Sardinien. 59 strid mel. Österr. o. Sardinien, s. understöddes af Frankr. 10/11 freden i Zürich, hvarigm Österr. förlorade Lombardiet. 18/3 60 annekterade Sardinien Parma o. Modena, 22/3 tillkom äfven Toscana. 60 stred Garibaldi mot kon.-riket Neapel. 61 eröfr. Vikt. Emanuel Neapel. 66 I. med Preuss. mot Österr. 67 besattes Rom af fransm. 20/9 70 intågade Vikt. Em. i Rom, s. då blef I:s hst. Vikt. Em. d. 9/1 78; honom följde hans son Umberto, s. mördades 1900, efter honom Vikt. Em. III. 87 konflikt med Abessinien, bilagd 89.
italienska kronorden, stift, af Viktor Emanuel II 1868. 5 kl.
Italienska republiken, se Cisalpinska republiken.
Italienska språket o. litteraturen. Spr. utvecklade sig ur de lat. munarter, s. det vanl. folket talade o. framträder först i 12:e årh. i lit. — Ital. lit. 4 perioder. 1) I denna, s. räckte till slutet af 12:e årh., framstår Dante Alighieri, s. skapade det poet. spr. (Divina commedia). Dit höra äfven Boccaccio (Decamerone), prosastilens fader, och Petrarca. 2) Und. 15:e o. 16:e årh., blomstr.-tiden (Cinquecento), omhändertogo talr. akademiker lyrikens vård, i epos glänsa Ariosto, Tasso; i dramat utveckla sig Commedia erudita (konstlustspelet) o. C. del arte (folklustspelet) o. s. v. 3) Und. 17:e o. 18:e årh. förföll lit. und. franskt inflytande. I dramat framstodo komediförf. Goldono o. Gozzi, tragediförf. V. Alfieri, i nov. Ugo Foscolo, i lyriken Giamb. Marini m. fl. 4) 19:e årh. utmärkte sig för en sträfvan efter nationell enhet. Lyrik: Manzoni, Leopardi, Giusti, Ferrari, Rossi, d'Annunzio etc. Dram.: Pellico, Niccolini; nov.: De Amicis, Giacosa, Mantovani.
itālisk, till skillnad från italiensk, allt, s. rör Italiens forntid.
i'tem, lat., vidare, därjämte.
iter|ation, lat., upprepande, återfall (i brott). — -ativum, verb, uttryckande att ngt ofta upprepas. — -era, upprepa.
itinerārium, hos romarne handbok för resa fr. en ort till en annan m. förteckning på stationerna.
Itōme, g. geogr., befästning i Messenien.
Ito, Hirobumi, furste, jap. statsm., f. 1841, 78 inr.-min., 01 min.-pres., 05 gen.-resid. i Korea. Mörd. 09.
Iturbīde, Aug. de, mexic. kejs., f. 1784 Valladolid (Mex.), 21 span. öfverbefälh. m. revolut., 22 kejs., 23 störtad, 24 skjuten i Padilla.
Ivān (Johan), ry. furstar. 1) I. I, storfurste af Moskva 1328/40. — 2) I. II, storf. af Moskva 1353/59. Båda und. mongol. öfvervälde. — 3) I. III (I) d. st., Vasiljevitsch, tsar, f. 1440, reg. 62, förenade de ry. furstend., befriade landet 80 fr. mongolerna, d. 03. — 4) I. IV (II) Vasiljevitsch, f. 1530, tsar 33, eröfr. 52 Kasan, 54 Astrakan, grym, d. 84. 5) I. V (III), Peter d. stores halfbror, f. 1666, tsar 82, svagsint, d. 96. — 6) I. VI (IV), son af hert. Anton Ulr. af Braunschweig o. storfurstinnan Anna, f. 1740, redan 41 undanträngd o. fängslad, strypt 64 i fängelset.
Ivāngorod, fästn. i Ingermanland, flere gngr eröfr. af svenskarne, afträdd till dem 1617.
Ivar Blå, pseud. för V. A. Bergstrand.
Ivar Vidfamne, fornnord. kon., utbredde fr. Skåne sin makt öfver Sverige, Östersjöland, o. de dan. öarna. Omkom på ett tåg mot Ryssld.
I'viza, den största af de pityusiska öarna, 597 kv.km., 23,556 inv.
Ivrēa, it. st. vid Dora Baltea. 11,528 inv.
Ixīon, gr. myt., kon. i Tessalien, för sin kärlek till Hera nedstörtad i underjorden o. fäst vid ett eldhjul.
