Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/403

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

(08). Lifl. handel. Landshöfd., bisk. Privil. 1585.

Härnösands stift omfattar Västernorrl. o. Jämtl. l.

härold, med.-lat., offentl. utropare.

hästen, Equus caballus L., af hofdjurens ordn., mest i tamt tillstånd, vild i Centr.-Asien o. förvildad i Amer. Bland raser må nämnas: arab. h., eng. fullblods-h., pony-h.

Hästesko, Joh. Henr., konspiratör, f. 1741 Savolaks, deltog i Anjala-förbundet, halshuggen i Sthm 90.

hästigel, Hæmopis vorax Moqu., af ringmaskarnas ordn., liknar blodigeln, men saknar gula ränder. Biter sig fast i munnen på hästar o. boskap.

hästkraft, kraft, s. på 1 sek. förmår lyfta 75 kilogr. 1 m. högt.

hättebröder, se käpplingemorden o. vitaliebröder.

Häusser, Ludw., ty. hist. förf., f. 1818 Kleeburg, 45 prof. i Heidelberg, d. 67. Skr. ang. Tysklds hist. o. fr. revolut.

häxa, kvinna, s. af folkvidskepelsen ansågs stå i förb. m. djäfvulen o. kunna inverka skadligt på mskr o. djur. Påf. Innocentius III införde häxeriprocesserna 1484, s. varade till slutet af 18:e årh., i Sverige värst und. Karl XI:s reg.

Höchstädt, bai. by vid Donau, 2,225 inv. Sl. 13/8 1704.

Höckert, Joh. Fredr., hist.- o. genremål., f. 1826 Jönköping, d. 66 Göteborg.

Hödr, se Had.

Höfer, Edm., ty. nov.-förf., f. 1819 Greifswald, d. 82 Kannstatt.

höftsjuka, is. hos barn framträdande sjukdom, vanligen i följd af skrofulös l. tuberkulos konstitut., leder ofta till benröta o. varbildn. Behandl.: stillhet, gipsförband.

höftvärk, ischias, smärtsam affektion af d. stora höftnerven. Behandl.: massage, elektricitet.

Höganäs, stenkolsverk i Malmöh. l. H. bruk, 4,601 inv. (08), och H. fiskeläge, 1,200 inv. (08), municipalsamhällen i sma län.

Höga visan, lyr.-dramat. dikt i G. T., fr. 9:e l. 8:e årh. f. K.

högdjur, ädlare villebråd, ss. älg, kronhjort, rådjur, vildsvin, svan.

högern, konservativt parti i riksförsaml.

högförräderi, brott mot staten l. dess öfverhufvud.

hög-kor, byg., den östligaste, för det högre prästerskapet afsedda delen af koret.

högkyrkan, se episkopalkyrkan.

högmästare, tyska ordens öfverhufvud.

Högqvist, Sofia Emilia, skådesp., f. 1812 Sthm, sed. 31 vid k. teatern, d. 46 Turin. Framst, s. hjältinna i tragedien o. dam i det finare lustspelet.

Högsta domstolen, domstol i högsta instans i Sverige.

Högtyska, se Tyska språket och litteraturen.

Höijer, 1) Benjamin Karl Henr., filos., f. 1767 Dalarna, sed. 09 prof. i Uppsala, d. 12. Skarpsinnig o. originell filos. o. estet., utöfvade stort inflytande gm sina föreläsn. o. arb. (25/27, V bd). — 2) Joh. Leon., f. 1815, d. 84, utg. Musiklexikon m. m.

höjd, astron., en himlakropps vinkelafst. fr. horisonten; sjö., breddgrad; topogr., ex. ett bergs, lodräta afst. från dess topp till hafsytan (absolut h.) l. till dess fot (relativ h.) -cirkel, l. vertikalcirkel, gm zenit gående mot horisonten vinkelrät cirkel. -mätning, bestämn. af höjdskillnaden mel. 2 orter gm en trigonometr. operation, gm barometerobservat. o. s. v.

Höjer, Magnus Maur., hist., f. 1840, f. d. lektor v. Sthms s. latinlärov. d. 10. Skr.: Kon.-riket Sverige, en topograf.-statistisk beskrifning m. m,, var 75/79 utg. af »Ur folkens häfder».

höjesteret', domstol i högsta instans i Danm. o. Norge.

höksläktet, Astur Beckst., roffåglar.