inkapābel, lat., oförmögen.
inkapacitēt, lat., oförmåga.
inkandescens', lat., hvitglödgning.
inkarceration, lat., läk., inklämning.
inkarn|ation, lat., förkroppsligande. -ērad, förkroppsligad, inbiten.
inkassera, lat., indrifva penningar.
Inkerman, ort vid Sebastopol (Krim). Sl. 5/11 1854.
inkiet|t', fr., orolig, otålig. -yd, oro ängslan.
inklarēra, till tullkammaren anmäla ett fartygs ankomst.
inklination, lat., böjning, böjelse; astron., två planetplans lutn. mot haa; fys., den jordmagnet. kraftens riktn. mot horisontalplanet.
inklinatōrium, lat., instr. till inklinationens bestämmande.
inklusīv, lat., inberäknad. -e, nylat., däri inberäknadt.
inkog'nito, it., obekant, und. främm. namn.
inkoherens', fr., bristande sammanh.
inkommensurābla, lat., kallas 2 storheter, s. ej ha ngt gemensamt mått.
inkommodēra, lat., besvära.
inkomparābel, lat., ojämförlig.
inkompet|ens', fr., obefogenhet. -ent, obehörig, olämplig.
inkomstskatt, direkt skatt. s. utgår elter den skattskyldiges inkomster o. ökas progressivt efter inkomsten.
inkomplett, lat., ofullständig.
inkonse|kvens', lat., följdvidrighet. -kvent, icke följdriktig.
inkontestābel, nylat., obestridlig.
inkontinens', lat., oåterhållsamhet; läk., oförmåga att kvarhålla innehållet i vissa organ, ex. af urinen.
inkonvenābel, fr., oläglig.
inkorpor|ation, lat., införlifvande. -ēra, införlifva.
inkorrekt', lat., felaktig.
inkorrigībel, lat., oförbätterlig.
inkrustation, lat., en kropps öfverdrag. m. mineral. ämne; förkalkning.
inkubation, lat., läk., tiden mel. smittans införande i kroppen o. sjukdom, utbrott.
inkunābler, lat., de böcker, s. först trycktes (före år 1500).
inkvartera, fr., härbärgera, is. om soldater.
inkvisition, lat., domstol inom rom.-kat. kyrkan till kättares förföljande o. utrotande, 1215 förenad m. biskopsämb., 32 o. 33 öfverlämnad åt dominikanerna, 52 förenad m. pinbänken, 1480 införd i Spanien, där den rasade grymmast (nära 32,000 mskr brända). Inskränkt i 18:e årh., återupplifvades den 1814 af Pius VII. Ehuru ej upphäfd, dock utan betydelse.
inkvisīt|or, inkvisitionsdomare. -örisk, strängt undersökande.
in lōco, lat., på platsen; in manu, lat., i handen; in mēdias res, midt i frågan; (skrida) till handling; in mēdio consis'tit vir'tus, medelvägen är bäst.
inmuta, erhålla rätt att bearbeta mineralfyndighet.
Inn, bifl. till Donau t. h., gmflyter dalen Engadin, utf. vid Passau, 504 km. l.
Innocence-orden, en 1765 i Sthm instiftad sällskapsorden.
in natūra, lat., t. ex. om aflöning, i lifsförnödenheter.
Innocen'tius, 13 påfvar, hvaraf 2 betydande. 1) I. III, förut Lothar, gref. af Segni, f. 1161, 90 kardinal, 98 påfve, sökte höja sig öf. alla monarker, Fredr. II:s förmyndare och hans regent öf. Sicilien, föranledde det 4:e korståget o. kriget mot albigenserna, d. 16. Förf. — 2) I. IV, förut Sinibald Fieschi, 1243 påfve, lät 45 i Lyon, dit han flydde, afsätta Fredr. II, åter t. Rom 41, d. 54.
in nōmine Dei lat., i Guds namn.
innovation, lat., förändring, nyhet.
Innsbruck, hst. i Tyrolen vid Inn o. Sill, 27,056 inv. Slott, univ.
in nūce, lat., i fröet, smnträngdt.
Ino, gr. myt., kon. Atamas' gemål, störtade sig vansinnig i hafvet; förvandlad till hafsgudinna.
inokulēra, lat., inympa.
