Hoppa till innehållet

Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/411

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

infinīt, lat., oändlig.

infinitesimālräkning, räkn. m. oändl. små storheter (differential- o. integralräkn.).

infinitīv, lat., verbets obestämda form.

infinītum, lat., obegränsadt. Ad l. in infinitum, i oändlighet.

infirmitēt, lat., kraftlöshet.

in flagran'ti, lat., på bar gärning.

inflamm|ation, patol, eg. antändning. Förorsakar rodnad, svullnad, hetta, smärta. Beror på af ngn sjukdom orsakad utvandring af hvita blodkroppar ur blodkärlen. -era, lat., upphetta.

inflexībel, lat., oböjlig.

inflexion, lat., ljusets böjning.

inflorescens', lat., blomställning.

influen'sa, se grippe.

influēra, lat., inverka.

inform|ation, lat., undervisning. -ātor, undervisare, is. privat. -era, undervisa.

in'fula, lat., hos romarne prästernas pannbindel, i den kat. kyrkan biskopsmössa.

infusion, lat., begjutning: medikament, s. erhålles gm drogens begjutn. med hett vatten.

infusōrier l. infusionsdjur, klass bland urdjuren, mikroskopiskt små o. med cilier l. flimmerhår till rörelseorgan.

införsel l. import, utländska varor, s. införas i ett land.

Inge, 2 sv. kgr. 1) I. d. ä., Stenkils son, kon. 1079, hade m. nor. kon. Magnus ett krig, s. bilades i Kunghäll 1101, d. 11. — Hans brorson 2) I. d. y., Hallstens son, samregent m. sin bror Filip, d. 25 af gift.

Inge, 2 nor. kgr. 1) I. Krokrygg, Harald Gilles son, kon. 1136/61. — 2) I. Bårdsson, kon. 1204/17.

Ingeborg, nor. prinsessa, 1312 gift med sv. prinsen Erik Magnusson, efter dennes död (18) förmyndare för sin son kon. Magnus. 27 gift m. Knut Porse, d. omkr. 60.

ingefära, den torkade rotstocken af Zingiber officinale Rosc, på Java samt i V.- o. O.-Ind., krydda.

Ingemann, Bernh. Severin, dan. skald, f. 1789 Falster, d. 62 Sorö. Skr. flere dikter samt fyra hist. rom.: Valdemar Sejer, Erik Menveds barndom, Kong Erik o. de fredlöse samt Prins Otto af Danmark m. m.

ingēnium, lat., naturl. begåfn., snille.

ingenjör (inschen-), fr., vetenskapl. utbildad tekniker, s. verkställer väg- och vattenbyggnads-, järn.-, elektrotekn. och maskinbyggn. arb.

ingenjörkår eller genikår, kr., kår, s. har att utföra tekn. arb. för milit. ändam. ss. broslagning, fälttelegrafering m. m. Jfr fortifikation.

ingénue (ängscheny), fr., oskyldig, naiv flicka, is. på scenen.

Ingermanland, ford. sv. prov. vid Fin. viken, gm freden i Nystad (1721) till Ryssland, nu del af ry. guvernem. S:t Petersburg.

Ingjald Illråde, Uppsalakon., Bröt-Anunds son, lät svekfullt mörda 12 småkonungar.

Ingolstadt, befäst bai. st. vid Donau, 22,207 inv.

ingrediens', lat., beståndsdel.

Ingres (ängr), Jean Aug. Dom., fr. hist.-mål., f. 1781 Montauban, d. 67 Paris.

ingress, lat., ingång, inledning.

ingävoner, germ. folk vid kusten af Nordsjön.

inhabīl, lat., oskicklig.

inhal|ation, lat., inandning. -ēra inandas.

inher|ens', lat., oskiljaktighet. -ēra, häfta vid, vidblifva.

inhibēra, lat., inställa, förbjuda.

in honōrem, lat., till (ngns) ära,

inhumān, lat., omänsklig.

in infinītum, lat., i oändlighet.

initiāl, lat., s. har afs. på början; begynnelsebokstav

initi|atīv, fr., första steget till en handling. -ēra, införa, inviga.

injektion, lat., insprutning.

injek'tor, lat., af Giffard uppfunnen app. till ångpannans matning.

injiciēra, lat. inspruta.

injūrie, lat., oförrätt.

Inka, härskarätt i Peru före dess eröfr. af Spanien.