Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/402

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

konstruerad eft. en del af cirkel, ellips l. hyperbel; användes till listverk.

hår, trådform. utväxter ur öfverhuden, is. hos däggdjuren, bestå af ett tunnt öfverdrag, barksubstans o. märg, äro med roten fästa i hårslidan, s. omgifves af talgkörtlar, hka afsöndra fett. H:s färg tillhör barklagret. Färglöst h. kallas grått l. hvitt. H. är hygroskopiskt.

hårdhet, min., ett minerals motstånd mot repning; mots. mjukhet.

Hårleman, Karl, arkit., polit., f. 1700 Sthm, d. 53, 41 öfverintendent o. ledde ss. sådan byggandet af Sthms observatorium, Riksbanken, flyglarna vid Drottningholms slott, flere kyrktorn. Deltog äfven i det polit. lifvet. Ifrig hatt.

hårrörskraft, se kapillaritet.

hårrörskärl, se kapillarkärl.

Häckel, E. Heinr., ty. naturf., f. 1834 Potsdam, 65 prof. i Jena. Skr. i jämf. anat., mskns utveckl.-hist. m. m. Framstående darwinist.

häfstång, stång vridbar kring en fast pkt o. påverkad af i motsatt riktn. med haa verkande krafter. En- o. tvåarmig.

häfvert l. sifon, böjdt rör med olika långa ben, till öfverför. af vätskor fr. ett kärl till ett annat. Beror på lufttrycket.

Hägg, Axel Herm., akvarellmål., etsare, f. 1835 Gottld, först skeppsbyggare, ägnade sig sed. åt akvarellmåleri o. etsning. Mycket bekant är hans En framtidsbild.

hägring, opt. fenomen, best. i jordiska föremåls afspegling i luftlager af olika täthet.

hällebard l. hillebard, gammalt hugg- o. stötvapen m. långt skaft.

hälleflundra, Hippoglossus vulgaris Flem., ikt., största flundrefisk, blir öf. 2 m. lång, i Atlanten, N.-sjön, Kattegatt.

hällristningar, bilder und. forntiden inhuggna i berghällar till minne af viktiga tilldragelser.

Hälsingborg, st. i Malmöh. l. vid Öresund midt emot Helsingör, 32,432 inv. Urgam. Erh. statsprivil. 1414 o. 1415. Möten 1310 o. 1313. Sl. 28/2 1710.

Hälsingfors, fin. Helsinki, hst. i Finld vid Fin. viken, 106,067 inv. Univ., bibliot., kejs. palats, senatshus. Vid hafvet fästn. Sveaborg. Betyd. handel. Anlagd und. Gust. Vasa. Hst. sed. 1812.

Hälsingland, landsk, i s.ö. delen af Norrland, gränsar i n. t. Medelpad, v. Härjedalen, s. Gästrikld, ö. Bottn. viken. 14,768 kv.km., 130,000 inv. Utmed kusten täml. bördigt, i det inre bergigt. Vattendr.: sjön Dellen, fl. Ljusnan, Voxnan. Näringar: Jordbruk, trävarurörelse. Tillh. Gäfleb. län. St.: Hudiksvall, Söderhamn.

hämpling, Linota cannabita L., finkfågel, 13 cm. l., i Europa, n. och v. Asien, flyttfågel. Burfågel.

Händel, Geo. Fried., oratoriets stormästare, f. 1685 Halle, d. 59 London, begrafven i Westminster abbey. Komp. utmärkta orat., ss. Messias, Samson, Josua, samt operor.

häradsrätt, allmän underrätt å landet.

härbann, hos germanerna uppbåd för alla fria till krig.

Häring, Wilh., pseud. Wilibald Alexis, ty. rom.-förf., f. 1798 Breslau, d. 71 Arnstadt. Efterbildade W. Scott. Skr.: Walladmor (23), Cabanis (32), Isegrim (56) m. m.

Härjedalen l. Härjeådalen, landskap i v. Norrland, gränsar i n. och n.ö. t. Jämtland o. Medelp., ö. Hälsingland, s. och s.v. Dalarna, v. Norge. 13,650 kv.km., 11,000 inv. Det ofruktbaraste o. fattigaste landsk, i Sverige. Berg: Helags- o. Klöfsjöfjället. Vattendr.: fl. Ljusnan, Ljungan samt sjöarna Rogen, Storsjön. Tillhör Jämtlands l.

Härnösand, st. i Västernorrl. l. på Hernön i Bottn. viken, 9,192 inv.