Uppslagsbok för alla/C

←  B

Uppslagsbok för alla C

D  →

(index)

C.

Ord, som icke återfinnas under C, torde uppsökas under K.

C, c, 3:e bokst. i alfab. Taltecken = Centum (100). Förkortn. för: Cajus, Cæsar, consul m. m., kem. tecken för Carboneum (kol); fys.: Celsius l. centigrade; tonk. första tonen i den diatoniska skalan, 4/4 takt; med ett vertikalt streck: 2/2 takt.

cab (käbb), eng., tvåhjulig droska.

cabāl, benämn, på eng. kon. Karl II:s ministär 1670/74, eft. begynnelsebokst. i dess medlemmars namn: Clifford, Arlington, Buckingham, Ashley, Lauderdale. Jfr Kabāl.

Caballero (-valjērå), Fernan, pseud., se Böhl v. Faber. Cabanel', Alex., fr. hist.-mål., akad.- dir. Paris, f. 1823 Montpellier, d. 89 Paris.

Cabanis, Pierre J. Geo., fr. läk. o. filos., f. 1757 Cosnac, d. 08 Paris. Hans grundsats: »nerverna utgöra människan». Skr.: Rapports du physique et du moral de l'homme.

cabaret (-rē), fr., värdshus; vin- l. ölstuga.

Cabeljau, 1) Abraham, köpm., f. i Holland, flyttade t. Gbg 1607, inlade förtjänst om stadens reglering, d. omkr. 43. — Hans dotter 2) Margareta, Gustaf II Adolfs älskarinna, f. omkr. 1600, 18 gift m. Arendt Slotz, d. omkr. 1680. — Hennes bror 3) Johan, rättslärd, f. i Gent, d. 52 s. borgmäst. i Gbg.

Cabet (bē), Étienne, fr. social., f. 1788 Dijon, 31 medl. af kammaren, 48 t. Texas, där grundl. af en ikarisk republik, misslyckades o. han själf fördrefs, d. 56 S:t Louis.

cab'inet, eng., kabinett. C. council (kaun'sil), stadsrådskonselj.

Cabīro, pseud. f. P. Hansen.

cabochong (-schång), fr., efter sin naturl. form slipad ädelsten.

Cabōto, it. sjöf., 1) Giovanni, f. 1420 Genua, d. 98. Uppt. 94 amer. fastl. — Hans son 2) Sebast., f. 1473 Venezia, d. 57. Uppt. 97 N.-Foundl., 17 Hudsons-fl. o. Hudsons-viken.

Cabral', Pedro Alvarez, port. sjöf., f. 1460, d. 26. Uppt. 1500 Brasilien.

Cabrēra, ö, se Baleariska öarna.

Cabrēra, don Ramon, sp. carlistan-förare från 1835, f. 1810 Tortosa, 40 landsflykt., 74 mot Don Carlos, d. 77 Wentworth.

Caceres, sp. st. vid C., 15,433 inv.

cachenez (kachnē), fr. ytterhalsduk.

cachet (kaschä), fr., sigill, pitschaft.

cachucha (-tschutscha), sp. dans.

Cac'tus, se kakteer.

Cāda Mosto, Aloys da, sjöf., f. 1432 Venezia, d. 80. Uppt. 56 Kap Verde-öarna.

Cadenabbīa, it. st. vid Comosjön, 1,200 inv. Klimat, kurort.

Cadiz, Cadix (kādis), sp. st. vid C-viken, 69,382 inv. Befäst. Till 1262 arab. Ford. Gades.

Cadoudal (-dudall'), Georges, fr. 1793 anf. i Vendée-uppr., f. 71 Brech, 99 i Bretagne, 1800 t. Engld, 03 delakt, i attentat mot Bonaparte, afrättad 04.

cadūceus, kaducé, lat., ormomslingrad, bevingad Hermesstaf, handelns symbol.

Cæcubum, g. geogr., slätt vid Fundi-sjön, berömd f. sitt vin.

Caedmon (kädd'-), angel-sachs. skald, d. omkr. 680, behandlade bibliska ämnen.

Cælius mons, en af Roms sju kullar.

Caen (kang), fr. st. vid Odon o. Orne, 44,524 inv.

Cæsalpīnia L., Cæsalpinieæ. Af C. brasiliensis L., bresilja, af C. echinata Lam., fr. S. Amerika, färnbock, af C. echinata Lam., fr. Mexico, marthenholz, af C. sappan L., fr. V. o. O. Ind., sappan.

Cæsar, rom. familj, gren af de patric. julierna; fr. Augustus titel på furstar, fr. Nero på kejs. själf, fr. Diocletianus på hans medregenter.

Cæsar, Cajus Julius, rom. fälth. o. statsm., f. 102 f. K., 68 quæstor, 62 prætor, 60 triumvir m. Pompejus o. Crassus, eröfr. 58/51 Gallien, tågade 49 öfver Rubicon mot senaten, s. ville afsätta honom, blef Italiens herre, slog 48 Pompejus vid Farsalos, 46 hans anhängare v. Tapsos, diktator, imperator, 44 mördad af Brutus, Cassius m. fl. Skr.: De bello gallico o. De bello civili.

Cæsarēa, ford. namn på städ. i Kappadokien, Palestina, Galileen, Algeriet.

cæsarism', envåldsmakt.

cæsium, alkalimetall, upptäckt gm spektralanalysen.

café, fr., kaffe, kafé, utskänkn.-lokal; c. au lait (å lä), kaffe med mjölk; c. noir (nåār), svart kaffe (utan mjölk); c. chantant (schangtang'), utskänkn.-lokal, där sång utföres.

Cagliari (kal'jari), Sardiniens hst. vid C.-viken, 53,727 inv. Citadell, hamn, univ.

Cagliari (kal'jari), se Veronese.

Cagliostro (kaljås'trå), Alex., se Balsamo.

Cahiz, sp. sädesmått = 201/666 l.

Cahors (kaår), fr. st. vid Lot. 14,018 inv. Vin.

Cahours (kaûr), A. A. Thom., fr. kem., f. 1813 Paris; har gjort sig förtjänt om den organ. kemien.

Cailliaud (kajå), Fréd., fr. afrikaresande, f. 1787 Nantes, d. där 69. Uppt. smaragdgrufvor vid Dschebel 15. Skr.: Voyage à Meroè.

Caillié (kajē), René, fr. resande, f. 1799 Mauzé, d. 39. Resor i Sierra Leone, Bambara, Timbuktu, Tanger.

Caine (kēn), Thom. Henry Hall, eng. rom.-förf., f. 1853, har skr. The Christian, The Manxman m. fl., af lika de flesta öfvers. på svenska.

Ça irā (sa), fr., »det skall gå», fr. revolutionssång.

cairn (kärn), kel t., stenkummel, minnesvård af sten i Stor-Brit.

Cairoli (kaj'-), Benedetto, statsm., f. 1826 Pavia, deltog 48 i milanernas uppror, tjänade 59/60 i Garibaldis frikårer, 78 o. 79/81 min.-pres, d. 89.

Caithness (käth-), grefsk. i n. Skottl., 1,813 kvkm., 33,859 inv. Hst. Wick.

Cajamar'ca (kacha-), st. i Peru, 12,000 inv. Ruiner af Inkapalatset. I närh. Inka-baden.

Cajanello, se Leffler 3).

Cajetanus, 1) den hel., stift, teatinorden, d. 1547 Neapel. — 2) Binamn på d. påfl. legat. Thomas de Vio fr. Gaëta, f. dar 1769, underhandlade 18 m. Luther, d. 34.

cajolēra (kasch-), fr., smeka, smickra.

Cajus l. Gajus, rom. förnamn.

cakes (kēks), se käx.

cake-walk (kek wåk), eng; »kakpromenad». am. dans fr. Florida, utbildad af negrerna.

Cakīle Tournef, Cruciferæ, strandsenap, kustväxt, t. sodaberedning.

Cal, förk. för Calendæ, Calando, n.-amer. staten California.

Calādium Vent., Aroideæ, prydnadsväxter, S. Amerika, m. ätbar rotstock.

Calais (kalä), fr. st. vid Pas de C., 59,743 inv. Badort, öfverfart t. Dover.

Calamītes, paleont, fossil växt und. stenkolsperiod.

ca'lamus, lat., skrifrör hos gr. o. rom. Däraf lapsus calami, skriftel.

calan'do, it., tonk., aftagande.

Calas, (-lā), Jean, fr. prot. köpm. Toulouse, f. 1698, falskligen anklagad f. mord på sin son, s. hängt sig, rådbråkad 62. Voltaire uppvisade hans oskuld 65.

Calatrāva-orden, sp. andlig riddar-orden, stift. 1158, från 1808 vanlig orden. I kl.

Cal'cium, se kalcium.

Caldāra, P., se Caravaggio.

Caldēra, st. i Chile vid Stilla haf., 1,878 inv., hamn.

Calderōn, Don Pedro G. de la Barca, dram. förf., f. 1600 Madrid. Soldat, därpå dir. v. teat. Buen Retiro v. Madrid, d. 81 ss. kaplan. Förhärligade kyrkan o. dess trosläror. Skr. kyrkl. o. världsl. skådesp., konversationsstycken, mytol. festspel, romanser, sonetter, sånger — i allt öfv. 400 stycken. På sv. af Hagberg, Dahlgren.

Caldiēro, it. by, 2,572 inv. Svafvelbad. Sl. 1805.

calembour (-langbûr), fr., ordlek, grundad på dubbelmen, af ett ord.

calen'dæ, lat., månadens 1:a dag hos romarne.

Cāliban, hälft djurisk slaf i »Stormen» af Shakespeare.

Calhoun (kallûn), John Caldwell, statsm., f. 1782 S. Carolina, 17/24 krigsmin., förfäkt. slafveriet, d. 50 Washington.

Caliāri, Paolo, se Veronese.

cāliga, lat., rom. soldatsko.

Cali'gula (»den lilla soldatstöfveln»), Caj. Cæs., rom. kejs. 37/41, oduglig, grym, förryckt, förklarade sig vara en gud, mördad 41.

cālix, lat., kalk (blom-, nattvards-). -tīner, se kalixtiner.

Calix'tus, fyra påfvar. 1) C. I, 217/ 222. — 2) C. II, 1119/24. — 3) C. (III), motpåfve t. Alex. III, 1168/77. — 4) C. III, 1455/58.

Calix'tus (Callisen), Georg, luth. teol., f. 1586 Slesvig, d. 56. Sökte smnjämka de olika bekännelserna.

Calla L., Aroideæ. Af C. palustris L. nyttjas roten t. (nödbröd o.) svinföda. C æthiopica vanl. prydn.växt.

Callao (-jāå), st. i Peru, Limas hamn, 48,118 inv.

Call'itris, Vent., Cupressineæ, sandarak-trädet, C. quadrivalvis Vent., n. Afrika, t. byggn.-virke, af barken sandarak, s. brukas t. rök- l. raderpulver samt t. fernissa.

Callot (-lå), Jacq., fr. tecknare o. raderare, f. 1592 Nancy, d. där 35. Maskeradupptåg o. d.

call'us, lat., den först mjuka, sed. hårda nybildn., s. förenar de båda benändarna v. benbrott.

cālo, it., en varas minskn. gm bearbetn. l. transport.

Calōnius, Mattias, fin. jur., f. 1738, ledarn, af högsta domst., min. 09, d. 17. Skr. utgifna und. tit.: Maithiæ Caloniæ opera omnia (29/36).

Calonne (-lånn'), Charles Alex. de, fr. statsm , f. 1734 Douai, 83 finans-min., tillgifven hofvet, afsk. 87, d. 02.

Calpur'nius Si'culus, Tit., rom. förf. på Neros tid, skr. sju ekloger.

Caltagirone (-djiråne), st. på Sicilien, 44,879 inv.

Caltanisett'a, st. på Sicilien, 43,303 inv. Bisk.

Caltha, bot., fam. Ranunculaceæ. Vanlig på sumpställen är C. palustris.

Calvados (-vadå), fr. depart. v. Kanalen, 5,521 kv.km. 439,800 inv. Hst. Caen.

Calvīn (Cauvin, Chauvin), Johannes, den refom. kyrkans andre grundl., f. 1509 Noyon, uppträdde i Genève s. kyrkl. diktator, lät bränna Servet. Till karaktären energisk o. hård, utvecklade predestinationsläran.

Camar'acum, se Cambrai.

Cambacérès (kangbasseräs), Jean Jacq. Régis de, fr. statsm., f. 1753 Montpellier, 92 konventmedlem, 94 pres. i välf.-utskottet, 96 i de 500:s råd, 99 2:e konsul, 04 ärkekansler, 08 hert. af Parma, 16 förvisad s. kungamördare, 18 amnesti, d. 24 Paris.

cam'bio, it., hand., växel; kort., ett slags kortspel; äfv. kamfio.

cam'bium, lat., bot., mjuk, saftig cellväfnad mel. basten o. veden, hvaraf stammens tillväxt i tjocklek beror.

Cambrai (kangbrä), det rom. Camaracum, fr. st. vid Schelde, 26,586 inv. Fabr., ärkebisk. Fred 1529.

Cambridge (kämbridsch), 1) eng. grefsk., 2,225 kv.km., 190,687 inv. Hst. G. vid Cam, 38,379 inv. Univ. (grundl. 1229). Bibliot. (omkr. 230,000 bd). — 2) St. i Massachusetts midt emot Boston. 98,444 inv. Harvard University (grundl. 1638).

Cambridge (kämbridsch), 1) Ad. Fredr., hert. af, fältmarsk., son af Georg III, f. 1774, 16 generalståth., 31 vice-kon. i Hannover, d. 50. — Hans son 2) Georg Fredr. Vilh. Karl, hert. af, f. 19 Hannover, 54 div.-gen. i Krimkrig., 56 öfverbefälh. f. brit. hären, 62 fältmarskalk, d. 94 London.

Cambronne (kangbrånn'), Pierre Jacq. Ét., fr. gen., f. 1770 vid Nantes, stred under Napoleon I, 15 gref. o. pär, gjorde vid Waterloo motst. med en del af gardet, fången, 20 kommendant i Lille, d. 42.

Camden (kämdn), st. i New Jersey (N. Amerika) v. Delaware, för-st. t. Philadelphia, 79,811 inv.

Camell'ia L., kamelia. Camelliaceæ. C. japonica L., från Kina, Japan, vanlig prydnadsväxt.

camembertost (kamangbär), ost fr. Camembert i fr. dep. Or-ne.

cāmera, lat., kammare. — C. lūcida, »ljus kammare», instrum. t. att afteckna föremål efter naturen, består af en glasprisma, s. vid en viss lutn. kastar bilden af förem. på ett papper. — C. obscūra, »mörk kammare», består af en mörk låda, med en af en lins tillsluten öppning. Lådans bakre vägg utgöres af en mattslip, glasskifva, hvarpå en upp- o. nedvänd bild af yttre föremål uppstår. Nyttjas v. fotografering.

camerlen'go, it., skattmästare, is. påfvens.

Cameron (kämm'^ör^ön), Verney Lovett, eng. resande, f. 1844. 73 i Sansibar. Fann Livingstones lik. 74 i Udschidschi o. undersökte Tanganjika, s. han fann vara Kongos källa. Uppt. Kassalisjön o. Mohrjasjön. 75 i Benguela. 78 i Orienten, d. 94 Soulsbury. Skr.: Across Africa m. m.

Camill'us, Marc. Fur., rom. fälth., intog Veji 396 f. K., Falerii 94, diktator mot gallerna, d. 65, efter att ha bidragit t. fred mel. patric. o. plebejer.

Camōes (-måengsch), Luiz de, Portugals störste skald, f. 1524 Lissabon, landsförv. t. Goa o. Macao, återkom t. Lissabon 69, d. där fattig 80. Skr. nationalepos Os Lusiadas (sv. af N. Lovén).

Camorr'a, neapolit. förbrytarband, ännu ej helt o. hållet undertryckt.

camp (kämp), eng., läger, fältläger.

Campagna di Roma (-pan'ja), ofruktbar o. osund trakt kring Rom.

Campanell'a, Thom., filos., f. 1568 Stilo, dominikan, 26 år i fängelse, d. 39. Bacons o. Lassalles förelöpare. Skr.: Universalis philosophia (38), Philos. rationalis (38), Civitas solis (23).

Campbell (kämbl), 1) Thom., eng. förf., f. 1777 Glasgow, d. 44 ss. lordrektor v. univ. där. Skr. lärodikten The pleasures of hope o. den poet. berättelsen O'Connor's child. — 2) John, lord, f. 1779, 30 parlam.-ledam., 34 i ministären, 59 lordkansler, d. 61. — 3) Sir Colin, lord Clyde, f. 1792 Glasgow, stred 08 i Spanien, 14/15 Amerika, 41 Kina, 51 Indien, 54 Krim, 57 öfvergen. mot de ind. rebell., därpå pär, 62 fältmarsk., d. 63 Chatham.

Campbell-Bannerman (kämbl bänn^örmänn), Sir Henry, eng. statsm., f. 1836 Skottl., 92/95 krigsmin., 05/08 premiärmin., d. 08 London.

Cam'pe, Joach. Heinr., ty. skolman, förf., f. 1746, d. 18. Skr.: Robinson d. jüngere (bearb. af R. Crusoe, 92:a uppl. 1876), Theophron m. m.

Campeche (-pä'tsche), stat o. vik i Mexico. Hst. G. 17,109 inv. Hamn vid C.-viken.

campèche-träd (-päsch), Hæmatoxylon campechianum L., Cæsalipniæ, träd fr. Honduras o. Campèche-viken, odlas i V.-Ind. Af veden färgämne.

Camphausen, Wilh., ty. bataljmål., f. 1818, d. 85 Düsseldorf.

Cam'phora N. ab. Es., kamferträdet, Lauraceæ. Af C. officinalis N. ab. Es., Kina, Japan, Formosa (odladt i Ostind. o. på Antillerna), erh. kamfer.

Campoamōr, don Ramon de, sp. förf., f. 1820, d. 1901 Madrid. Skr.: Dolores m. m.

Campobass'o, it. st. v. Monteverde. 15,030 inv.

Cam'po For'mio, it. by, 800 inv. Slott. Fred 1797.

Campomānes, don Pearo de, sp. statsm., f. 1723 Asturien, verkade f. förbättringar, d. 03.

cam'po san'to, it., »heligt fält», is. grafplats f. utmärkte män, omgif. af arkader.

Cam'pus Mar'tius, »Marsfält», vapen-öfn.-plats i det forna Rom.

cam-wood (kämm'-wudd), rödt färgträ från Sierra Leone.

Can'ada, Dominion of C, landet n. om N.-Amerikas förenta stater, halfsuveränt förb. af samtl. brit. besittningar i N.-Amer. Gräns.: n. Hudsonsbayländ., s. Förent. staterna o. Canad. sjöarna, ö. Labrador, S:t Lawrence-viken, New Brunswick, vid Hudsonsbayländ. Föga bergigt. Flod.: S:t Lawrence, Ottawa, Richelieu, Chaudière. Sjöar: Öfre, Huron, Erie, Ontario. Klimat hälsosamt o. torrt. Prod.: guld, järn, koppar, nickel, grafit, petroleum, trä, säd, frukt, vin. Hufvudnäring.: åkerbruk, boskapsskötsel. Inv.: indianer, engelsm., fransm., tysk., skandinav. Polit. indeln.: 11 provinser o. territorier jämte de arktiska öarna. St.: Montreal, Quebec, Toronto, Hamilton, Ottawa. — C. 1608 fr., 1763 eng.

can'adabalsam, terpentin af Abies balsamea Mill., t. inläggn. t. mikroskop, preparat m. m.

Canadiska sjöarna, fem sjöar mel. Canada o. Förent. stat.: Öfre, Michigan, Huron, Erie, Ontario.

Canaletto, 1) Ant., it. mål., f. 1697 Venezia, d. 68, målade venet. kanalutsikter. — Hans systerson 2) kallad Bern. Bellotto, mål., f. 1724 Venezia, d. 80 Varsjav.

cancan (kangkang'), fr., beryktad oanständig dans.

can'cer, lat., se kräfta.

cancionēro, sp., visbok.

Cancrin, Geo., gref., ry. statsm., f. 1774 Hanau, 96 t. Ryssland, 23 finans-min., 44 afsk., d. 45 Pavlovsk.

candarin, kin. mynt (= 1/100 tael l. 5 ½ öre) o. vikt (= 378 mgr.).

Canell'a Gaertn., Garcinieæ. Af C. alba Murr., hvita kanelträdet, från Bahamaöarna, erh. hvit kanel.

Canevas (kanvā), fr., se kanfas.

Canic'ula, lat., astron., hundstjärnan, Sirius.

Canigou (-gû), topp på Pyrenéerna, 2,785 m.

cānis, lat., hund.

Canīsius, Peter, 1:e ty. jesuit, f. 1524, d. 97. Förklarades salig 1864, emed. han bekämpat protestantismen.

Canna L., Cannaceæ, prydnadsväxter fr. s. och v. Amerika; rotstocken lämnar näringsämne. C. indica, vanlig.

Cann'æ, (nu byn Canne), g. geogr., st. i Apulien, si. 216 f. K.

Cannes (kann), fr. st. vid Medelhaf. 30,420 inv. Badort.

Canning (känn'-), 1) Geo., eng. statsm., f. 1770 London, 07/13 o. 22 utrikes-min., 27 premiär-min., liberal, d. 27. — Hans son 2) Charles John, f. 1812 Brompton, 56 gen.-guv. Indien, earl o. vice-kon., d. 62 London.

Cāno, Alonso, sp. mål. o. bildh., f. 1601 Granada, d. där 67.

cānon, lat., rättesnöre, -icus, lärare v. katedralskola und. medelt.

canons (kanjons), sp., i Förenta stat. o. sp. Amer. djupt liggande fl.-bäddar m. branta väggar.

Canoss'a, g. it. slott s.v. om Reggio, markvärd, gm Henr. IV:s botgöring 1077.

Canōva, Ant., it. bildh., f. 1757 Possagno, d. 22 Venezia. Mästare i framställn. af kvinnlig skönhet.

Canōvas del Castillo (-ill'jo), Anton, sp. statsm., f. 1831, 64/68 ofta min., befordrade kon.Älfonso XII:s tronbestign., 74 hans min.-presid., trädde tillbaka 79 o. 81, 97 mördad af en anarkist.

Canrobert (kangråbär), Franç. Certain de, fr. marsk., f. 1809 S. Cerré, fr. 35 i Algeriet, 54 öf.-befälh. på Krim, 55 marsk., 59 i it. kr., 70 fång. v. Metz, d. 95 Paris.

cantābile, it., tonk., sjungande, uttrycksfullt.

Canterbury (kän'trbörri), det rom. Durovernum, eng. st., 24,868 inv. Katedral fr. 12:e årh. — Ärkeb. af C. eng. kyrkans primas.

Cantharell'us Adans., kantarell, Hymenomycetes, svampsläkte. C. cibarius Fr., ätlig, C. aurantiacus Fr., giftig.

cantilēna, it., tonk., kort visartadt sångstycke.

can'to, it., sång; tonk., hufvudmelodien.

Cantū, Cesare, it. förf., f. 1807 Brivio, d. 95 Milano. Skr.: Margherita Pusterla, hist.-polit. rom., Storia universale m. m.

can'tus, lat., sång, melodi.

canzōn|e, it., visa, sång. -ett'a, liten visa, sång.

Cape Breton (käp brett'n), eng. ö i Lorenzo-viken vid Nova Scotia. 10,379 kv.-km. 31,224 inv. Hst. Sydney.

Cape Coast Castle (käp kåst kāsl), brit. fäste vid Guineaviken. 28,948 inv.

Capefigue (kapfig'), Bapt. Honoré Raym., fr. hist. förf., f. 1802 Marseille, d. 72.

Capell'a, stjärna af 1:a storl. i Auriga.

Capell'o, Bianca, venezianska, f. 1648, gifte sig 78 m. hert. Frans af Medici, d. jämte honom af gift 87.

capitāno, it., hufvudman; storskrytare (komisk teaterfigur).

cap'ite cen'si, lat., fattigaste borgarklassen i forna Rom.

capitis deminūtio, lat., i det forn. Rom förlust l. förminskning af medborgerl. rättigh.

Capitolīnus, Marc. Manl., rom. konsul, räddade Capitolium fr. gallerna 390 f. K., störtade fr. Tarpejiska klippan 384.

Capitōlium, borg med Jupiters tempel i forna Rom.

capotas'to, it., tonk., rörlig kloss, s. anbringas på stränginstr. f. att höja stämningen.

Capp'aris L., Capparideæ. Af C. spinosa L., i s. Europa och n. Afrika, erhåll, kapris (blomknoppar inlagda i ättika l. salt).

Cappōni, Gino, it. hist. förf., f. 1792 Florens, 48 toskan. min.-pres., d. 76. Skr.: Storia della repubblicà di Firenze.

Capraj'a it. ö, n.o. om Corsica. Omkr. 547 inv.

Caprēra, ö. vid Sardiniens n. kust. Sedan 1854 Garibaldis bostad, där han också dog.

Cāpri (ford. Capreæ), ö vid neapol. bukten, 55 kv.km. 3,000 inv. I norr Blå grottan.

capricci|o (-it'schå), it., tonk., godtycke, -ōso, godtyckligt.

Capricor'nus, se Stenbocken.

Cap'sicum L., spansk peppar, Solanaceæ. Af C. annuum L., S.-Amerika, Ostind. (odlad i alla varmare länder), nyttjas de röda frukterna t. krydda o. läkemedel. Af C. baccatum (kanske blott en form af den förra) cayenne-peppar.

captat'io benevolen'tiæ, lat., sträfvan efter välvilja, is. i retoriken.

Cap'ua, befäst it. st. v. Volturno, 14,225 inv.

ca'put, lat., hufvud, kapitel. C. familiæ, hufvudman för adl. ätt. C. mor'tuum (»de dödes hufvud»), af järnoxid bestående affall vid beredn. af vitriololja.

Caracall'a, eg. Marc. Aurel. Antonius Bassianus, rom. kejs. fr. 211, f. 188 Lyon, kallad C. efter d. galliska krigsrocken, dödade 212 sin bror o. medregent Geta, for fram med grymhet, mörd. 217. Ännu ruiner af hans termer.

Carácas, hst. i Venezuela, nära Atl. haf. Univ. Med först. 72,429 inv.

Caracci (-at'schi), Lodov., it. mål., f. 1555 Bologna, d. där 19, stiftade tills. m. sina brorsöner målarne Agostino C. (f. 57, d. 02) o. Annibale C. (f. 60, d. 09) akad. i Bologna (eklektiska skolan).

carambol|e (karangbåll'), fr., röd boll i biljardspel, -age (-bålāsch), bilj.-bolls smnstötning med två l. flere andra.

Caravaggio (-vad'schå), Polidoro da, eg. P. Caldara, it. mål., Rafaels lärj., f. 1495 Carav., d. 43 Messina. — 2) Mich. Angelo C., eg. M. A. Amerighi, mål., f. 1569 Carav., d. 09 Porto Ercole. Naturalist. Många efterföljare o. efterapare.

carbonāri, it., »kolare», it. revolut.-förbund, ursprungl. riktadt mot fransm., sed. mot bourbonerna, undertr. 1823, förnyadt 31 i Frankrike på kort tid.

Carcāno, Giul., it. förf., f. 1812 Milano, fr. 59 sekret, o. prof. vid akad. för de sköna konst, där, d. 84 Lesa. Skr. berättelser, nov., dram., poesi.

Carcassonne (-ånn'), fr. st. vid Aude, 30,720 inv. Tuschfabrik.

car'cer, lat., fängelse.

Cārdani ring, af Hieron. Cardanus uppf. app. för upphängn. af en kropp, så att den ej deltar i upphängn.-pktns rörelser. Nyttjas förlampor, kompasser, kronometr. o. d. på skepp.

Cārdanus, Hieron., it. läk., lärd, f. 1501 Pavia, d. 76 Rom; den förste, s. undersökte mässling o. fläcktyfus.

Cardell', Karl v., milit., f. 1764 Pommern, d. s. gen.-löjtn. 21 Sthm, omorganiserade sv. artilleriet, inrättade art.-lärov. Marieberg.

car'dia, gr., magmun, äf. hjärta.

Cārdiff, st. i Wales, 176,313 inv. Hamn.

Cārdigan, grefsk. i s.-v. Wales. 1,783 kv.km., 60,237 inv. Hst. C., 3,600 inv.

Carducci (-utt'schi), Giosuè (pseud. Enotrio Romano), it. skald, f. 1836 Vildicastello, 69/79 prof. i Bologna, d. där 07. Nobelpristagare 06. Skr.: Inno a Satana, poesi m. m.

Cārdwell (-wäll), Edv., eng. statsm., f. 1813, 64/66 kolon.-min., 68 krigs-min., 74 pär, d. 86.

Carēlius, Olaus Petri, visdiktare, 1702, d. 58 s. kyrkoh. i Strängnäs stift, känd ss. förf. t. Hönsgummans visa.

Carey (käri), 1) Henry, eng. skald o. komp., f. 1696 London, d. 43, skref text o. mus. till God save the king. — 2) Henry Charl., amer. statsekon., f. 1793 Philadelphia, d. 79. Förfäktade skyddstullarna. Skr.: Principles of social science m. m.

car'go, sp., förteckning öfver skeppslast.

Cārica L., Papayaceæ. C. Papaya L., melonträdet, i Syd-Amerika (odladt i tropiska länder), har ätliga frukter.

cāries, lat., läk., benröta.

Cariss'imi, Giac, it. komp., f. 1604 Mariano, d. 74 Rom. Uppfann kammarkantaten.

Carit Etlar, pseud. f. J. K. K. Brosböll.

Carlander, 1) Kristof., läk., »döddoktorn», f. 1759 Yllestad, Västergötl., d. 48 Sthm, efterlämnade viktiga sjuktabeller. — 2) Carl Magn., förf., f. 1837 i Åsarp, Älfsb. län, grossh. i Sthm 71/91, har fr. trycket utg.: Sv. Bibliotek och Ex libris 89/94, ett konstnärslexikon m. m.

Carlén, 1) Joh. Gabr., jur., förf., f. 1814, d. 75 Sthm. Skr.: Handbok i svenska lagfarenheten (43/ 55, ofullb.), Samlade dikter (70), m. m., o. utg.: Svenska familjeboken (50/52). Stiftade lit. klubben »Gröna stugan» 55. — Hans hustru 2) Emilie (Flygare-C, f. Smith), rom.-förf., f. 1807 Strömstad, gift 27 m. A. Flygare (d. 33), 41 m. G. Hennes rom., s. vanl. behandla hvardagslifvet, äro fängslande o. målande. Bland dem må nämnas: Rosen på Tistelön (42), Enslingen på Johannisskäret (46), Jungfrutornet (48), Ett köpmanshus i skärgården (58). Öfvers. på flere språk. — Hennes svåger 3) Rich., jur., riksdagsm., f. 21, d. 73 Sthm, utg. Kommentar öfver Strafflagen (66). — Hans hustru 4) Rosaura (Rosa) Katar., rom.-förf., f. 36, d. 83. Skr.: Agnes Tell (61), Tatarnas son (66), Lifvet på landsbygden (66) m. m. — Hennes svägerska 5) Maria Octavia, förf., f. 28, d. 81, utg. hist. skildr. of. sv. slott, skref noveller, dikter.

Carleson, 1) Carl, förf., f. 1703, d. 62 ss. stats-sekret, f. krigsärend., utg. tidskr. Sedolärande Mercurius (30/31) o. Hushållsråd (34/35) m. m. — Hans bror 2) Edvard, statsekon., f. 1704, d. 67 s. pres. i kommers-koll., verkade för sv. näringarnas upphjälpande. — Hans sonsons son 3) Edv. Henr., f. 1829 justitie- stats-min. 74/75, d. 84.

Carleton (kärlt^ön), Will., förf., f. 1798 Glogher, d. 69 Dublin. Skildr. irländska folket. Skr.: Traits and stories of the Irish peasantry m. m.

carlīno, it. silfvermynt = 27 öre; sardin, guldmynt = 36 kr.; piemontes. guldmynt = omkr. 103 kr.

Carlīno, pseud. för K. R. Nyblom.

Carlisle (-lajl'), eng. st. v. Eden, 45,480 inv. Bisk., slott.

carlist', anhäng. af 2 sp. tronpretendent, don Carlos.

Car'los, 1) Don C., infant af Spanien, son af Filip II, f. 1545 Valladolid, sannol. själssjuk, i hvarje fall halsstarrig o. utan stora anlag, 68 fängsl. af sin far, d. 24/7 i fängelse. — Sp. tronpretendenter 2) Don C., son af Karl IV, f. 1788, 36 utesluten fr. tronen, förde kr. i Spanien 33/39, afstod fr. tron. 45, d. 55 Triest. — Hans son 3) Don C., grefve Montemolin, f. 1818 Madrid, fång. 60, d. 61 Triest. — Dennes brorson 4) Don C., f. 1848, förde kr. i Spanien 72/76, vistades mest i England; d. 09 i Varese (Italien).

Carlson, 1) Fredr. Ferd., hist. förf. f. 1811 Uppland, 49/63 prof. i Uppsala, 63/78 ecklesiastikmin., d. 87. Fortsatte Geijers hist. i Sveriges hist. under konungarna af pfalz. huset (55). Dessutom: Om fredsunderhandlingarna åren 1709/18 (54), Om sv. elem.-lärov. o. deras förbättr. (43) m. m. — Hans son 2) Karl Fredrik Ernst, hist. skriftst., f. 1854 Sthm, fil. d:r i Upps. 77, docent 80, lektor i Gbg 83, prof. vid Gbgs högsk. 90, återgick till lektoratet 93, 97 /05 riksdagsm. i 2:a kam. för Gbg. Död 09 som öfverdirekt. och chef f. öfverstyrelsen f. rikets allm. lärov. Skr.: Drottning Kristinas historia, (i Sv. Hist.), Karl XII:s ryska fålttågsplan 1707-09, utg. Karl XII:s egenh. bref, Skolgeografi m. m.

Carlsund, Otto Edv., mek., f. 1809, 42/70 chef vid Motala mek. verkstad, d. 84.

Carlyle (-lajl'), Thom., förf., f. 1795 Skottland, d. 81 London. Skr.: Sartor Resartus (30), The French revolution (37), Reminiscences (81), m. m. Utg. dessutom Lettres and speeches of Cromwell. Framstående stilist.

Carmagnola (-manjåla), st. i it. prov. Turin, nära Po, 11,738 inv. Silkesodling.

carmagnole (-manjåll'), fr. revolutionssång.

Carmārthen, grefsk. i Wales, 2,379 kv.km., 135,325 inv. Hst. G., 10,500 inv.

car'men, lat., sång, kväde.

carminatīva, lat., farm., väderfördelande medel: ricinolja, varma bad m. m.

Carmōna, sp. st. vid Carbones, 18,478 inv.

carnallīt, min., färglöst l. rödt dubbelsalt af klorkalium m. klormagnesium o. vatten. Förarbetas t. kalisalter.

Carnārvon, grefsk. i Wales, 1,495 kv.km. 126,835 inv. Hst. G. vid Seiont, 9,710 inv.

Carnegie (-nägg'i), David, köpman (sonson af skotten George C., s. 1746 började affärsverksamhet i Göteborg), f. 1830 nära London, 36/48 ägare af, sed. delägare i sockerbruket o. porterbryggeriet vid Klippan nära Göteborg. Död i Skottland 90.

Carnegie (-nägg'i), Andrew, nord-amer. industriidkare o. donator, f. 1835 Dunfermline (Skottland), son af en väfvare, utvandrade till Amerika o. förvärfvade sig gm lyckade spekulationer en oerhörd förmögenhet; har donerat stora summor till bibliotek o. d.

carnīvora, lat., köttätare, rofdjur.

Carnot (-nå), 1) Lazare Nic, gref., fr. statsm., f. 1753 Nolay, 93 gen. för nat.-armén, krigsmin., 95 i direktoriet, flydde 97 till Tyskl., 1800 åter krigsmin., 15 gm Napoleon gref. o. inr.-min., landsförv. af bourbonerna, d. 23 Magdeburg. — Hans son 2) Lazare Hippol., f. 1801 St. Omer, 23 St. Simonist, fr. 39 flere gngr i deput.-kammaren, 48 underv.-min., 76 senator, d. 88. — Hans broder 3) Nicol. Léon Sadi, fys., f. 96 Paris, bidrog gm sina skr. till grundläggande af den mek. värmeteorien. — 4) Marie Franç. Sadi, son till 2), f. 1837 Limoges, 80/81 arb.-min., 87 fr. republ:s presid., 94 mördad af anarkisten Caserio i Lyon.

cāro, it., kär.

Cāroli, Petrus, gunstl. hos Erik XIV, f. 1510, 55 superintend. i Kalmar, ansågs ha eggat kon. Erik till Sturemorden, dömdes till döden, frikändes, d. 87 s. bisk. i Linköping.

Carolina (-laj'na), stater i N.-Amer., se Nord.-C. o. Syd.-C.

Carolīna, förkortn. för Constitutio criminalis Carolina (C. C. C.), namn på kejs. Karl V:s »Peinliche Gerichtsordn.», antagen i Regensburg 1532.

Carolina redivīva, lat., bibliot.-byggn. i Uppsala.

Cārolus, lat., Karl.

Carpentaria (-täria), vik vid Australiens n. kust.

Carpentras (-pangtra'), fr. st. vid Auzon, 10,413 inv.

Car'pi, st. i it. prov. Modena, 22,938 inv.

Carrāra, it. st. vid Avenzo, 42,097 inv. Marmor.

carré, fr., fyrkant.

Carrel (-ell'), Armand, fr. tidn.-man, f. 1800 Rouen, fr. 30 m. Thiers o. Mignet utg. af »National», republ., 36 dödad i duell m. E. Girardin.

Carreño (-ren'jo), Teresa, pianist, f. 1853 Caracas (Venezuela), har mest gjort konstresor.

Carrēr, Luigi, it. förf. o. lit.-hist., f. 1801 Venezia, d. där 50. Skr.: Poesie o. L'anello di sette gemme.

Carrière (-riär), Moritz, filos. o. estet., f. 1816 Griedel, fr. 53 prof. i München. Skr.: Die philos. Weltanschauung der Reformationszeit m. m.

carr'ier-indianer, indianstam vid Hudsonsviken.

carroccio (-ått'schå), it. fanvagn und. medeltiden.

Cārstens, Asmus Jak., dan. (ty.), hist.-mål., f. 1754 St. Jürgen, d. 98 Rom.

Cartagēna, 1) sp. befäst st. vid Medelhaf., 100,000 inv. — 2) C. de las Indias, st. i Colombia vid Karib. haf., 25,000 inv. Hamn.

Cartāgo, 1) st. i Costarica, Centr.-Amerika), 5,021 inv.; jord-bäfn. 1841 och 1910; blef sistnämn. år t. största delen förstörd. — 2) stad i Columbia, 16,000 inv.

carte blanche (kart blansch), fr., oinskränkt fullmakt.

cartēl, se kartell.

Cārteret, John, lord, eng. statsm., f. 1690, bemedlade ss. eng. sändeb. i Sthm fred mel. Hannover o. Sverige 1719, d. 63.

Cartēsius, se Descartes.

Cartouche (-tusch), Louis Dom., fr. röfvare, f. 1693 Paris, rådbråkad 21.

Cārtwright (-rajt), Edm., mekan., f. 1748 Marsham, d, 23 Hastings. Förbättrade spinnmaskinen, uppfann ullkamn.-maskinen.

Cārum L., Umbelliferæ, Europa. Af C. carvi L. kummin.

Cārus, Marc. Aurel., rom. kejs. fr. 282, d. 283 und. krig i Mesopotamien.

Carvalho e Araujo (-valjo e arau'schå), Herculano Alexandro de, port. skald, f. 1810, d. 77. Skr.: A voz do propheta m. m.

Caryophyll'us L., kryddnejlike-trädet, Myrtaceæ. Af C. aromaticus L., Molukkerna (odladt på Antillerna o. i Syd-Amerika), kryddnejlikor af blomknopparna.

Caryōta L., palmsläkte. Af C. urens L., Ostindien, fibrer till tågvirke, korgar, hattar o. borstar, äfvensom socker, vin, sago.

Casāle, it. st. vid Po, 31,793 inv. Ford. befäst.

Casalmaggiore (-madschåre), it. st. vid Po, 16,373 inv.

Casamicciola (-mitt'schåla), badort på ön Ischia, 3,532 inv. 83 stor jordbäfning.

Casa Miranda, se Nilsson, Kristina.

Casanōva, Giov. Jac. de Seingalt, it. äfventyrare, f. 1725 Venezia, d. 98 Böhmen. Cyniska memoarer.

Casaubon (-såbång') l. Casaubonus, Isaak, filol., f. 1559 Genève, d. 14 Lond. s. bibliotekarie i Paris. Utg. klassiska förf.

cas'co, sp., sjöförsäkr., fartyget i mots. till lasten.

Caser'ta, st. i mel. Italien, 32,709 inv. Slott. Biskop.

cash (käsch), eng., kontanta penningar.

casīno, it., litet hus, förlustelseställe, spelhus; ett slags kortspel.

Caspāri, Karl Paul, nor. (ty.) teol. o. språkf., f. 1814 Dessau, sed. 57 teol. prof. i Kristiania, d. där 92. Skr.: Gramm. Arabica m. m. jämte flere teol. arb.

Cas'pe st. i Spanien vid Ebro, 7,893 inv.

Cass'ia fis'tula, L., Cæsalpinieæ, i O.-Ind. o. Egypten. Fröna ha lösande verkan.

Cassīni, 1) Giov. Domenico, it. astron., f. 1625 v. Nizza, d. 12. Skr.: Opera astronomica. — Hans son 2) Jacq., astron. o. fys., f. 1677 Paris, d. 56. Skr.: Eléments d'astronomie. — Dennes son 3) César Franç., f. 1714, d. 84 Paris. — Hans son 4) Jean Dominique, f. 1748 Paris, d. 45 Thury. — Samtl. direktörer vid observatoriet i Paris.

Cassiodōrus, Magn. Aurel., hist. förf., f. 468 Kalabrien, kon. Teoderiks rådgifvare, d. 562. Skr.: Variarum libri XII o. Libri XII de rebus gestis Gothorum.

Cassiopēa, 1) gr. myt., se Kassiopeia. — 2) stjärnbild mel. Cepheus o. Perseus.

Cassiquiāre (-ki-), förbindn.-fl. mell. Orinoco o. Rio Negro i Venezuela.

Cass'ius, 1) Cajus C. Longinus delt. i smnsvärjn. mot Cæsar, 44 f. K. prator, d. 42 Philippi. — 2) C. Parmensis, en af Cæsars mörd., 31 f. K. afrättad på Octavianus' befallning.

Castelār, Emilio, sp. statsm., f. 1832 Cadiz, 57 prof. i filos. o. lit. i Madrid, flydde 66 till Frankrike, 68 medlem af cortes, sept. 73—jan. 74 min.-pres., undertr. kommunistupproret, d. 99 vid Murcia. — Talare. Skr.: La civilisazion m. m.

Castelfidar'do, it. by v. Loreto. 7,002 inv. Sl. 1860.

Castelfran'co, it. st. v. Musone. 12,551 inv.

Castellamāre, it. st. v. Neapol. viken. 32,841 inv. Slott. Badort.

Castellon de la Plana (eljån), sp. st. vid Myares. 29,904 inv.

Castelvetrāno, st. på Sicilien. 24,449 inv.

Castilho (-ilju), Ant. Fel. de, port. skald, f. 1800, d. 75 Lissabon. Skr.: Primavera, en bearb. af det fr. dramat Camöes m. m.

Castillejo (-illjēschå), Cristov., sp. skald, f. 1494 Ciudad Rodrigo, d. 56 Wien. Skr. romanser, folkvisor m. m.

castizer, sp., afkoml. af hvita o. mestizer.

Castlereagh (kāslre), Henry Rob. Stewart, viscount, eng. statsm., f. 1769 Mount Stewart (Irland), 1801/06 o. 07/09 krigs- o. kolon.-min., 12 utr.-min., ifrig motstånd, t. Napoleon, reaktionär, 21 markis af Londonderry. Själfmord under vansinne 22.

Cas'tor 1) C. o. Pollux, rom. myt., se Dioskurerna. — 2) se bäfver. — 3) stjärna i Tvillingarna.

castra, lat., läger.

Castrén, 1) Mattias Alex., fin. språkf., f. 1813, d. 52 s. prof. i fin. spr. i Hälsingfors. Reste i Ryssl. o. Sibir., skr. grammat. öf. flere sibir. folks spr. Hans arb. utgifn. und. titeln: Nordische Reisen und Forschungen (53/62).

Castro, 1) Inéz de, port. prins., dom Pedros älskarinna, 1355 mörd. af hans far Alfons IV. Poet. behandl. af Camöes i »Lusiaderna». — 2) João de, port. fälth., f. 1500, 45 ståth. i O. Ind., d. 48.

Casuarīna Rumph, Casuarineæ, skogsträd i Austral., veden till verktyg, stridsklubbor m. m.

cāsus, lat, fall, händelse, rättsfall; c. belli, krigsorsak; c. obliquus, beroende kasus; c. rectus, oberoende kasus. Jfr kasus.

Catalāni, Angelica, it. sång., 1798 /27, f. 1779 Sinigaglia, d. 49 Paris. I alla afs. utmärkt.

Catamar'ca, argentinsk st. 7,397 inv.

Catānia, st. på Sicil. vid Etna, 149,000 inv. Univ., ärkeb. Rom. fornlämn.

Catanzāro, it. st. vid Squillace-viken, 31,824 inv.

cathar'tica, gr., läk., afförande medel.

Cathelineau (katlinå), Jacq., fr. anförare i Vendée 1793, f. 1759 Pinen-Mauges, d. 93 St. Florent.

Catilīna, Luc. Serg., romare, f. 108 f. K., 68 prætor, förvaltade 67 Afrika, s. han utsög, erhöll för den skull ej konsulatet, sökte 63 gm en smnsvärjn. åstadkomma statshvälfn., anklagades af Cicero, förklarades i akt o. föll 62 v. Pistoria.

Catinat (-na'), Nicol. de, fr. marskalk, f. 1637 Par., deltog i Ludv. XIV:s krig, d. 12 St. Gratien.

Catlin (kätt-), Geo., amer. resande o. förf., f. 1796 Pennsylvanien, d. 72 Jersey City. Indiankänn. Bereste Amer.

Cāto, två romare. 1) M. Porcius C. d. ä., f. 234 f. K. Tusculum, 195 konsul, stred i Span. o. Grekl., gmdref Kartagos förstöring, d. 149. Sedligt sträng. Skr. i landtbr. o. rom. hist. (dessa förlorade). — Hans sonsons son 2) M. Porc. C. d. y., f. 95 f. K., 54 prætor, motarbetade förgäfves Pompejus' o. Cæsars härsklystn., slöt sig sed. t. Pompejus, dödade sig i Utica eft. Cæsars seger v. Tapsos 46.

Cāto, lefnadsregler på lat. spr. fr. 3:e o. 4:e årh.

Catōnius, Nicol. Holgeri, dram. förf., d. 1655 s. rektor i Kalmar. Skr. traged. Troijenborgh, s. behandlar Trojas förstöring.

Catt'ack, Cuttack, st. i Bengalen v. Mahanadi, 51,364 inv.

Catt'aro, st. i Dalmat, vid Adriat. h. 5,693 inv. Hamn.

Catull'us, C. Val., rom. skald, f. 87 f. K. Verona, d. 57. Lyr., eleg. o. epigram, dikter.

Cauca (cau-), bifl. Magdalena i Colombia.

Cauchy (kåschī), Aug. Louis, fr. mat., f. 1789 Paris, d. 57 där. Skr. Cours d'analyse m. m.

Caulaincourt (kålängkûr), Arm. Aug. Louis de, fr. statsman, f. 1772 i G., 05 div.-gen., 07/11 sändebud i Petersburg, följde Napol. på det ry. fält- o. återtåget, 13 utr.-min., 15 pär, d. 27 Paris.

Caus (kås), Sal. de, fr. ingen., f. 1576 Normandie, d. där 30. Uppf. en med ångtryck arbetande pump.

causa, lat., orsak, angelägenhet; c. belli, krigsorsak.

cause (kås), fr., orsak, jur. mål; c. célèbre (-seläbr), uppseendeväckande rättegång.

causerie (kåsri), fr., se kåseri.

caustica (kau-), gr., frätmedel.

Cavaignac (-vänjack'), Eléon. Louis Eug., fr. gen., f. 1802 Paris, fr. 32 i Algeriet, 48 guv. där, 15/5 krigsmin., 23/6 milit. diktator, undertryckte junirevolut., därpå konseljpresid., 2/12 51 häktad, dock snart fri, d. 58 Ournes.

Cavalcasell'e, Giov. Batt., it. konstkännare, f. 1820 Legnano, d. 97. Har med J. A. Crowe (se d. o.) utgifvit konst.-hist. arb.

cavallerīa, it., rytteri, tapperhet, ära.  »c. rusticāna» bond-ära.

Cavallin, 1) Krist., språkf., f. 1831, från 75 prof. i grek. i Lund, d. 90. Har utg.: Lat. lexikon (73), Sv.-lat. ordb. (75/76), Grekisk syntax (79 o. 87), Euripides' Iphigenia i Tauri (83), m. m. En af Nordens ypperste klass, filol. — Hans äldre bror 2) Severin C., präst, skriftst., f. 1820, kyrkoh. i Hvellinge, d. 86. Skr. Lunds stifts Herdaminne, (5 d., 54-58) m. m.

Cavallius, se Hyltén-C.

Cavalotti, Felice, it. skald, f. 1482 Milano. Skr. dram., dikt. m. m.

Cavan (käv-), grefsk. i irl. prov. Ulster, 1,932 kv.km., 97,368 inv. Hst. C. 3,000 inv.

cavatīna, it., tonk., en mindre aria.

cāveat, lat., han må akta sig.

ca'e ca'nem, lat., akta dig för hunden!

Cavendish (käv-'), Henry, son t. hert. af Devonshire, eng. kem., f. 1732, d. 10. Skr.: Experiments on air m. m.

Cav'ery fl. i O. Ind., utf. i Bengal. viken.

Cavicor'nia, lat., nötboskap, får, antiloper.

Cavour (-vur), Camillo Benso, gref., it. statsm., f. 1810 Turin, från 50 sardin, min., 52 pres., i spetsen för den polit., s. ledde t. Italiens enhet, slöt 55 förb. med västmakterna i Krimkriget, vann Napol. III:s understöd mot Österr., understödde Garibaldi på Sicilien, öppnade 18/2 61 it. parlam., d. 6/6 61.

Caxton (käx'tön), Will., 1:e eng. boktryck., f. 1412 Kent, d. 92.

Cayambe, Cerro blanco, topp på Anderna i Ecuador, 5,956 m.

Cayenne (-jänn'), hst. i fr. Guyana vid fl. C:s mynning, till 1854 fr. deportationsort, 12,612 inv.

Cayennepeppar (-jänn-'), se Capsicum.

Cazembe, negerrike i s. Afrika ö. om Moero-Alkata. 27,500 kv.km. Hst. Lunda.

C. C. C., se Carolina.

Cd, kem. tecken för kadmium.

C dur, tonk, tonart utan förteckning.

Cearā, brasil. handelsst. vid C.-fl. o. Atl. haf., 33,000 inv.

Cec'il, se Burleigh.

Cecilia, 1) d. hel. C., d. 177 s. martyr, uppfann enl. sägen orgeln. — 2) G. Månsdotter till Eka, Gust. Vasas mor, dog s. fånge i Köpenh. — 3) G., Gust. Vasas dot, f. 1540, »den skönaste bland de sköna» vid Gust. Vasas hof, orättvist beskylld för lättsinne, 64 gift m. en markgref. Kristoffer, d. 27 i fattigdom.

Cēcrops, se Kekrops.

ceder, Cedrus, ett barrträdssläkte, Abietineæ. C. libanotica Lk., Libanon-cedern, i s. v. Asien, har fin, välluktande ved. Libanonlunden har ännu ungefär 400 träd.

cedēra, lat., afstå från. c. bonis, göra cession.

Cederborgh, Fredr., rom.-förf., f. 1784, prot.-sekr., sed. boktryckare, bruksägare, d. 35. Skr. de komiska rom. Uno v. Trasenberg o. Ottar Tralling m. m.

Cedergren, Henr. Tore Torst., telefontekniker, f. 1853 Sthm, d. där 09, dir. för Allm. telefon A. B. i Sthm; införde telefonen i Sverige.

Cederhielm, Montgomery, se Montgomery-C.

Cederhielm, 1) Josias, riksråd, f. 1673, en af holsteinska partiets ledare, ryss-vän, tog afsked 27, d. 29. — 1) Karl Gust., statsm., f. 1694, d. 40 s. holst. min. i Paris. Skr. Kärleks balck etc. m. m. — Josias C:s sonson 3) Josias Karl, statsekon., f. 1731, d. 95 s. kommersråd. Utg. veckoskrift. Sanning o. nöje (79/80) o. skr. flere statsekon. o. polit. uppsatser.

cederolja, flykt, olja, s. destilleras ur cederträ.

Cederschiöld, 1) Per Gust., läk. o. polit., f. 1782, d. 48 s. prof. vid Karol. inst. i Sthm, utg. Handbok för barnmorskor (22), Lärob. i vården om kvinnans slåktlif (36/39), Handb. för riksdagsmän (22) m. m. — Hans s. 2) Fredr. Aug., läk., f. 1813, d. 83 s. prof. vid barnmorskeanstalten i Sthm. Skr. Lärobok för barnmorskor (73) m. m. — Den föreg:s sons syssl. 3) Joh. Gust. Kristoff., språkf., f. 49 Sthm, 93 prof. i nord. spr. vid Gbgs högskola; ledarn, af red. för Sv. Akad. ordbok, har utg. en mängd arb. i språkvetensk.

Cederström, 1) Ol. Rud., gref., milit., f. 1764, ledde 1813 expedit. mot Danm., 14 mot Norge, åstadkom smnslagn. af örlogsflottans o. arméns flotta, 23 gen.-amiral, föranledde den s. k. skeppshandeln (se d. o.), tog afsked 28, d. 33. — 2) Gust. Albr. Bror, frih., milit., f. 1780, deltog m. utmärkelse i sl. vid Bornhöft 13, 26 gen.-löjt., 40 statsråd, d, Jönk. 77. — 3) Jak., frih., milit., f. 1782, deltog i krigen i Pommern o. Norge 08, gen.-major 26, uppträdde verksamt vid riksd. 09 o. 28, d. 57. — 4) Gust. Ol., hist.- o. genremål., f. 1815. Hans tafla Karl XII:s lik föres öf. de norska fjällen prisbelönt i Paris 78, sed. 99 dir. vid k. konsthögskolan. — 5) Helena Elisab. Florent. (Ellen), skådesp., f. Hedlund 60, g. m. 1) skådesp. V. Hartman 81/91 2) frih. B. Cederström 98; 86 premiäraktris, framstående i »backfisch-roller.»

cedilj', fr., ett tecken und. bokst. c (ç), s. utmärker, att den skall uttalas som s framför hård vokal.

Cēdrela, L., Cedreleæ Af C. odorata L , i trop. Amer. o. V. Ind., cigarrlåd- o. sockerkistträ.

cedro-olja, se citronolja.

Cēladon, ett herdenamn; öm älskare.

Celakovsky (tsche-), Ladislav, böhm. skald, f. 1799 Strakonitz, d. 52 Prag. Utg. Volkslieder aller slaw. Stämme m. m.

Celāno (tsche-), it. st., 9,725 inv.; i närh. den torrlagda sjön C. (Lacus Fucinus).

celeb|er, lat., ryktbar, namnkunnig, -rera, fira, -ritet, högtidlighet, berömd person.

Celébes, d. östligaste af de 4 stora Sunda-öarna, 179,416 kv.km., omkr. 1,436,000 inv. 4 halföar. Vikar: Tomini, Tolo, Boni. Största del. af C. bildar holl. guv. C. med hst. Makassar.

Celébes-sjön, del af Ind. haf. mel. Celébes, Borneo o. Suluöarna.

celestīn, min., svafvelsyr. strontian, fr. Sicilien, Ungarn.

celestīner, munkorden, stift. 1254 af Peter de Murrhone (sed. påf. Celest. V). Sträng afsöndr. Dräkt: hvit rock m. svart hätta o. svart skapular. Nästan utdöd.

Celestīnus, 5 påf. und. 5:e, 12:e, 13:e årh., utan betydelse.

Celesyrien (Coelesyrien), g. geogr., lågland mel. Libanon o. Antilibanon. St. Heliopolis (Baalbek).

celibāt, lat., ogift stånd (om män), fr. Greg. VII tvång för rom. kat. präster, i den gr. kyrk. endast för biskopar.

cell, lat., litet, afskildt rum (i kloster l. fängelse). — Bot. o. zo:, grundorganet för växter o. djur, hvaraf alla kroppens väfnader bildas; en mikroskop, liten kropp, s. i sin typiska form består af en gmskinl. kornig massa, protoplasma, o. en däri liggande kärna. Hos växterna omslutes dessutom protoplasmat af en cellvägg af cellulosa.

cella, lat., gemak, afskildt rum i de gr. o. rom. templen.

cellbildning, bot, cellernas förökning, tillgår vanl. på det sätt, att en l. flere celler bildas i en annan, s. därvid sönderspränges; anat., inom djurkroppen sker cellbildningen i allmänh. sålunda, att kärnan delar sig i tvänne, protoplasmat samlar sig kring de nya kärnorna o. slutligen de nya cellerna blifva själfständiga.

Celle, st. i Hannov. vid Aller, 19,883 inv.

Cellīni (tschell-), Benvenuto, guldsmed o. bildh., f. 1500 Florens, d. där 71. Själfbiografi.

cellulār-patologī, af Virchow uppställd teori, enl. hkn kroppens sjukdomar uppstå i dess celler.

celluloīd, ämne, s. beredes af målet bomullskrut o. kamfer, blir vid upphettn. plastisk, eljes mycket hård. Nyttjas till kammar, biljardbollar, pianotangenter m. m. Ss. lättantändl. (140°) farlig.

cellulōsa, lat., cellämne, den tunna membran, s. omsluter växtcellerna, består af kol, väte o. syre. Förvandlas gm koncentrerad salpetersyra till bomullskrut, gm utspädd salpetersyra till oxalsyra.

cellulōsdynamit, se nitroglycerin.

cellväf, anat, ett gammalt namn för bindväf.

cellväfnad, bot, förening af celler.

Cel'sius, 1) Magnus, mat., f. 1621, d. 79 s. prof. i mat. i Uppsala. — Hans son 2) Olof, d. ä., månglärd, f. 1670, d. 56 s. domprost i Upps. — Dennes brorson 3) Anders, astron., f. 1701, d. 44 s. prof. i Upps., gjorde sig förtjänt om astron., tidräkn., geogr. o. navigat., ledde gradmätn. i polartrakterna, uppf. den eft. honom uppkallade 100-grad. termometern. Skr.: Nova methodus distantiam solis a terra determinandi (30) Bref om jordens figur (36) m. m. 4) Olof, d. y., s. till Olof G. d. ä., hist. förf., f. 1716, prof. i Upps., sed. bisk. i Lund, d. 94. Skr.: Kon. Gust. I:s hist (46/53), Kon. Erik XIV:s hist. (74) samt början till Svea rikes kyrkohist. (67).

Celsius' termometer, den af A. Celsius uppf. 100-grad. term.

celter, se kelter.

celtiberer, se keltiberer.

cement, lat., hydrauliskt murbruk, med kalk blandad bränd lera, s. und. vatten stelnar till en stenhård massa. C. kallas äfven vissa mineral, s. med kalk hårdna und. vatten o. kallas naturl. c.: trass, puzzaolana, santorin. Konstgjorda c: Roman- c. o. Portland-c. Vidsträckt användn. till vattenbyggn., vattentäta behållare, rör, golf, taktäckn., ornament, ja, till hela hus.

Cenci (tjen'tji),, Beatrice, f. 1577, dot. till en rom. adelsm., förförd af sin far, hvarefter hon jämte bror o. styfmor mördade honom; alla 3 afrättades.

Cendrillon, (sangdrijång'), fr., l. Askungen, hjältinnan i en saga om en ung, skön o. dygdig flicka, s. behandlas illa af sin styfmor o. hennes döttrar o. till sist blir förmäld med en prins.

Cenis (sönī), se Mont Cenis.

cenobīter, gr., munkar, s. bo tillsmns i kloster. Mots. anakoreter.

cen'sor, 1) i forn. Rom. ämbetsman, s. skötte mantalsskrifn. o. finansväsendet; senare äfven uppsyningsman öfver sederna. — 2) Nu granskare af trycksaker, tillsyningsman v. afgångsexamina v. läroverk.

censūr, lat., pröfning, granskning. Af staten påbjuden granskn. af trycksaker, innan de offentliggöras, -era, granska.

cen'sus, lat., i forn. Rom indeln. af borgarne efter förmögenh. Nu folkräkning.

cent, 1) und. medelt. underafdeln. af ett gau. — 2) 1/100 af en dollar (= 3,₇ öre) o. af en florin (= 1,₅ öre).

Centaurēa benedic'ta, se kardbenedikt.

centaurer, (-au'-) vildt ryttarefolk i Tessalien: i den senare myten därför framställda s. hälft mskr, halft hästar.

centāvo i sp.-amer. länderna mynt = 1/100 piso, (= 0,₇ öre).

centenārium, lat., hundraårsfest.

center, lat., mellersta delen af stridsfärdig truppstyrka; medlande parti i parlam, förs.

centesimāl, lat., hundradelad.

centēsimo, (tschen-), it. mynt, 1/100 af en lira (== 0,₇ öre).

centigrād, lat., uppdelad i 100 grader.

centi|gram, lat. gr., 1/100 gr. -ar, 1/100 a. -liter, 1/100 l. -meter, 1/100 m.

centime (sangtim'), fr. mynt, 1/100 af en franc (= 0,₇ öre).

cent-jours (sang schûr), fr., »de 100 dagarne», tiden fr. Napol. I:s återkomst fr. Elba till hans andra fall, 20/5—28/6 1815.

centner, lat., vikt, i Sverige 100 skålp. l. 42,₅ kgr.: i Engld o. N. Amerika hundredweight l. centweight (cwt), 50,₈ kgr.; i Tyskld, tullcentner, 50 kgr.

centrāl, lat., angående l. belägen i medelpunkten.

Central-Afrika, del af Afrika omkr. floden Kongos bäcken, omkr. 4 mill. kv.km.

Centrāl-Amerika, Mellan-Amerika, smnbindn.-landet mel. N. o. S. Amer., mel. Stilla o. Atl. hafvet, omfattande fristaterna Guatemala, San Salvador, Honduras, Nicaragua o. Costarica; dessutom brit. Honduras o. Panama.

Centrāl-Asien, inre asiat. högld mel. Altai o. Himalaja.

cen'tral crim'inal court (-kårt), eng., brottmålsdomstol i London.

centrāl-eld, jordens inre glödande smälta massa.

centralisation, lat., förening i en medelpunkt; det styrelsesystem, enl. hkt statsförvaltn. utgår fr. en medelpt. Mots. decentralisation.

centralkyrka, kyrka, s. med basilike-formen förenar centralformen.

Centralprovinserna, prov. i brit. O. Ind. mel. Ganges o. Narbada. 300,273 kv.km., 13 mill. inv. Hst. Nagpur.

centrālrörelse, den rörelse en kropp beskrifver omkr. en fast medelpkt.

centrālsol, af några astronomer antagen medelpkt, kring hkn alla fixstjärnor kretsa.

centrifūg, lat., landthushålln., apparat, s. med tillhjälp af centrifugalkraften afskiljer grädden l. smöret ur mjölken.

centrifugāl, lat., som flyr medelpktn. -kraft, den kraft, s. drifver en i kroklinig rörelse stadd kropp att lämna banan i tangentens riktn. -maskinen består af en omkr. sin axel roterande cylinder, hvari tvättsaker o. d. inläggas till torkning.

centripetālkraft, den kraft, s. drifver en i kroklinig rörelse stadd kropp mot medelpktn.

cen'trum, lat., medelpkt.

centum, lat., hundra, -viri, rom. fornk. ledamöter af hundramannadomst. i Rom.

centūr|ia, lat., 1) hos rom. afdeln. af 100 man soldater. — 2) underafdeln. af det rom. folket, införd af Servius Tullius 193 f. K. -iōn, befälh. för en centuria.

Cephaëlis Swartz, Cinchonacæ, C. ipecacuanha Rich., halfbuske fr. Brasilien, lämnar kräkroten.

Cēpheus, 1) stjärnbild nära nordpolen. — 2) gr. o. rom myt., se Kefeus.

Cephis'us, se Kefisos.

Ceram, (sērang), holl. Molukk-ö 17,180 kv.km. 68,858 inv. (alfurer).

cerāt, lat., vaxsalva, uppmjukar hård o. sprucken hud.

Ceratōnia L. Cæsaipiniodeæ. C. siliqua L., johannesbrödträdet, kring Medelhafvet, till närings- o. läkemedel.

Cer'berus, se Kerberos.

cercle, (särkl), fr., cirkel; krets; slutet sällskap.

cereālier, lat., fester för Ceres i forn. Rom, 9—18/4; sädesväxter.

cerebrāl, lat., som har afs. på hjärnan, hjärn-.

cerebrospināl-system, nervsyst., omfattande hjärnan, ryggmärgen o. deras nerver.

Cerefōlium Hall, Umbelliferæ C. silvestre Bess, hundloka, vanligt ogräs.

ceremonī, lat., formalitet till försinnligande af en, företrädesvis religiös, handl, -ell, i det offentl. lifvet föreskrifna l. af bruket stadfästa högtidl. formaliteter, -ös, stel, kruserlig.

ceremoniāllagen, den del af mosaiska lag., s. rörde gudstjänsten, is. offerväsendet.

Cēres, rom. myt, se Demeter. — Astron., en af småplaneterna mel. Mars o. Jupiter.

Cēreus Mill. et Haw., Cacteæ, prydn.-växter med sköna blommor. C. grandifiorus L., nattens drottning, Antillerna, med vaniljluktande blommor, s. vara blott en natt.

cerevīsia, lat., öl.

Cerignola (tscherinjåla), st. i it. prov. Foggia, 22,700 inv.

Cerīgo (tje-), ford. Kytera, den sydl. af de Jon. öarna. Hst. Kapsali.

cerīs, fr., körsbär, körsbärsrödt.

cērium, Ce, sällsynt metall, upptäckt 1804 af Klaproth o. Berzelius. Förekommer i cerit.

cernēra, fr., innesluta (t. ex. en fästn.).

ceroplastīk, lat., framställn. af föremål i vax.

Cerox'ylon Humb. et B., Palmæ. Af C. andicola, vaxpalm, Anderna, palmvax.

Cerr'o blan'co, se Cayambe.

Cerr'o de Pas'co, st. i Peru. 4,300 m. öfver haf., 15,00.0 inv. Silfvergrufvor.

cert, fartygs sort m. afs. på form, byggn., storlek.

certepartī, lat., kontrakt ang. befraktn. af skepp.

certifikāt, fr., skriftligt intyg.

certim, lat., förvisso, otvifvelaktigt.

Cervan'tes Saavēdra, Miguel de, Spaniens störste förf., f. 1574, deltog som soldat i sl. vid Lepanto 71, fånge hos alger, pirater 75/80, d. 16 Madrid. Skr.: Don Quijote, satir öfver riddareroman., öfversatt på mnga spr. (på sv. af Stjernstolpe o. Hellgren, Lidforss).

cervelātkorf, korf af hjärna l. rått hackadt kött.

cervus, lat., zo., hjort.

Cesar|ēvitsch, titel på tronfölj. i Ryssld. -evna, hans gemål.

Cesarēni (tsche-), Giul., kardin., ordf. på konciliet i Basel 1431/38, d. 44 i sl. vid Varna mot turk.

Cesēna (tsche-), it. st. vid Savio. 42,220 inv. Bisk.

cess, tonk., tonen c sänkt en half ton.

cession, lat., afträdande af förmögenh. till fordringsägarne; afstående af en fordran, så att öfverlåtaren (cedenten) förlorar sina anspråk, hka öfvergå till en annan (cessionarien). Jfr konkurs.

c'est-à-dire (sätadīr), fr., det vill säga.

c'est égal, (sät^egall'), fr., det gör detsamma.

cesūr, lat., metr., uppehåll i midten af en vers.

cetacēer, hvaldjur.

Cetewayo, kon. i Zululand, kom på tronen 1872, krig med Engld 79, fången vid Ulundi s. å., besökte Engld 82, d. 83 eft. återkomsten till sitt land.

Cetin'je Zetinje, hst. o. residens i Montenegro, omkr. 3,000 inv.

Cetrāria Ach., Usneaceæ. C. islandica Ach., islandslafven, näringsmedel på Isl., användes vid lungåkommor.

Cette (sätt), fr. st. vid Medelh. 33,246 inv. Handel. Badort.

Ceuta (se-uta), sp. fästn. på Marokkos kust, midt emot Gibraltar. 12,862 inv.

Cevenn'erna, bergskedja i s. Frankr. Högsta topp Mézenc, 1,774 m.

Ceylon (sej'-), Singhala, brit. ö i Ind. haf., skild fr. Hindostan gm Palksundet. 65,610 kv.km. 3,₇ mill. inv. Topp: Adams Pik, 2,260 m. Fl.: Mahavali-Ganga. Yppig trop. flora. Hst. Colombo. Bästa hamnar: Trincomali, Point de Galle. 1815 brit. Förut egna kgr.

Cha-, se Ka-.

Chablais (schablä), fr. ländsk, i Savoyen. 825 kv.km. 60,200 inv.

chablōn, se schablon.

chablis (schablī), st. i fr. dep. Yonne, 2,281 inv. Vinodling.

chaconne (schakånn'), en menuetten liknande dans, men långsammare.

chacot (schakå), fr., se sehakå.

chacun a son goût (schaköng' a sång gû), fr,, hvar o. en har sin smak.

Chaeronēa, se Kaironeia.

chagrin (schagräng'), fr., starkt, hårdt, ogarfvadt, knottrigt läder ur ryggstycket af häst- o. åsnehudar.

chaine (schän),_fr., kedja; ett slags danstur.

chairman (tschär-), eng., ordförande, president.

chaise (schäs), fr., stol, vagn; c. longue (-lång), hvilsoffa med blott ett ryggstöd.

Chal-, se Kal-.

Chaldæa, se Kaldéen.

Chaldron (tschåldrön), eng. sädesmått =32 bushels = 1163,₁₃ lit.

chalet (schalä), fr, schweiz. bondkoja; villa i schweizerstil.

Chalid, kallad Saifallah, arab. fälth., eröfr. 634 Syr. o. Pers., d. 642 Emesa.

Challemel-Lacour (schallmäll' lakûr), Paul Armand, fr. statsm. o. lit., f. 1827, d. 96 Paris, 93 pres. i senaten; skr. La philosophie individualiste (64).

Chalmers (tschal-), 1) Thom., skot. teol., f. 1780, d. 47, en af grundläggarne af den skot. frikyrkan. Skr.: Discourses on the Christian revelation, Evidences on Christianity m. m. — 2) Will., f. 1748 i Gbg af eng. föräldrar, stift. Chalmerska slöjdskolan, d. 11.

Châlons-sur-Marne (schalång' syr marn), fr. st. vid Marne, 26,737 inv.

Châlon-sur-Saône (schalång' syr sån), fr. st. vid Saône, 29,058 inv.

Chamærops L., Palmæ C. humilis L., dvärgpalmen, den enda europ. palm, vid Medelh.

Chamberlain (tschämbrlin), Jos., eng. statsm., f. 1835 Birmingham, handelsm. 80/85, 86 presid. i byrån för kommunalförvaltn., 95 kolonialmin., förkämpe för den imperialist. politiken, trädde tillbaka 03. Liberal.

Chambers (tschämbörs), Rob., eng. förf., f. 1802 Peebles, d. 71 St. Andrews. Skr. öfver Skottlands lit. o. hist. Grundl. med s. bror William en förlagsbokhandel i Edinburgh för folkbildn:s höjande. Utgaf C:s encyclopædia m. m.

Chambéry (schangberī), hst. i fr. Savoyen vid Mont Cenis-banan, 22,100 inv. Ärkebisk.

Chambord (schangbår), fr. by vid Blois. 401 inv. Slott. Park. Sl. 1870.

Chambord (~), Henri Charl. Dieudonné af Bourbon, hert. af Bordeaux, grefve af, fr. pretendent, son af d. 1820 mord. hert. af Berry, f. 1820 Par., fr. 30 mest utrikes, is. Frohsdorf vid Wien, d. där 83. Förm. med Teresia af Modena, barnlös. Af legitimisterna erkänd s. fr. tronarfvinge.

chambre (schang'br), fr. kammare, rum; c. ardente (-ardangt), kättaredomstol i Frankr. 1535 o. domst. för förgiftn.-fall 1679; c. introuvable (-ängtrûva'bl), den ultrarojalistiska fr. deput. kammaren 1815/16.

chambrière (schangbriä'r), fr. eg. kammarpiga; stallmästarpiska.

Chamiss'o (scha-), Adalb. v., ty. skald o. naturf., f. 1781 Champagne, d. 38 Berlin. Skr.: Peter Schlemihl m. m.

chamois (schamåa'), fr. stengetskinn; ljusgul färg.

Chamonix (schamånī), alpdal i Savoyen, gmfluten af Arve.

champ (schang) fr., fält.

Champagne (schangpanj'), ford. fr. provins. 30,667 kv.km. 3 del.: Öfre, Nedre o. Brie Champenoise. Nu depart. Ardennes, Marne, Haute-Marne o. Aube. Vinodl. Hst. var Troyes.

champagne (~), vin från den ford. fr. prov. C. Musserande gm jäsning på buteljer.

champêtre (schangpätr) fr., landtlig, landt-.

Champaigne (schangpanj'), Phil. de, fr. porträttmål., f. 1602 Brüssel, d. 74 Paris.

Champfleury (schangflörī), egentl. Jules Fleury, förf., f. 1821 Laon, fr. 72 dir. vid keram. mus. i Sèvres, d. 89. Realist. Skr.: Hist.de la caricature, romaner m. m.

champinjonen, äkta, Agaricus campestris L., Hymenomycetes, den bästa bland våra matsvampar. Foten tät med enkel, ofta trasig ring, bottnen brunaktig, ofta småfjällig, fröskifvorna i början hvita, snart köttfärgade, äldre bruna. Köttet hvitt, saftigt, rodnar, då svampen brytes. Allmänna champinjonen, A. arvensis, har ihålig, af lösare väfnad fylld fot med dubbel ring; hatten hvit, silkesluden, köttet alltid hvitt, fröskifvorna hvita, sedermera rödbruna.

champion (schangpiång'), fr. und. medelt. kämpe, s. hyrdes att i lagl. tvekamp träda i ngn af parternas ställe; sedan riddare, s. uppträdde s. kämpe för värnlösa.

champion (tschämm'pionn), eng., sport, segrare i idrottstäfling, C. of the world (åw dhe wörld), eröfrare af världsmästerskap.

Champlain (tschäm'plen), sjö i Förent. stat. 1,982 kv.km. — St. C. vid C. 1,850 inv.

Champollion-Figeac (schangpålliång'-fischack'), Jean Franç., egyptologiens grundl., f. 1791 Figeac, d. 32 Paris s. prof. Skr.: Précis du syst. hiéroglyph., Gram. égypt m. m.

Champs-Elysées (schangs elisē), elyseiska fälten, promenadplats i Paris.

chamsin, arab., glödande het vind i Egypt. fr. Sahara.

chance (schangs), fr., slump, utsikt, sannolikhet.

chancelier (schangseliē) fr., kansler, konsulatssekr.

chancellor (tschānslör), eng., kansler; c. of the exchequer (åw the ekstschäck'ör), skattkammarkansler, finansmin. i Engld.

Chancellorsville (tschānslörsvill), by i Virginien (Förent. stat.), sl. 1863.

chancer (schang'k^ör) fr. läk., venerisk sjukdom.

Chandernagore (schangdernagår), fr. koloni i O. Ind., n. om Kalkutta, vid Hugli, 25,844 inv.

Changarnier (schanggarniē), Nicol. Théodule, fr. general, f. 1793 Autun, 30 i Alger., 48 öf.-befälh. för nat.-gardet i Paris, 51 häktad, 71/76 monark, medlem af nat.-församl., 76 senator, d. 77.

chang|e (schangsch), fr. byte, vexel. -era, förändra, förvandlas, förlora färg. -ement (-emang'), förändr.

Channing (tschänn'-), Will. Ellery, n. amer. präst o. förf. f. 1780, d. 62 s. predikant vid en unitarisk kyrka i Boston. Skr.: On slavery (35), Memoirs of C. (utg. af hans brorson 48) m. m.

chanson (schangsång'), fr., sång, folkvisa. — -ette (-ätt'), liten sång.

Chantrey (schänn'tri), Francis, eng. bildh., f. 1781 Derbyshire, d. 42 Lond.

Chanzy (schangsī), Aug., gen., f. 1823 Nouart, 70 div.-gen. o. öf.-befälh. för 2:dra Loirearmén, 71 häktad af kommunen, 73 gen.-guv. i Alger., 79/80 sändeb. i Petersb., d. 82.

chapeau (schapå), fr., hatt. — c. bas (-ba) l. c. claque (-klack), cylinderhatt, s. k. hoptryckas.

chaperon (schaprång'), fr., hjälmtäcke; »förkläde».

chapitre (schapītr), fr., kapitel.

Chaplain (-äng'), Jules, fr. konstn., f. 1839, d. 09. Förnyare af medaljkonsten.

Chapman (tschäpp'-), 1) Geo., eng. dram. förf., f. 1557, d. 34. Skr.: Bussy d'Ambois, All fools m. m. — 2) Fredr. Henr. af, sv. skeppsbyggmästare, f. 1721 d. 08 som v. amiral. Skr.: Tractat om skeppsbyggeriet m. m. o. utg. planschverket Architectura navalis mercatoria.

Chaptal' (schapp-), Antoine, gref. af Chanteloupe, fr. kem., f. 1756 Nogaret, d. 32 Paris. Uppf. vinförbättring (Ch.-isering).

char (schār), fr., vagn; char à bancs (scharabang'), öppen vagn m. säten på sidorna.

charād (scha-), fr., stafvelsegåta.

Charbin, st. i Mandschuriet vid Sungari, omkr. 30,000 inv.

Charcot (scharkå), Jean Martin, fr. läk., f. 1825 Paris, d. 93 Morven, prof. i Paris, förtjänt om nervpatologien (hypnotismen m. m.)

Charente (scharangt'), fr. fl., utfaller midt emot ön Oléron i Gascogne-viken.

charg|e (scharsch), fr., ämbete, anställning, rang. — era, belasta, öfverdrifva.

chargé d'affaires (scharschē daffär), ställföreträdare för ett lands minister.

charité (scharitē) fr., kristl. kärlek, välgörenhet.

charivarī (scha-), fr., kattmusik, larm; titel på en fr. skämttidn.

Char'kov, ry. st. vid Charkovka. 197,000 inv. Marknader. Universitetet.

charkuterī, fr., köttbod, matvaruhandel.

charlatān, fr., svindlare, pratmakare. -erī, svindleri, bedrägeri.

Charlemagne (scharlmanj), fr. namn på Karl d. st.

Charleroi, (scharlråa'), belg. st. vid Sambre. 26,528 inv. Fästning. Stenkolsgrufvor.

Charles (scharl), Alex. Cés., fr. fys., f. 1746, d. 23 Paris. Den förste, s. fyllde ballong med vätgas (charlière).

Charleston (tschārlston), st. i S.-Carolina vid Atlant, haf. 56,062 inv. Handel.

Charlestown (tjārlstaun), stadsdel af Boston (Massachusetts). Skeppsvarf.

charlière (scharliär), se Charles A. C.

Charlotta, 1) C. Maria, f. d. kejs. af Mexico, f. 1840, dot. af Leop. I af Belg., form. 57 m. Maximilian af Österr., 64 med honom till Mex., arbetade förgäfves på hans räddning, 67 änka. Sedan dess vansinnig, Brüssel. — 2) C. Amalia, dan. drottn., f. 1650, form. 67 m. Krist. V, d. 14.

Charlottenberg, stort järnbruk i Värml. vid nor. gränsen.

Charlottenborg, kungl. slott i Köpenh., byggdt 1672.

Charlottenburg, preuss. st. vid Spree, 239,559 (05) inv.

charm|ant (schar-), fr., förtjusande, intagande, -e, förtjusning, stort behag, -era, tjusa, behaga.

charnière (scharniär), fr., gångjärn, ledgång.

Charpentier (scharpangtjē), Franç. Phil., fr. mek., f. 1734 Blois, d. där 17. Uppf. laveringsmetoden m. m.

charpī (schar-), fr., sårförband af sönderplockadt linne.

Charras (scharrā), Jean Bapt. Ad., fr. milit., f. 1810 Pfalzburg, republ. motståndare till Nap. III, 51 fängslad, 54 utvisad fr. Belgien, d. 65 Basel. Skr. krit. arb. öfv. Nap. I:s hist.

charta (kar'-), lat., papper, hos rom. papyrusblad; und. medelt. urkund; c. sigillāta, stämpelpapper.

chartism (tschār-), i Engld sträfvan efter en mera demokrat, förf. 1836/57.

Chartres (schart'r), fr. st. vid Eure, 23,431 inv. Bisk. Katedral. Ford. grefsk. C.

Chartres, (~), 1) Rob., hert. af, f. 1840, deltog 70 i krig. mot Tyskld, 86 landsförvist. — Hans son 2) Henrik, prins af Orléans, forskn.-resande, f. 67 i Engld, d. 01 Saigon, skr.: Autour du Tonkin (96) m. m.

Chartreuse (schartrös), fr. by vid Grenoble. I närh. kartusianklostret La grande C. 1903 stängdt af franska myndigheterna; intill dess fabr. af den berömda likören af samma namn (äfv. chartrös).

Chasidīm, chasidéer, Judas Makkabeus' anhängare i kriget mot syrerna; sedan en judisk sekt fr. 1750.

Chasles (schāl), Mich., fr. mat., f. 1793 Epernon, d. 80 Paris. Grund. d. nyare geom.

chassé (schassē), fr., ett slags danssteg.

Chassé (~), Dav. Hendr., baron, holl. gen., f. 1765, d. 49.

Chassepot (schasspå), Ant. Alph., gevärsfabrikant, f. 1833 Paris, konstr. C.-geväret.

chasseur (schassör), fr., jägare till fot o. häst.

château (schatå), fr. slott. — c. en Espagne (-ang espanj), luftslott.

Chateaubriand (schatåbriang), Franç. René, vicomte de, fr. förf. o. statsm., f. 1768 Saint-Malo, d. 48 Paris, 86 i armén, därpå resor i Amerika, stred i emigranthären, flydde till Engl., 99 åter till Frankr., sed. diplomat. Skr.: Atala, Génie du christianisme, Les martyrs, Mém. d'outre tombe m. m.

chateaubriand (~), fr. ett slags biffstek utan lök.

Châteaubriant (~), fr. st. vid Cher, 7,234 inv.

Châteaudun (schatådöng'), fr. st. vid Loire, 7,146 inv. 1870 stormad af tyskarne.

Châteauroux (schatårû), fr. st. vid Indre, 24,957 inv. Tuschfabr.

chatelaine (schatölän), fr., kedja fäst vid bältet för uppbärande af nyckelknippa m. m.

Chatham (tschätt'häm), befästeng. st. vid Medway, 37,057 inv. Flottans hufvudstation.

Chatham (~), se W. Pitt.

Châttillon-sur-Seine (schatijång' syr sän), fr. st., 4,807 inv. Kongress 5/2—9/3 1814.

Chatrian (schatriang'). Alex., se Erckmann-C.

Chattanooga (tjättanûga), st. i Tennessee (N. Amer.), 30,154 inv. Sl. 1863.

Chatterton (tschjätt'ertön), Thom., »underbarnet», eng. skald, f. 1752 Bristol, d. 70 gm själfmord. Hans arb. i flere upplagor.

Chaucer (tschåsör), Geoffr., förste store eng. skald, f. 1340, d. 1400. Skr.: Canterbury tales m. m.

Chaudet (schådē), Ant. Denis, fr. bildh., f. 1763 Paris, d. 10.

chauffeur (schåfför), fr., eldare, automobilskötare o. -förare.

Chauker, ford. ty. folk mel. Ems o. Elbe.

chaumière (schåmiär), fr., halmtäckt koja, stuga i park.

chaussée (schåssē), fr., upphöjd, murad väg.

chaussure (schåssyr), fr., skodon.

chauvinism' (schå-), fr., öfverdrifven patriot, eröfr.-lystnad. Efter en fig. (Chauvin) i ett af Scribes lustspel.

Chaux-de-Fonds (schå-dö-fång), La, schweiz. st. i Neuchâtel, 35,968 inv. Urfabr.

Chavanne (schavann'), Jos., kartogr., resande, f. 1846 Graz, 67/69 Mexico. V. Ind., N. Amer., Marokko, Sahara. 83 uppt.-resor till Kongo, d. 1902 Buenos Aires.

Che-, se Ke-.

check (tschjäck), eng., till innehafvaren betalbar anvisn. i en bank.

cheers (tschīrs), eng., bifallsrop.

chef (schäf), fr., öfverhufvud, föreståndare, befälh. för en truppafdeln.; chef d'oeuvre (schä dö'vr), mästerverk.

Chelsea (tschäll'si), del af Lond. på vänstra Thamesstranden, 73,842 inv.

Cheltenham (tschäl'tenhäm), eng. st. i Gloucester, 49,439 inv. Mineralkällor.

chemis|e (sch^ömi's), fr., linntyg, skjorta, -ette (-ätt), nattkappa.

cheminée (-nē), fr., spisel (i rum), eldstad.

Chemnitz (käm-'), st. i kgr Sachs. 272,000 inv. Fabr.

Chemnitz (tjäm'-), Mart., ty. teol., f. 1522, d. 86 Braunschw. Berömd gm sitt arb. Examen concilii tridentini.

Chénier (schenjē), 1) André Marie de, fr. skald, f. 1762 Konstpl, giljot. 94 Paris, romantikens förelöpare. Skr.: Poésies. — Hans bror 2) Jos. de, förf., f. 1764, d. 11. Skr. republ. sorgspel, dikter.

chenille (sch^önij'), fr., larvliknande silkessnören.

Cheops, Chufu, egypt. konung af den 4:de dynastien, s. omkr. 2700 f. Kr. byggde den största pyramiden vid Giseh.

cheque (schäck), fr., kassainvisning. Jfr. check.

Cher-, se Ker-.

Cher (schär), bifl. till Loire t. v. 320 km. l. Dep. C. 7,304 kv.km. 345,543 inv. Hst. Bourges.

Cherbourg (schärbûr), fr. befäst st. vid Eng. kanalen, 42,938 inv. Örlogshamn.

Cherbuliez (schärbyljē), 2 fr. förf. fr. Genève, 1) Ant. Elisée, f. 1797, jur. prof., d. 69. — Hans brorson 2) Vict., f. 1829, romanförf., d. 99 Paris.

cherokēser, n. amer. indianstam, i Indianterrit., ännu omkr. 1500.

Cherso (kär'så), österr. ö i Adr. haf. 399 kv.km. 8,280 inv. Hst. C. 4,800 inv.

Cherson (tjer'-), st. i Syd-Ryssl. vid Dnjeprs mynn. 73,185 inv.

Cherubīni (ke-), Luigi, it. mus., f. 1760 Florens, d. 42 Paris som dir. vid konserv. Skr. operor, kyrkmusik, kantater m. m.

cherusker, germ. folkstam kring Harz. Und. Arminius stredo de m. framgång mot rom. 9 o. 14/16 e. K.; uppgingo i sachsarne.

Chesapeak-viken (tchess'apik-), vik af Atlant, haf. i Virgin, o. Maryland.

Cheshire (tschesch'ir), väst-eng. grefsk., 2,659 kv.km., 814,555 inv. Hst. Chester.

Chesnecophērus, Nils, lärd, blef hofkansler hos Karl IX, användes vid diplomat, underhandl., 1617 fängslad af Gust. II Ad. för en skrift ang. hertigarnes anspr. mot denne. Död omkr. 1624.

Chester (tsches't^ör), eng. st. vid Dee, 38,309 inv.

Chesterfield (tchestr'fild), eng. st. i Derby vid C.-kanalen, 27,185 inv.

Chesterfield (~), Phil. Stanhope, earl, f. 1694 Lond., vicekon. i Irl. o. statssekr., d. 73, berömd för världskloka bref till sin son.

cheval (schvall'), fr., häst.

chevaleresk' (schval-), fr., ridderlig.

Chevalier (schvaljē), Mich., statsekon., f. 1806 Limoges, d. 79. Bekämpade skyddstullssyst.

chevalier (schvaljē), fr., riddare.

chevelure (schövlyr), fr., hårväxt, håret.

cheviot (tschīviött), eng., ett kamgarnstyg.

Cheviots (tschīviötts), berg mel. Engld o. Skottl.

chevreau (sch^övrå), fr., killingskinn.

Chevreul (schevröll'), Mich. Eug., kem., f. 1786 Angers, fr. 30 prof. i kem. Paris, d. där 89 nära 103 år gammal, Förtjänt om fetters o. färgers kemi.

chevron (schevrång), fr., vinkelformig träns på uniformsärm.

chevrotēra, fr., tonk., slå »bockdrill» i sång.

Chi-, Ki-.

Chiāna (ki), fl. i mel. Ital. C.-dalen.

Chiāri (ki-), it. st. vid. Oglio, 10,810 inv. Sl. 1701.

chibouque (tschibuck'), turk., tobakspipa med långt rör l. skaft.

chiaroscūro (ki-), it., mål., ljusdunkel.

Chia'vari (ki-), it. st. vid Genuaviken, 12,500 inv.

Chiavenn'a (ki-), Clavenna, it. st. vid Maira o. Splügens fot, 4,788 inv.

chic (schik), hållning, »stil».

chīca, rödt färgämne af bladen af Bignonia chica, hvarmed indianerna färga sin hud.

Chicago (schikāgå), st. i Illinois (N. Amer.) vid fl. C. o. Michigansjön, anlagd 1830. 2,049,185 (06) inv. (öfver 58,000 svenskar). Spannmål, trä, svinexp. Efter brand. 1871 återuppbyggd.

Chiēti (ki-), befäst it. st. vid Pescara, 26,368 inv.

chiffer, fr., heml. skriftecken, inbundet namn.

chiffon (-ång'), fr., »trasa», ett shirting liknande tyg; ett slags siden. -ēra, tillskrynkla, fara illa med.

chiffonnier (schifånjē), fr., byrå med klaff.

chignon (schinjång'), chinjong, fr., hårpung (af löshår.)

Chihuāhua (tschi-), mex. st. 30,405 inv. Indianer. Silfvergrufvor.

chikān (schi-), fr., eg. lagvrängning; ärekränkning. — era, förolämpa.

Chīle (tji-), Chili, sydamer, republ., 759,000 kv.-km., 3,249,260 inv. Gräns.: n.: Bolivia, s.: Stilla haf., ö.: Argentina, v.: Stilla haf. Berg: Kordillererna. Topp: Aconcagua. Näringar: åkerbruk, boskapsskötsel, bergshandtering (koppar o. silfver). Befolkn.: indianer, mest span., ty., eng., fr., it. C. delas i 22 prov. Hst. Santiago. Hamn: Valparaiso, Valdivia, Coquimbo, Copiapo, Lota, Ancud, Huasco, Constitucion. Rel.: rom.-katol. Fl.: Biobio, Maule. C. den bäst ordnade s.-amer. fristat. Hist.: 1535/50 togs landet i besittn. af span. under Diego de Almagro, 1810 började oafhängighetsstriden, 18 oafhäng.-förklaring, 44 C:s oafhäng. erkänd af Span. 79/82 krig med Peru o. Boliv., C. segrande. 91 uppror mot pres. Balmaceda, hvarvid kongresspartiet segrade. Pres. Pedro Montt (06).

chīlisalpeter, salpetersyradt natron, förekommer is. på gränsen mel. Chile o. Peru. Använd, till beredn. af krut, vid stålfabrikat., till gödn.-ämne.

Chiloë (tschi-), chilen. ö. i Stilla hafvet. 22,255 kv.-km., 94,422 inv.

Chilon se Kilon.

Chimboraz'o (tschimvo-), topp på Kordill. i Ecuador, 6,310 m. Ansågs ford. för jordens högsta topp.

chimpans', se schimpans.

chimär (schi-), hjärnspöke, drömbild.

Chinchas-öarna (tschintschas-), Guanoöarna, 3 små öar vid Perus kust. Guanolager, nu nästan uttömda.

chinchilla (tjintjill'a), pälsvärk af ett s. amer. djur med samma namn. Silfvergrått, mjukt, dyrbart.

chīno (tschino), afkoml. af neger o. indianska.

Chiococc'a R. Br., Rubiaceæ. Af C. racemosa Jacq., buske i V. Ind. o. S. Amer., den officinella kainkaroten, s. användes mot ormbett o. vattusot.

Chioggia (kiådd'scha), st. i n. It. vid Adriat. h. 30,563 inv.

Chippendale (tschipp'endel), omtyckt eng. möbelstil, uppkallad efter konstsnickaren Thomas C. (18:e årh.).

chippeways (tschipp'wäs), Ojibways, n.-amer. indianstam, n. om Öfre sjön, omkr. 12,000.

Chir-, se Kir-.

Chiron, se Keiron.

chitōn, gr., de gamle grekernas underklädnad.

Chiselhurst (tschisl'hörst), by nära London. Napol. III dog där 9/1 1873.

Chlad'ni, Ernst Friedr., ty. fys., f. 1756 Wittenberg, d. 27 Breslau. Uppf. C:s klangfigurer.

Cho, se Ko.

choc (schåck), fr., stöt, rytterianfall.

Choczim, Kotin, ry. gränsfäs tn. i Bessarabien. 30,429 inv.

Chodkievicz (kåddkiēvitsch), Jan Karol, pol. fälth., f. 1560, segr. öf. Karl IX vid Kirkholm 05, d. 21.

Chodowiecki (schådåvjes'ki), Dan., teckn. o. kopparstick., f. 1726 Danz., d. 01.

Choiseul (schåasöll'), Et. Franç., hert. af, statsm., f. 1719, Pompadours gunstl., 58 utr.-min., jesuiternas förkämpe, 70 störtad, d. 85.

choklād, fr., blandn. af rostade kakaobönor m. socker o. vanilj. Uppf. i Mexico, fr. 1520 i Europa.

cho'lera mor'bus, lat., se kolera.

Cholūla (tschå-), mex. st. 6,899 inv.

Chopēr, bifl. till Don t. v. 898 km.

Chopin (schåpäng'), Fréd., polsk komp., f. 1809 Zelazova Vola, d. 49 Paris. En af nyrare tidens utmärktaste pianister o. originellaste pianokomposit. Komp.: etyder, notturnos, masurkor, valser, konserter, sonater m. m.

Choræus, Mikael, skald, f. 1774 Finld, d. 06 s. teol. adjunkt vid Karlberg. Var en mild, elegisk natur. Erhöll af Sv. akad. pris för 2 skaldestycken, skref lyr. sånger i Franzéns stil, omarbetade psalmer.

Choron (schårång'), Alex., fr. mus., f. 1772 Caen, d. 34 Paris. Utmärkta mus.-teoret. skr.

Chorsabâd, se Korsabad.

chouāner (schû-), stredo för kon.-dömet mot fr. revolut., is. i Vendée o. Bretagne, fr. 1793, undertryckta 95 o. 99. Namnet eft. anföraren Jean Cottereau, kallad Chat-huant (uggla).

Chretien de Troyes (kretjäng' dö'tråa), nordfransk trubadur fr. 12:e årh. Skr. riddardikter (Parcival, Erec m. fl.).

Christchurch (krajst'tschörtsch), 1) eng. st. vid Stour o. Avon, 4,204 inv. — 2) St. på N. Zeeld, 57,041 inv.

Christie, Vilh. Friman Koren, nor. polit., f. 1778, president vid stortingen 15/16 o. 18, d. 49 ss. tullinspekt. i Bergen.

christmas pantomimes (kriss'mäss pän'tomajms), eng., julpantomimer, féerier, s. vid jultiden uppföras i London.

Christus, se Kristus.

chronique (krånick'), krönika; c. scandaleuse (-skangdalös), skandalhistorier i en st., vid ett hof etc.

Chry-, se Kry-.

Chu-, se Ku-.

chunchūser, röfvarband i Mandschuriet.

Chuquisāca (tschuki-), Sucre, st. i Bolivia, 2,814 m. öfv. hafv.; 21,000 inv.

Chur, hst. i Graubünden, 11,532 inv.

Churchill (tschörtsch'-), Missinippi, English river, fl. i N.-Amer., utf. vid Fort-G. i Hudsonviken, 1,000 km. l.

Churchill (~), 1) Charles, eng. satirik., f. 1731 Westminster, d. 64 Boulogne. Skr.: Poems m. m. — 2) Arabella, f. 1648, d. 30, eng. kon. Jak. II:s mätress. — 3) Randolph, lord, eng. polit., f. 1849, d. 95 Lond., grund, the Fourth Party, 86 skattkammarkansler. — Dennes son 4) Winston Leon., polit., förf., f. 74, först milit., 05 understatssekr. för kolon., 09 inr.-min. Skr.: London to Ladysmith (00) m. m.

Chydēnius, fin. släkt, 1) Anders, präst, förf., f. 1729, d. 03. Polit. o. statsekonom, skrifter. — 2) And. Herm., tidningsm., f. 1833, fr. 62 medarb. i Hälsingfors dagbl. — Hans bror 3) Joh. Jak., kem., f. 1836, fr. 71 prof. i kemi i Hfors.

chylus (tjy-), lat., mjölksaft, mjölk, liknande vätska, s. fr. tarmarna gm lymfkärlen öfverföres till blodet.

chymus (tjy-), lat., i magsäcken af smälta födoämnen bildad vällinglik massa.

Cialdīni (tjal-), Enrico, it. general f. 1811 Castelvetro, tjänade 33 i Portug., brig.-gen. på Krim, div.-gen. 50, segrade 60 vid Castelfidardo öf. Lamoricière, tog Capua, Gaëta, Messina, 61 diktator i ned. Italien, 70 med Amadeus i Span., 76/81 sändeb. i Paris, d. 92 Livorno.

cibōrium, lat., förvaringsplats för hostian i den kat. kyrk.

cicāda, sångcikadsläktet, hör till skinnbaggarna (Hemiptera). C. Orni orsakar mannans utsipprande ur manna-asken. Sångcikadorna voro redan i forntiden beryktade för sitt starka läte, som de ofta uppstämma i kör, och hvilket höres på långt håll.

Ci'cero, M. Tullius, rom. talare o. förf., f. 106 f. K. Arpinum, 76 kvestor, 63 konsul, 58 landsförv. på Clodius' anstiftan, återkom 57, 54 ståth. i Kilikien, 49 åter i Rom, där han intog en vackl. ställn. mel. partierna, 43 af Octavianus prisgifven åt sin fiende Antonius o. mörd. Skr. retor. (De oratore etc), filos. (De legibus, De officiis etc), arb. samt tal (In Catilinam etc.) o. bref.

ci'cero, ett slags boktr.-stil, 1467 1:a gngn använd vid tryckn. af C:s bref.

cicerōn, it., främlingsledsagare, vägvisare.

Cichōrium, L., Compositæ. Af C. intybus L., vägvårda, i s. Sverige, lämna rötterna kaffesurrogatet cikoria.

cicisbēo (tjitjis-), it., efter förr vanl. it. bruk gift kvinnas följeslagare utomhus.

Cicūta L., Umbelliferæ. C. virosa L., sprängört, i Europ. o. N. Amer., giftig.

Cid Campeador (-dår), eg. Rodrigo Diaz de Vivar, sp. nat.-hjälte und. medelt., f. omkr. 1050, tjänade, då Alfons af Kastil. lönte honom med otack, ngn tid und. en mohammed. emir, eröfr. på egen hand Valencia 94, d. där 99. Fr. midten af 12:e årh. besjungen af flere skalder. Cidsånger öfvers. på sv. af Oskar Fredrik.

cīder, fr., fruktvin.

ci-devant (-dövang'), fr., för detta; und. fr. revolut, namn på förut adl. o. furstl. pers.

cif, i handeln förkortn. af: cost, insurance, freight.

cigarr', sp., liten rulle af tobaksblad, består af inlagan, ombladet o. täckbladet. Därtill nyttjas tobak fr. Cuba (Havana), Domingo, Maryland, Brasil., Manilla, äfvensom Europ. -ett', papperscigarr, finskuren tobak i omhölje af fint, olimmadt papper.

cikōria, se cichorium.

Cilīcien, se Kilikien.

cīlier, lat., ögonhår; anat., flimmerhår, mikroskopiska, hårlika, rörliga organ hos växter o. djur, tjäna hos de lägre djuren s. rörelseorg., förekomma hos de högre på vissa slemhinnors yta.

cima (tjī-), it., bergspets.

Cimabūe (tji-), Giov., mål., f. omkr. 1240 Florens, d. där omkr. 1300. Grundl. den nyare målarekonsten.

Cimarōsa (tji-), Dom., komp., f. 1749 Aversa, d. 1801 Venezia. Skr. 70 operor, af hka Il matrimonio segreto förnämst.

cim'brer, kimbrer, german, folk, slog 113 (vid Noreja) o. 105/109 f. K. romarne, förbundo sig därpå med teutonerna och tillintetgjordes af Marius 101 vid Vercellæ.

Cimbris, se Simris.

Cimbrishamn, se Simrishamn.

Cimon, se Kimon.

Cinchōna L., kina-träd, Cinchonaceæ, på Kordilliererna. Några arter af detta släkte lämna den feberfördrifvande kinabarken.

cinchonīn, alkaloid i kinabark, nyttjas till blå färg o. som läkemedel. C. verkar s. kinin, men svagare.

Cincinnāti, st. i Ohio vid Ohio, 388,000 inv., anlagd 1789. Handel, is. med säd o. boskap. Svinslakterier. Observat.

Cincinnātus, L. Quinct., rom. fälth., berömd för sin dygd, 460 f. K. kons., 458 diktat., 439 åter diktat., undertryckte plebejerna.

Cinerāria, bot. fam. Compositæ halfbuske. C. hybrida, odlas som prydnadsväxt.

cinkadūs, lat., en femma o. en tvåa i tärningsspel; äfven slump, örfil.

Cinn'a, L. Cornel., rom. patric, 87 f. K. konsul, Marins' anhängare, 84 mord. af sina soldater.

Cinnamōmum Blume, Laurineæ, ständ. gröna träd. Af C. aromaticum N. ab Es., i Kina o. Kokinkina, kanelkassia, af C. ceylanicum Breyn, på Ceylon, äkta kanel.

cinnōber, min., svafvelkvicksilfver, kristall, i romboedrar, kochenillröd, Almaden, Idria. Till kvicksilf.-beredn. o. målarfärg.

Cinq-Mars (säng-mār), Henri, marq. de, Ludv. XIII:s gunstl., f. 1620, för sammansvärjn. mot Richelieu afrättad 42.

cinque cento (tjin'kve-tjen'tå), den it. konst- o. litteraturperioden und. 16:e årh.

Cinque ports (singk på^rts), sedan Vilh. eröfrarens tid namn på eng. hamnar vid Kanalen.

Cintra, port. st. nära Lissabon, i C.-bergen, 5,918 inv. Kgl. slott. Fördrag 1808.

cippus, rom. milstolpe, minnesstod l. grafvård.

circassienne (-siänn'), fr., ett slags tunnt ylletyg.

Circe, se Kirke.

circen'siska spel, rom. kapplöpningar o. täflingsstrider i cirkus, vid vissa fester, is. glänsande vid Ludi romani i sept.

cirka, lat., omkring, ungefär.

Cirkassien, se Tscherkessien.

cirkel, lat., sluten plan kroklinje, hvars alla pktr ha lika afstånd till en fast pkt i samma plan. Den fasta pktn: medelpkt; afståndet: radie; dubbla radien: diameter; omkretsen: periferi. Den af periferien omslutna ytan är 3,_1415926535... (Ludolfska talet l. π) gngr radiens kvadrat.

cirkul|ation, lat., kretslopp, -era, sätta i omlopp, kretsa, -är, cirkelformig; rundskrifvelse.

cirkum|flex, lat., accenttecken för en lång stafvelse (~ l. ). -meridiānhöjd, stjärnhöjd, s. mätes i närh. af meridianen, -polārstjärna, fixstjärna, s. ständigt står öfver synranden.

cirkus, lat., aflång kapplöpn.-bana hos romarne. Nu föreställn.-lokal för konstberidare.

ci'rro|-cu'mulus, lat., litet rundt, hvitt moln. -cumulostratus, utbredt fjädermoln.

cirrus, lat., fjädermoln.

Cirta, g. geogr., st. i Numidien, nu Konstantine.

cis, lat., på denna sidan.

cisalpīnsk, på denna sid. Alperna (räknadt fr. Rom).

cisalpīnska republiken, 1797 af Bonaparte bildad stat i n. Italien, 1802 kallad It. republ., 1805/14 kon.-riket It.

ciselēra, fr., bearbeta metaller m. grafstickel, mäjsel o. fil, is. framställa upphöjda fig. på guld, silfver o. d.

Cisleithānien, fr. 1867 namn på Österr. på denna sid. (räknadt fr. Wien) fl. Leitha.

cispadānsk, på denna sid. Po (räknadt fr. Rom).

cispadānska republiken, 1796 af Bonap. bildad stat i n. It.

Cissey (sissä), Erneste Louis de, fr. general, f. 1810 Paris, 63 div.-gen., 70 fånge vid Metz, 71 mot kommunen, 71/73 o. 74/76 krigsmin., 80 afsked. ur armén i följd af en skandalprocess, d. 82.

cissoīd, gr., kurva af 3:e ordn., hvars spets liknar spetsen af ett murgrönblad.

cis'ta, lat., kista, is. rund bronsask i etrusk. grafvar.

cistercien'ser, munkorden, stift. 1098 af benediktin. Robert i Citeaux, Bernh. af Clairvaux höjde orden (däraf Bernhardin-ord.). Svärmiska asketer. Dräkt: hvit m. svart gördel. Nu förfallen. Feuillanter o. trappister utgreningar däraf.

cistern', lat., konstgjord vattenbehållare.

citadell', it., kärnfäste, liten fästning inuti en stor.

citāt, lat., anfördt ställe ur en skrift. -ion, anfördt ställe, anförande af en förf:s ord.

citāto lōco, (förk. c. l.), lat., på anfördt ställe.

cité, fr., stad.

citera, lat., anföra l. åberopa ett ställe i en skrift.

Cithæron, se Kitairon.

cit|o, lat., fort. -issime, mycket fort.

citoyen (-tåajäng'), fr., medborgare, ersatte und. fr. revolut. titeln herre.

citrōn, frukt af Citrus medica L.

citronāt, omogna citronskal, kokade i sockersirap.

citronolja, (cedro-olja), flykt. olja ur fruktskalen af Citrus limonum.

citronsyra, C₆ H₈ O₇ + aq. = 210, mycket utbredd i växtriket, vanl. förenad m. baser. Färglösa, i vatten o. alkal. lösl. prismor.

citrus L., Aurantiaceæ. Bland arter må nämnas: C. aurantium R., orange- o. pomeransträdet samt C. medica L., citronträdet.

città (tjittā), it. namn på stad.

cittra, gr., stränginstrum. med platt resonanslåda, öfver hkn äro spända vanl. 6 strängar, s. knäppas med fingrarna.

city (sitt'i), eng. namn på stad, is. äldsta delen af London.

ciudād, sp. namn på stad.

Ciudad Bolīvar, ford. Angostūra, st. i Venezuela, 11,686 inv.

Ciudād Rodrīgo, sp. st. vid Agueda. 8,143 inv. Gränsfästn. mot Portugal.

civīl, lat., borgerlig; hörande till tvistemål.

Civīlis, Claud., anförare för bataverna mot romarne 69/70 e. K.

civilis|ation, lat., hyfsning, sedernas förädling, -era, hyfsa, bilda.

civil|lista, anslag, s. af statsinkomsterna tilldelas regenten till bestridande af hans, hans familjs o. hofstatens underhåll, -minister, statsråd, s. är chef för civildep. -process, rättsligt förfarande vid behandl. af tvistemål, -rätt, borgerlig rätt. -stånd, en persons ställning med afs. på födelse, äktenskap, död. -äktenskap, afslutas inför en statens ämbetsman utan kyrkl. vigsel.

cīvis, lat., medborgare.

cività, it., stad.

cīvitas, lat., inbegreppet af en fri borgares rättigh. i forn. Rom.

Cività Vecchia (tjivitā väckja), it. st. vid Tyrrhen. hafvet, 17,589 inv. Badort. Hamn.

Cladel (-dāll'), Léon, fr. rom.-förf., f. 1835 Montauban, d. 92 Sivry.

Clackmann'an, grefsk. i Sydskottland, 123 kv.km., 32,019 inv.

Cladōnia Hoffm., lafsläkte. C. rangiferina Hoffm., renlafven, förnämligast i nordliga trakter, renarnas hufvudsakl. föda und. vintern.

Claëson, Krist. Teod., filos., f. 1827, lärjunge af Boström, docent i Upps., d. 59. Hans Skrifter utmärka sig för sällsynt grundlighet o. klarhet.

Clairfayt (klārfä), se Clerfayt.

clair-obscur (klāråbskyr) fr., ljusdunkel.

Clairvaux (klārvå), fr. köping vid Aube. Bernh. af C. grund, där ett kloster 1115.

clairvoy|ance, (klärvåajangs'), fr., klarsynthet, förmåga att und. magnet, sömn skåda in i det fördolda, -ant, klarseende person; jfr föreg.

Clam-Gallas, Eduard von, gref., gen., f. 1805 Prag, 59 eft. sl. v. Solferino kav.-gen., olycklig i kriget 66, d. 91.

clan (klānn), kelt., i skot. högl. namn på länsband, liks medlemmar åberopa samma stamfar. C-författn. upphäfd 1745.

Clapp'erton (-tōn), Hugh, skot. Afrika-resande, f. 1788, d. 27 i Sokoto. Res. i Sudan o. på Niger.

claque (klack), fr., klack, saml. af legda personer, klackörer, s. applådera på teater, is. Paris. -hatt, se chapeau.

Clare (klär), grefsk. i irl. prov. Munster, 3351 kv.km. 112,129 inv. Hst. Ennis.

Claremont (klärmönt), slott i eng. grefsk. Surrey.

Clarence (klärr'ens), hertigar af, titel på flere eng. prinsar.

Clarendon (klärr'endn), 2 eng. statsm., 1) Edw. Hyde, f. 1609 Dinton, med Karl II i landsflykt, verkade för hans tronbestign., 67 förvist för högförräderi, d. 74 Rouen. — Hans dotter 2) Anna, g. m. hert. af York (sed. Jak. II). — 3) Geo. Will. Fred. Villiers, f. 1800, 39 storsigillbevarare, 53/58, 65/66 o. 68 utr.-min., d. 70 London.

Clarendonpress (klärr'endn-), stort boktryckeri i Oxford.

claret (klärr'et), i Engld namn på rödvin fr. Bordeaux.

Claretie (klartī), Jules, fr. förf., f. 1840, administr. för Theat. Franç, i Paris 85.

Clarke (klārk), Jacp. Guill., fr. marskalk, härstam, fr. Irl., f. 1765, 7/14 krigsm., hert. af Feltre, d. 18.

Clarke's River (klārks riv'ör), källfl. t. Columbia (N. Amer.).

Clary (-rī), fr. köpman, hvars dot. Désirée (Desideria) gifte sig med gen. Bernadotte (sed. Karl XIV Johan).

Clason, Is. Gust., arkit., f. 1856 vid Falun, har utfört Nordiska museet m. fl. betydande verk.

Claude Gerard (klåd schörār), pseud för fru A. Ljungstedt.

Claude Lorrain (klåd lårräng'), eg. Cl. Gelée, mål., f. omkr. 1600 i slottet Champagne v. Toul, d. 82 Rom. Ideala landskap.

Claudius, 1) Appius, tyrann, decemvir, störtad 449 f. K. — 2) Appius C. Cæcus, 312 censor, anlade Appiska vägen. — 3) Tiberius C. Drusus, rom. kejs., s. till Drusus, reg. fr. 41, svag o. yppig, styrd af Messalina, d. 54, förgiftad af sin 2:a gem. Agrippina. — 4) C. M. Aurelius, rom. kejs. 268, slog goterna, d. 270 Sirmium.

Claudius, Math., ty. folkskald, f. 1743, d. 15, utg. »Wandsbecker Bote», skr. sånger.

Claudius Civīlis, se Civilis.

Claus, Karl., zool., prof. Wien, f. 1835 Kassel. Skr. Grundzüge d. Zool

Clausen, Henr. Nikol., dan. teol. o. pol., f. 1793, 30 prof. i dogmatik i Köpenh., d. 77. Skr.: Katholicismens og protestantismens kirkeforfatning etc. (25), Det evang. kirkelivs nutid og fremtid (59) m. m.

Clausewitz, Karl v., preuss. gen., f. 1780, tjänade 13 i Ryssld, 18 dir. vid krigsskolan, d. 31.

Clausius, Rud. Jul. Em., fys., f. 1822 Köslin, 69 prof. Bonn. En af d. mek. värmeteoriens målsmän.

Clavecin (klavsäng'), tonk., ett slags klavér.

Clavenn'a, g. geogr., se Chiavenna.

Clavijo y Fayar'do (vīchå i faj-), José, sp. lärd, .f. 1730, d. 06. Duell m. Beaumarchais. Göthes »Clavigo».

clāvis, lat., nyckel. Jfr klav.

Clay (klä), Henry, amer. statsm., f. 1777 Hannover (Virgin.), 06 o. 09 senator, inskränkte slafveriet till stater s. om 36° n. br., d. 52 Washington.

clearinghouse (kliringhaus), eng., likvidations-kontor i Lond. o. andra ställen, där köpm. kvitta sina ömsesidiga fordringar.

Cleasby (klīsbi), Rich., eng. lexikogr., f. 1797, d. 47., skr. ett isländskt-eng. lexik., fullbordadt af G. Vigfússon.

Clem'atis L., skogsrefva, Ranunculaceæ, klängväxt.

Clémenceau (-mangså), Eug., fr. polit., f. 1841 Vendée, 70/71 mär, maktlös mot kommunen, de radikales ledare i deput.-kammaren; 1906/09 konseljpresident.

Clēmens, 17 påfvar, hvaraf 3 ej erkända i Rom. 1) G. V., ärkeb. af Bordeaux, påfve 1305, 09 i Avignon, upphäfde tempelherreorden, d. 14. — 2) C. VII, Giulio di Medici, reg. fr. 1523, 27 belägrad af Karl V, s. han krönte 30, d. 34. — 3) C. XIII, Carlo Rezzonico, 1758/69, understödde jesuiterna, s. flere makter ville fördrifva. — 4) C. XIV, Lorenzo Ganganelli, f. 1705, påf. 69, upphäfde jesuitorden 73; frisinnad, bildad, mild, d. 74 (möjl. af gift).

Clem'ens, Sam. Langhorne, pseud. Mark Twain, n. amer. humorist, f. 1835 Florida, tidn.-man i New York. Död 10. Skr. Tom Sawyer, Huckleberry Finn m. fl., af hka de flesta öfvers. på svenska.

Clēmens Alexandrīnus, kyrkofader, f. i Athen (l. Alexandria), d. 220. Skr.: Logos protreptikos, Paidagogos m. m. samt hymner.

Clément (-mang'), Jacq., f. 1564 vid Reims, fr. kon. Henr. III:s mördare 31/7 89, genast dödad af hofmän.

Clemen'ti, Muzio, komp. o. pianist, f. 1752 Rom, d. 32 Evesham. Skr. 106 sonat., Gradas ad Parnassum (för underv.) m. m.

Clerfayt (-fä), 1. Clairfayt, Frz Sebast., gref., f. 1733, österrik, fältmarsk. i 7-år. kriget, 88 mot turk., 93 mot fransm., d. 98.

clēricus, lat., präst, andlig.

clerk (kla^rk), eng., skrifvare, kontorist.

Clermont-Ferrand (klärmång-ferrang'), fr. st. mel. Arrier o. Brédat, 52,933 inv. Konsil. 1095.

Clermont-Tonnerre (klärmång-tonnär), Stanisl., gref., f. 1747,89 liber. medl. af nat.-församl., röstade för kgl. veto, 92 dödad af pöbeln i Paris.

Cleve, Per Teod., kem., f. 1840, fr. 74 prof. i kem. i Uppsala, d. 05. Har utgifvit flere lärobock, i kemi, dessutom Kem. handlexikon (83/ 84) m. m.

Cleveland (klīv-), Grover, presid. i Förenta stat., 85/89 och 93/97, f. 1837 Essex (New Jersey), 82 guv. i stat. N. York, d. 08.

Clio, se Kleio.

clique (klick), fr., förening, sällskap, kotteri.

Clive (klajv), Rob., bar. af Plassey, gen., f. 1725 Shropshire, tjänade i O. Ind., segrade 57 vid Plassey, 65/67 gen.-guv., 73 ankl. för maktmissbruk, frikänd, sköt sig 74.

Clōdius, Publ. C. Pulcher, rom, folkledare, 58 f. K. folktribun. 52 mörd. af Milo i en gatustrid. Ciceros motståndare.

Clodt-Jürgensburg, Mich. Petrov. bar., ry. genre-mål., Petersburg, f. där 1839, d. 67 Finland.

Clootz (klåts), Jean Bapt., baron, pol. svärmare und. fr. revolut., f. 1755, uppfostr. i Paris, gmförde 92 ss. konvent-medlem radik. reform. i relig.- o. statsväsen., giljotinerad 94.

Cloud (klû), S:t, se Saint Cloud.

Clōvio, Giulio, kallad Macedo, miniatyr-mål., f. 1498 Kroatien, d. 78 Rom.

Clown (klaun), eng., kom. fig. på eng. teater o. cirkus.

Club (klöbb), eng., klubb.

Clugny (klynī), Cluny, fr. st. vid Grosne, 4108 inv., ford. rikt kloster.

Cluny (klynī), se Clugny.

Clūpea, lat., ikt, sill.

Cluse (klys), La, fr. ort vid schweiz. gränsen, sl.1/2 1871.

Cluseret (klysrē), Gust. Pierre, kommunist, f. 1823 Paris, öfverste und. Garibaldi i It., framkallade uppror i Lyon, 71 verksam medl. af kommunen, d. 1900.

Clyde (klajd), skot. fl., 157 km. l. utf. i Firth of C.

Clyde (klajd), se Campbell, sir Colin.

Clytæmnestra, se Klytaimnestra.

Cnattingius, And. Jak. Danielsson, förf., f. 1792, d. 64 s. kyrkoh. i Linköp, stift. Utg. flere goda läroböcker o. öfvers. Snorre Sturlessons Edda.

Coanza, Kvanza, fl. i s. Guinea, uppr. i Mossambaberg., utf. i Atlanten, 950 km. l.

coating (kå-), eng., långhårigt ylletyg.

Cob'den, Rich., eng. statsekon., f. 1804 Sussex, fabrikant i Manchester, 39 i spets, för Anticornlawleague, verkade för fred o. utvidgad rösträtt, d. 65. -club, (-klöbb), eng. frihandelsförening.

Cobija (-bicha), Puerto la Mar, Bolivias enda hamn vid Stilla haf., 2,500 inv.

Coca, blad af Erythroxylon coco Lam., buske i Bolivia, ha förmåga att tuggade underbart minska behofvet af föda o. gifva kraft till de största ansträngningar. Innehålla narkot. verkande kokain o. flytande hygrin.

Cocc'ulus Dec., Menispermeæ. Af C. suberosus Dec., buske i O. Ind., erhållas kockelkärnor, s. användas vid fiske, äfvensom till förfalskning af öl och särskildt af engelsk porter; innehålla döfvande pikrotoxin.

Cochabamba (kåttscha-), st. i Bolivia, 21,886 inv.

Cochrane (kåck'ren), Thomas, earl af Dundonald, brit. sjöman, f. 1775, utmärkte sig 09 s. fregattkapten, afsatt 14, tjänade i Chile, Brasil., Grekl., fr. 32 brit. amiral af olika grader, d. 60 Kensington.

Cockney (-ne), öknamn på infödd Londonbo.

Cōcos, se kokospalm.

cocotte (-katt), fr., glädjeflicka.

cōda, it., tonk., slutsats i ett tonstycke.

code (kåd), fr., lagbok. C. Napoléon (-leång'), fr. lagbok i civilrätt, utg. 1804.

cōdex, lat., se kodex. C. argen'teus, »silfverboken», i Uppsala befintl. mesogot. bibelöfvers. af Ulfilas.

codo (kåda), liten sp. aln = ½ m.

Codrington (kådd'ringtön), 1) Edw., eng. amiral, f. 1770, d. 51. Segr. vid Navarino 29/10 27 öfv. turk. — Hans son 2) Sir Will. John, f. 1800, 59/65 guv. i Gibraltar, 63 general, d. 87.

Cody (kådi), Will. Freder., f. 1845 i N. Amer. (Iowa), där han var spejare o. förare för unionstrupperna. Mest känd und. namnet Buffalo Bill. Organiserade und. detta namn ett cirkusföretag 83.

coe-, se Ce.

Coehoorn (kûhårn), Menno van, holl. ingenjör, f. 1641 Friesland, d. 04 s. gen.-löjtn. Uppf. 3 befästn.-syst.

Coelenterāta (polyper, kammaneter o. maneter), zo., sakna tarmkanal; kroppshålans främre del tjänstgör som matsmältningsapparat o. den bakre som cirkulationsapparat. Jämte könsfortplantning ofta könlös fortplantning o. knoppbildning.

coena, hufvudmåltid hos romarne.

Coeur de Lion (kör dö liång'), fr. namn på Richard Lejonhjärta.

cogito, ergo sum, lat., jag tänker, alltså är jag (till), utgångspktn i Descartes' filos. syst.

Cognac (kån'jack), fr. st. vid Charente, 19,483 inv. Drufbrännvin (konjak).

Cogniet (kånjē), Léon, hist.-mål., f. 1794 Paris, d. där 80.

coiffeur, se koafför, koaffyr.

Coimbra (ku'ing-), port. st. vid Mondego, 18,144 inv. Univ.

Coin, st. i Span., 8,645 inv.

cokes (kåks), eng., afsvaflade stenkol, se koks.

Col (kall'), fr., trångt pass, hålväg.

Col'ban, Adolfine Marie Sophie, nor. rom.-förf. (född Schmidt), f. 1814, d. 84 i Rom. Skr.: Tre noveller (73), Thyra (81) m. m.

Colbert (kållbär), Jean Bapt., statsm., f. 1619 Reims, 60 gen.-kontrollör för finans., höjde näringar, handel, flotta, kolonier, stift, akad., men betungade folket m. skatter, d. 83 hatad.

Colchagua (koltscha'-), prov. i Chile, 9,987 kv.km., 184,720 inv. Hst. S. Fernando.

Co'lchester (-tschestr), eng. st. v. Colne, 38,373 inv. Ostron.

cold-cream (kåldkrīm), eng., »kall grädde», salva för sträf hud, består af vax, hvalraf, mandelolja, glycerin, rosenvatten.

coldīnu-orden, heml. ordenssällskap, infördt i Sverige på 1760-talet.

Colenso, John Will., eng. bisk. i Natal (s. Afrika), f. 1814, verkade för de inföddes civilisation o. skr. en gramm. o. ordbok öfv. zuluspråket, d. 83 Natal.

Coleop'tera, se skalbaggar.

Coleridge (kållridsch), Sam. Tayl., eng. skald, f. 1772, d. 34 Highgate. Tillh. »sjöskolan«. Skr.: Christabel, The ancient mariner, Poet. and dram. works. Hans son Hartley o. dotter Sara äfven skalder.

Coligny (kålinjī), Gasp. de Châtillon, amir., f. 1517 Châtillon, und. Henrik II gen.-öfverste vid infant., försvarade 57 St. Quentin, slog som hugenottanförare de kgl. 67 vid St. Denis o. 70 vid Arnay le Duc, 72 på guisernas anstift. sårad, två dagar senare mörd. und. Bartolomeinatten.

Colīma, mex. st. v. fl. C., 65,115 inv. Vulkanen Pico de C., 4,304 m.

Colisēo, se Colosseum.

colla des'tra, it., tonk., med högra (handen).

Collān, 1) Fabian, fin. förf. o. tidningsm., f. 1817, d. 51. Skr.: Väinämöinen o. Ilmarinen, Bjarmaland o. Pohjola m. m. 41/43 red. af »Helsingfors morgonblad». — Hans bror 2) Karl, förf., f. 1828, d. 71, utg. en sv. öfvers. af Kalevala.

coll' arco, se arco.

college (-lēsch), fr., i Frankrike namn på gymnasier.

coll'ege (-edsch), eng., i England namn på olika afdeln., hvaraf univ. bestå, i Förenta st. högre skolor af olika slag.

collēgium, lat., se kollegium.

Coll'ett, 1) Jonas C., nor. statsm., f. 1772, 22 min., 36 afsk., d. 51. — 2) Jakobine Camilla, (f. Wergeland), nov.-förf., f. 1813 Kristiansand, d. 95 Kristiania. Skildrade norska kvinnans lif.

Collett'a, Pietro, hist. förf., f. 1775 Neapel, 21 krigsm., d. 31 Florens. Skr.: Storia del reame di Napoli 1734/1825.

coili, se kolli.

collie (-li), eng., skottsk förbund.

collier (-jē), fr., halsband.

Collīn, 1) Hans Sam., jur., f. 1791, d. 33 s. adj. i Uppsala, började m. C. J. Schlyter utgifva Sveriges gamla lagar. — 2) Aug. Zachar., språkf., f. 1833, fr. 64 lekt. i Hälsingborg, d. 86 Göteborg. Har skr.: Utkast till svensk ordbildn.- lära m. m., o. tills, med L. G. Nilsson, P. F. Widmark m. fl. utarb. en Eng.-sv. ordbok.

Collins, Will. Wilkie, eng. rom.-förf., f. 1824 London, d. där 89, har skr. en mängd sensat.-rom.. (mnga öfvers. på sv.).

collōquium, lat., samtal, relig. smnkomst.

Collot d'Herbois (kållå derbåā), fr. terrorist, f. 1750 Paris, skådespelare, rasade, skickad af Robespierre, 93 i Lyon, men deltog i dennes störtande, deport. t. Cayenne, d. där 96.

Cologne (-ånj'), fr. namn på Köln.

Colombo, Ceylons hst., 157,150 inv. Befäst.

Colombia, C:s förenta stater, ford. Nya Granada, 1,206,200 kv.km., 4 ½ mill. inv., däraf 5,000 indian. Delas i 10 stat. Floder: Magdalena, Cauca. Berg: Anderna. Hst. Bogotà, pres. Ramòn Gonzalez Valenzia (09).

Colom'bo (lat. Columbus, sp. Colon, port. Colombo), Cristoforo, Amerikas upptäckare, f. 1456 Genua, kom 84 t. Spanien, for 3/8 92 med 3 skepp, understödd af drottn. Isabella, västerut, landsteg 12/10 på Guanahani, 27/10 Cuba, 6/12 Haiti, återkom 15/3 93. — 2:a resan 25/9 93, uppt. Jamaica 4/5 94. — 3:e resan 98, uppt. S. Amerikas fastland, gm hofintriger återförd fången till Spanien. — 4:e resan 1502, till Jamaica, d. 20/5 06 Valladolid, lönad med otack.

Colon (kålan), sp. namn på Colombo.

Colon (~) l. Aspinwall, st. i Centr.-Amerika, vid Karib. haf., 4,500 inv. J. t. Panama.

cōlon, gr., namn på en del af groftarmen.

colonel', fr., öfverste.

Colōnia, lat., koloni, vanl. fornrom. stadsnamn, t. ex. C. Agrippina, Köln, C. Aquensis, Aix, o. s. v.

Colōnia, st. i Uruguay vid La Plata, 3,000 inv.

Colonn'a, adl. rom. ätt, under medelt. ghibellinsk o. fientl. mot ätten Orsini.

Colorādo, 1) fl. i Texas, 1,450 km. l., utf. i Mexic. viken. — 2) fl. i v. Nordamer., uppr. på Klippbergen, utf. i Kaliforn. viken, 2,000 km. l.

Colorādo (förk. Colo.), nordamer. fristat, t. 1876 territor.; 269,269 kv.km., 539,700 inv., 7,500 indian. Ädla metaller, kol. Hst. Denver.

Colorādo, sp., »röd», cigarrer med brunt täckblad.

Colorādo-skalbaggen, Chrysomela decemlineata, ordn. Coleoptera, fr. Klippbergen, men nu utbredd i n. Amerika, anställ, stor skada gm att uppäta potatisväxtens blad. Har ännu ej vunnit fast fot i Europa.

Colossēum, (it. Coliseo), amfiteater i Rom (för 87,000 åskådare), påbörjad af Vespasianus, fullbord, af Titus 80 e. K., 185 m. l., 156 m. b. Nu ruiner.

Colt, Sam., revolverns uppf. (1835), f. 1814 Hartford, Connect, d. 62.

Columbānus, hel., f. omkr. 550 Irland, d. 615, alemannernas apostel.

Columbia, 1) det af n.-amer. förbundshufvudst. Washington upptagna distriktet (förk. D. C.), 181 kv.km., 308,000 inv. 2) C. l. Oregon, fl. i N. Amerika, 2,000 km. l., uppr. på Klippbergen, utf. i Atlanten.

Colum'bus, hst. i Ohio, v. Scioto, 51,600 inv.

Colum'bus, Kristoffer, se Colombo.

Colum'bus, 1) Joh., skald, f. 1640, d. 84 ss. prof. i Uppsala. Skr. skaldestycken på lat. o. sv. — Hans bror 2) Samuel, skald f. 1642, d. 79. Skr.: Den bibliske världen (74), Odæ Suethicæ (74), Målroo l. Roo-måål, psalmer m m..

Columell'a, L. Junius Moderatus, rom. förf. i 1:a årh. e. K., f. i Gades. Skr.: De re rustica m. m.

Comacchio (-mack'jå), befäst it. st. vid Po, 10,877 inv.

Comaya'gua, st. i Honduras (Centr.-Amer.), 3,000 inv.

coman'cher, indianstam på Texas' prärier.

Comēnius, Joh. Amos, skolm., f. 1592 Mähren, d. 71 Amsterdam s. bisk. för de mähriska bröderna. Skr.: Orbis sensualium pictus (den första barnbilderbok) m. m.

cōmes, lat., följeslagare, hos rom. högre ämbetstitel, und. medelt. grefve.

com'fort, eng., bekvämlighet, trefnad.

Comines (kåmīn), 1) fr. st. vid Lys, 5,750 inv.; 2) belg. st. vid Lys, 5,960 inv. Båda st. smnhänga med haa.

Comines (kåmīn), Philippe de la Clite de, hist. förf., f. 1445 vid C. i Flandern, tjänade und. Karl d. djärfve, sedan und. Ludv. XI, 86 i onåd o. fängelse, återinsatt, d. 09 Argenton. Skr.: Mémoires.

comme il faut (kåmm il få), fr., som det bör vara, mönstergillt.

comi'tia (-tsia), folkförsaml. i forn. Rom, af 3 slag, 1) c. curiata, ursprungl. bestående blott af patricier, 2) c. centuriata, af både patr. o. plebejer, 3) c. tributa, ursprungl. blott plebejer.

comme ci, comme ça, (kåmm si, kåmm sa), så där, si och så.

commis fr., (-mī), handelsbiträde; c. voyageur (-våajaschör), handelsresande.

Comm'odus, L. Aurel., rom. kejs. fr. 180, f. 161, son t. M. Aurelius, vällustig, grym, mörd. 31/12 192.

comm'oner, i England namn på icke adl. person.

commūne bōnum, lat., gemensam tillhörighet.

communiqué (-mynikē), fr., meddelande, (från en regering).

Cōmo, 1) st. i n. Italien, v. C.-sjön, 39,000 inv. 2) C.-sjön, Lagodi C., 153 kv.km., gmflytes af Adda.

Comorīn, Kap, sydspetsen af Hindostan.

Comōro-öarna, afrik. ögrupp i Ind. haf., mel. Madagaskar o. Afrika, 1,972 kv.km., 85,000 inv. Vulkaner. Största ön Comoro.

Compiègne (kångpiänj'), fr. st. vid Oise, 16,503 inv. Slott. Park.

complaisance (kångpläsangs'), fr., artighet, tillmötesgående.

complūvium, lat., i fornrom. hus d. mellersta öppna delen af taket på atrium.

com'po board, (-bård), eng., byggnadsmateriel af trä o. papp i stora, tunna skifvor.

compte (kångt), fr., räkning; c. rendu (rangdy), afslutad räkning, redogörelse.

Comte (kångt), Aug., fr. filos., f. 1798 Montpellier, d. 57 Paris. Grundl. positivismen, s. han förvandlade t. en fantast. religion. Skr.: Cours de philosophie positive, m. m.

comunēros, demokrat, parti i Kastilien 1519/21; sp. polit. parti 1820/23, s. sträfvade eft. jämlikhet.

con amōre, it., med kärlek; c. bocca chiusa (-kiūsa), m. sluten mun; c. brio, eldigt.

Conan Doyle, se Doyle.

Coticepciōn, 1) st. i Chile vid Biobio, 49,351 inv., 2) st. i Uruguay, 6,111 inv., 3) st. i Paraguay, 3,012 inv.

con'cha, lat., musselform. halfkupol.

Concierg|e (kångsiärch'), fr., portvakt, fångvaktare, -erie (-schörī), fängelse, is. ett i Paris.

concīlium, lat., kyrkomöte. Se koncilium.

Con'cord, hst. i New Hampshire vid Merrimac, 19,632 inv.

Condamine (kångdamīn), Charles Marie de la, resande, f. 1701 Paris, d. där 74. Resor i orienten, S. Amerika, Amazonas.

Condé (kång-), fr. st. o. fästn. vid Schelde, 4,960 inv.

Condé (kång-), sidolinje af fr. ätten Bourbon. Stamfar 1) Ludv. I, yngre bror t. Ant. af Navarra o. hugenottanförare, f. 1530, skjuten 69. — Hans son 2) Henr. I, kon. Henr. IV:s stridskamrat, d. 1588. — Hans sonson 3) Ludv. II, den store C., f. 1621, slog span. 43 v. Rocroi, öfvergick t. dessa 52 ss. Mazarins motståndare, lifdömd i Paris, restituerad 59, stred fr. 68 åter f. Frankrike, d. 86 Fontainebleau. — Af hans ättlingar må nämnas 4) Ludv. Josef, f. 1736 Paris, 89 emigrant, stred fr. 92 mot revolutionshären på österr. o. ry. sidan, d. 18 Paris. — Hans son 5) Ludv. Henr. Jos., f. 1756, äfven emigrant, hängde sig 30. Hans arfvinge blef hert. af Aumale.

Condillac (kångdijack'), Et. Bonnot de, filos., f. 1715 Grenoble, d. 80. Skr.: Traité des sensations, hvari han förfäktade sensualismen.

conditio (-dit'sio), lat., villkor; c. sine qua non, ett oeftergifligt villkor.

condomīnium, med.-lat., medäganderätt.

condōr, guldmynt, i Chile = 34,₉₈ kr., i Colombia = 36,₅₀ kr.

Condorcet (kångdårsē), Marie Jean Ant. N. C. de, fr. filos., f. 1743 Ribemont, encyklopedist, revolut.-man, dödade sig 94. Skr.: Esquisse d'un tableau histor. des progrès de l'esprit humain.

condottiēre, it., anförare för besoldade trupper under medeltiden.

conduite (kångduīt), fr., uppförande.

confess'io, lat., ett kyrkosamfunds offentl. trosbekännelse; c. augustāna, Augsburgiska bekännelsen.

confess'or, lat., bekännare, blodsvittne und. förfölj, mot de kristna.

confett'i, it., konfekt; gipskulor, s. man und. karnevalen kastar på haa.

confrāter, lat., medbroder.

con fuōco, it., tonk., eldigt.

Confūsius, se Kong-fu-tse.

Con'gius, rom. våtvarumått = 3,₂₈ lit.

Congreve (grīv), 1) Will., eng. lustspelsförf., f. omkr. 1672 Bardsey, d. 29 London. Skr.: Love for love m. m. — 2) Sir Will., ingenjör, f. 1772 Woolwich, d. 28 Toulouse. Uppf. c.-trycket, brandraketen m. m.

Coni (kåni), se Cuneo.

Cōnium L., Umbelliferæ. C. maculatum L., odörten, innehåller ett starkt gift, koniin.

Con'kling, Roscoe, amer. polit., f. 1829 Albany, advokat, republ., 67 senator, 76 pres.-kandidat, 81 medl. af högsta domstolen.

con mōto, it., tonk., med rörelse, lifligt.

connaissance (-nässangs'), fr, bekantskap. — c. à faire, (-fär), en bekantskap, s. bör göras. — connaisseur (-nässör), kännare. Jfr konnäss|ans, -ör.

Connaught (-nått), prov. i Irl., 17,773 kv.km., 649,635 inv. Hst. Galway. — Hert. af C, titel på pr. Arthur, kon. Georg V:s äldre farbror.

Connecticut (-nätt'ikött), 1) stat i N. Amer.. (förk. Conn.), 14,534 kv.km., 1,005,717 (08) inv. Hst. Hartford. Författn. fr. 1818. Säd, boskapsskötsel, industr. — 2) Fl. i N. Amer., utf. i Atlanten, 656 km. l.

connétable (-tabl), fr. (af med.-lat. comes stabuli, stallmästare), i Frankr. till 1627 öfverfältherre o. innehaf. af rikets högsta värdigheter.

connoissement (kånnässmang'), fr., se konnossement.

Conscience (-tiangs'), Hendrick, förf., f. 1812 Antwerpen, d. 83 Brüssel, en af grundl. af d. nyare flamska lit. Skr. hist. rom. m. m.

conseiller (kångsäijē), fr., rådgifvare.

consen'sus, lat., öfverensstämmelse, bifall; c. gentium, gängse uppfattning.

Considérant (kångsiderang'), Vict, fr. socialist, f. 1808 Salins, anhäng, af Fourier, 49 till Texas, 69 åter i Paris. Flere social. skr.

consīlium, lat., råd; c. abeundi, råd att afgå (fr. läroverk), mildare form af förvisning.

co'nsols, eng., fonderad statsskuld (i Engld).

consommé (kångsåmé), fr., kraftsoppa.

con'stable (-stäbl), eng., i Engl. fr. 1066 hög statsvärdigh. = fr. connétable; i nyare tid polisbetjänt i London, 1829 ersatt af polis.

Con'stable (-stäbl), John, eng. landskapsmål., f. 1776 Suffolk, d. 37 London.

Con'stans, rom. kejs., Constantinus d. stores son, kejs. 337 jämte s. bröder Constantinus o. Constantius, d. 350.

Constant de Rebecque (kångstang' dö röbäck'), Henr. Benj., polit. förf., f. 1767 Lausanne, fr. 97 i fr. statens tjänst, afsked. 02 s. liberal, 15 statsråd gm Napol. I, 19 liberal deput., d. 30 Paris. Skr.: Cours de politique constitutionnelle m. m.

Consta'ntia (-tsia), koloni i Kap-landet vid Kap-st. Vin.

Constantine (-ti'n), st. i Algeriet i dep. C., 48,911 inv. Citadell.

Constantīnus, C. d. st., rom. kejs., f. 274 Moesien, son till Constant. Chlorus, 306 utropad af hären till kejs., 23 allenahärsk., sed. han besegrat medtäflare, gaf de kristna religionsfrihet o. gynnade dem, tog 30 residens i Konstpl, d. 37 Nikodemeia.

Constan'tius, rom. kejs., 1) G. I. Chlorus, f. 250, csesar 92, d. 06 York. — 2) C. II, Constantinus' d. stores son, f. 317, 37 kejs. of. orient., 50 öf. hela riket, d. 61 Mopsukrene.

contāgium, lat., smittämne.

Contarīni, Gasp., kard., f. 1483 Venezia, verkade för kyrkans reform., men enhet, d. 1542.

conte (kångt), fr., berättelse, is. ber. på prosa o. vers tillh. d. äldre fr. lit., vanl. slipprig.

conten'ta, lat., innehåll.

Con'ti, yngre gren af ätten Condé.

con'to, mynt i Portug. o. Brasil., 1000 milreis = 4000 kr.

con'tra, lat., emot.

contradic'tio in adjec'to, lat., motsägelse i biordet, t. ex. fyrkantig triangel.

contr'alto, it., se alt.

contumācia, lat., tredska. Om en anklagad oaktadt kallelse ej inställt sig inför rätta, dömes han in contumaciam.

Convallāria L., Liliaceæ. C. majalis L., liljekonvalje, allmän i våra skogar, välluktande.

convīvium, lat., samkväm, gästabud.

Con'way (-wä), Hugh, pseud. för F. J. Fargus.

Convol'vulus L., Convolvulaceæ; i Sverige finnas C. arvensis och C. sepium. I M. Asien och Syrien växer C. scammonia, som lämnar drogen scammonium. Af C. scoparius erhållas rosenträ och rosenträolja.

Cook, (kuck), James, eng. sjöman, f. 1728 Marton, 3 resor omkr. jorden: 1:a 68/71 of. Australien, 2:a 72/75 öf. Nya Zeeland, 3:e 76/79 till Sandwichöarna, där han mördades af infödingarne 14/2 79.

Cooks sund (kucks-), sund mel. Nya Zeelands båda öar.

Cooper (kû'pör), 1) Sir Astley Paston, eng. kirurg, f. 1768, d. 41, gaf kirurgien en vetenskapl. karaktär. — 2) James Fenimore, amer. rom.-förf., f. 1789 Burlington, d. 51 Cooperstown. Scotts efterföljare. Skildr. amer. indian- o. nybyggarelif. Hans arb. öfvers. på de flesta europ. spr.

Cooper (kūpör), fl. i Austral., utf. i Eyresjön. Blott periodisk.

cooperative stores (ko-opp'^ör^ätiv stårs), eng., konsumtionsförenings varulager.

Coopers gold (kû'pörs-), eng., leg. af 16 del. koppar, 7 platina, 1 zink.

Copaïfera L., Cisalpinieæ, träd i S. Amer. o. V. Ind., af hvilka flere lämna kopaivabalsam.

Coper'nicus, Nik., grundl. af den nuv. astronomien, f. 1473 Thorn, d. 43. Sitt syst., enl. hkt jorden o. de öfr. planeterna kretsa kring solen, utvecklade han i De orbium coelestium revolutionibus.

Copiapō, st. i Chile vid fl. C., 8,991 inv.

Coppée (-pē), Franç., fr. skald, f. 1843 Paris, d. där 08. Skr. dikt., dram., rom.

copy-right (kåpp'irajt), eng., förlagsrätt.

Coquelin (kockläng'), bröderna Benoît, f. 1841, d. 09, och Ernest, f. Boulogne d. 09, omtyckta skådesp. på Comédie française.

Coquimbo (-kim'bå), La Serena, i Chile vid fl. C. 8,165 inv.

Corāto, syd.-ital. st., 41,573 inv.

Corbie (-bī), fr. st. vid Somme, 4,133 inv. Ford. rikt kloster.

Cor'chorus L., Filiaceæ. Af C. dolitorius L. o. särskildt C. capsularis L., buskar fr. Indien, erhålles spinnämnet jute.

Corday (-dä), Marie Aline Anne Charlotte, svärmisk jungfru, f. 1768 vid Caen, mördade Marat 13/7 93, giljotinerad 17/7.

Cordeliers (kårdöljē), fr., »repbärare», ford. i Frankr. franciskaner, und. revolut. en radikal polit. klubb, 1794 i strid med jakobinerna.

cordīt, ett röksvagt krut.

Cor'dova, l. Cordoba, 1) sp. st. vid Guadalquivir, 58,275 inv. Bisk. Vin, oliv., orange. 755/1031 medelpkt för arab. herravälde. — 2) st. i Argentina, 47,609 inv.

Corell'i, Arcangelo, utmärkt it. violinist o. komp., f. 1653 Fusignano, d. 13 Rom.

Corell'i, Marie, eng. rom.-förf:a, f. 1860, har skrifvit starkt sinnliga o. mystiska romaner.

Corfīnium, ford. pelignernas hst. i Samnium.

Corigliāno (-rilja-), it. st. nära Tarentoviken. 13,320 inv.

Corinth (kårr'-), ort af strateg. vikt vid Mississippi, 3,661 inv. 1861/65 flere gngr stora slag.

Coriolānus, Cnejus Marcius, rom. fälth., eröfr. 494 f. K. Corioli, 91 förvisad för hårdhet mot plebejerna, 88 med volskerna mot Rom, af mor o. dotter förmådd att återvända. Hans slut okändt.

Cork (kårk), 1) grefsk. i Irl., 7,485 kv.km. 404,813 inv. — 2) hst i C, nära hafvet, 71,000 inv. Hamn. 2 bisk. Univ.

Corleone (kårleåne), st. på Sicil. vid Belio, 16,100 inv.

Cornāro, Caterina, f. 1454 Venezia, gift 72 m. kon. Jak. II af Cypern, eft. dennes död fången där af venezian. 73/84, d. 10 Asolo, där hon omgafs af skalder o. lärde.

cornea, lat., hornhinnan (i ögat).

corned beef (kå^rnd bīf), eng., insaltadt oxkött (i blecklådor).

Corneille (-näj'), 1) Pierre, fr. dram. förf., f. 1606 Rouen, d. 84 Paris. Skapade den klassiska traged. Skr.: Cid (36), Horace (39), Polyeucte (40), Rodogune (44) m. m. — Hans bror 2) Thomas, f. 1625, d. 09 Andelys, skr. dram. arb. o. äfven Dictionn. universel. géogr. et hist., s. ligger till grund för »encyklopedien».

Cornēlia, ädel romarinna, Gracchernas mor, dött. till Scipio Afric. d. ä.

Cornēlius, 1) Peter v., hist.-mål., f. 1783 Düsseldorf, d. 67 Berlin, lade största vikten på komposit., återupprättade freskomåleriet. — 2) Karl Alfr., teol., f. 1828, bisk. i Linköp, stift 85, d. där 93. Skr: Lärob. i kyrkohist. (60), Öfversigt af religionens hist. (61) m. m.

Cornēlius Nēpos, rom. hist. förf., f. 95, d. 28 f. K. Skr. flere biografier, hvaraf 25 Vitæ ännu i behåll.

corniche, fr., se karnis.

cor'no, it., tonk., horn.

Cornwall (kå'rnwål), s. v. eng. grefsk. 3,520 kv.km., 322,957 inv. Zink o. koppar. Hst. Bodmin.

Cornwallis (kårnwållis), Ch. Mann. lord Broome, markis af, gen., f. 1738, deltog i 7-år. o. n. amer. krigen, 86 gen.guv. i O. Ind., 98 i Irl., 05 åter i Ind., d. 5/19 Gazepur.

coroll'a, lat., blomkrona.

corōna, lat., krans, krona.

Coroner (kårr'åner), eng., i Engld o. N. Amer. tjänsteman, s. besiktigar lik af mskr, som ej dött naturl. död.

Corot (kårå), J. Bapt., fr. landsk.-mål., f. 1796 Paris, d. där 75. Öfvervägande lyrisk.

corps (kår), fr., kropp; c. de logis (-dö låschī), hufvudbyggnad; c. diplomatique (-ti'ck), diplomat, kåren; c. législatif (leschis-), lagstiftande församl. Jfr kår.

cor'pus, lat., kropp, fyllighet (om vin), boktr. den vanliga bokstilen; c. delic'ti, jur., inbegr. af de yttre omständigheterna vid ett brott; det verktyg, hvarmed brottet föröfvats; föremålet för brottet; c. jūris civīlis, den af kejs. Justinianus 529/33 e. K. företagna saml. af rom. rättskällor.

cor'pus catholicōrum o. c. evangelicōrum, fr. 1648 namn på samtl. tyska riksständerna. Dessa korporat. upplöstes 1806 samtidigt m. tyska riket.

Correggio (-rädd'jå), it. st. 14,437 inv.

Correggio (~), Antonio da, eg. Allegri, mål., f. 1494 Correggio, d. där 34. Mästare i behandl. af ljusdunklet, underbar liflighet, omotståndl. behag. Madonnor, myt. ämnen.

Corrèze (-räs), bifl. till Vezère (Frankr.), 85 km. l. — Dep. C. 5,866 kv.km., 318,422 inv.

Corrien'tes, st. i Argentina v. Parana, 16,129 inv.

Corrōdi, Aug., skald, f. 1826 Zürich, ritlärare där, d. 85 Zürich, Skr. idyller på Zür.-dialekt., rom.-lustspel.

Cor'sica, fr. ö i Medelh., 8,722 kv.km., 295,589 inv. Bildar eget departem. Hst. Ajaccio. Högsta topp: Rotondo, 2,764 m. C. först und. Kartago, sed. rom., gr., got., longobard., frank., saracen., pisan., genues.: 1766 eget kon.-rike, 1768 franskt.

cor'so, it., rännarbana, und. karnevalen promenad i vagn.

Cor'te, befäst st. på Corsica, midt på ön, 5,425 inv. Slott.

Cortes, riksständerna i Span. o. Portug.

Cortēz, Fernando, Mexicos eröfr., f. 1485 Medellin, skickades 19 af Velasquez, ståth. på Cuba, till Mex., intog staden 8/11, fördrifven 1/7 20, tog den åter 13/8 21, utnämnd till ståth., uppt. Kalifornien 30, åter till Span. 40, d. 47 Castilleja.

Cortōna, it. st. 29,423 inv.

Cortōna, Pietro da, eg. P. Berettini, mål., f. 1596 Cortona, d. 69 Rom.

Coruña (-unnja), befäst sp. kustst. i Galicien 43,971 inv. Hamn.

Corvey, benedikt.-klost. i Westfalen, anlagdt 822. Ansgar var munk där.

Corvīn-Wiersbitzki, Otto von, ty. hist. förf., f. 1812 Gumbinnen, d. 86. Skr.: Weltgeschichte (med Held) m. m.

Cor'ypha L., palmsläkte. Af C. umbraculifera L., taliputpalmen, på Ceylon, Malabar, palmkål, sämre sago.

Cōsel l. Cossell, grefvinna, pol. kon. Aug. II:s älskarinna, f, 1680 Deppenau, stod 9 år i gunst, förverkade denna gm härsklystn. o. svartsjuka, 16 inspärrad på Stolpen, d. där 65.

Cosen'za, it. stad vid Busento, 21,546 inv. Ärkebisk. Slott.

cosī, it., så, sålunda; c. fan tutte så göra alla (kvinnor).

coss, it., ford. namn på algebra.

Cossa, Pietro, it., dram. förf., f. 1834 Rom, d. 81 Livorno. Skr.: Nerone artista, Messalina m. m.

Cossell, se Cosel.

Cosswa, se M. Anckarsvärd.

Cos'ta, Michele, it. mus., f. 1810 Neapel, fr. 30 i London, 71 dir. vid Her Majesty's opera, d. 84. Komp.: Don Carlos m. fl. operor.

Costa Rīca (»d. rika kusten»), republ. i Centr.-Amer., 48,410 kv.km. 351,176 inv., hvaraf 10,000 indianer. Delas i 6 depart. Berg: Kordillererna med många vulkaner. Ofta jordbäfn. Hst. San José. Hamnst. Punta Arenas. Prod: kaffe, hudar, gummi, cederträ. Kongress m. 31 deputerade. Stående här 600 man. Sed. 1842 själfst. republ. Pres. C. G. Viquez 06/10.

Cos'ter, Lourens Janszoon, af holl. falskl. uppgifven s. boktryck.-konstens uppf. Lefde und. 15:e årh. i Haarlem.

Costett'i, Guis. it. dram., f. 1834. Skr.: Un terribile quarto d'ora m. m.

Côte d'Or (kåt dår), fr. dep., 8761 kv.km., 382,800 inv. Hst.: Dijon. Berg: C. Vin.

Côtes-du-nord (kåt-dy-når), fr. dep., 8,787 kv.km., 361,626 inv. Hst.: S:t Brieus.

Cotopaxi (-pach'i), vulk. på Kordillererna i Quito, 5,943 m. h.

Cotta, 1) Joh. Friedr., friherre von, bokhandl., f. 1764 Stuttgart, d. 32. — 2) Bernh. von, geol., f. 1808, d. 79 Freiburg. Skr.: Geologie d. Gegenwart, Deutschlands Boden m. m.

cottage (kått'edsch), eng., hydda. C.-systemet, det syst., hvärigm arbetare får bostad med jordlott på billiga villkor.

Cottereau (-rå), Jean, se chouaner.

couche (kūsen), fr. lägg dig! (åt hundar).

Coucy (kûsī), Raoul, nord-fr. skald från 12:e årh., föll vid Acre 1191. Skr.: Chansons.

coulamment (kulammang'), fr., flytande, ledigt.

coulisse (kuliss'), fr., se kuliss.

Coulomb (kulång'), Chr. Aug., fr. fys., f. 1736, d. 06, uppf. torsionsvågen.

council (kaun'-), rådsförsamling, konselj.

count (kaunt), eng., grefve.

county (kaunti), eng., grefskap. I Förenta stat. ung. motsv. härad.

coup (kû), fr., slag, stöt, kupp; c-d'état (detā), statskupp; c.-degrace (-dö' grās), nådestöt; c.-demain (-dö' mäng'), öfverrumpling. c-d'oeil (döj), ögonkast.

cour (kûr), fr. hof; kurtis. Jfr kur.

courage (kurāsch), fr., mod.

Courbet (kurbē), Gust., mål., naturalist, f. 1819 Ornans, d. 77 Paris. Förstörde 71 Vendôme-kolonnen i Paris.

Courcelles (kursäll'), by vid Metz, sl. 14/8 1870.

court (kårt), eng., hof, domstol.

courtoisie (kurtåasī), fr., höfviskhet.

Courtray (kurträ), holl. Kortrijk, belg. st. vid Lys, 28,700 inv. Fabr. Sl. 1302.

Cousin (kusäng'), Vict., fr. filos., f. 1792 Paris, d. 67 Cannes. Sökte försona teol. o. filos., stort inflytande på folket.

Cousin-Montauban (kusäng'-mångtåbang'), Charl., fr. gen., f. 1796, 60 öf.-befälh. i Kina, segr. 21/9 vid Palikao, därpå gref. med detta namn, plundrade de kejs. sommarpalatsen vid Peking, 9/8 70 min.-pres. o. krigsmin., 4/9 störtad, d. 78.

Coussemaker (kussmakär), Edm. de, fr. mus.-hist., f. 1805 Bailleul, d. 76 Bourbourg ss. domare. Skr.: Hist. de l'harmonie au moyen-âge, Les harmonistes des XII et XIII siècles m. m.

Coutances (kutangs'), fr. st. vid Soulle, 6,991 inv. Bisk. Katedral.

coutume (kutym), fr., vana, häfd.

Couture (kutyr), Thom., fr. mål., f. 1815 Senlis, d. 79.

couvre pied (kuvrpié), fr., fottäcke.

covādo, längdmått, i Portug. = 66 cm., i Brasil. = 68 cm.

covenant (köv'nant), eng,, presbyt. förbund i Skottl. und. 16:e o. 17:e årh.

Covent gārden (köv'-), ett torg i London. I dess närhet C.-teatern l. Royal Italian opera.

Coventry (köv'entri), eng. st. i Warwick, vid Sherbourne, 73,904 inv. Fabr.

cowboys (kau'bojs), eng., beridna boskapsherdar i v. delen af Förenta staterna.

Cowes (kaus), hamnst. på eng. ön Wight, 8,654 inv. Badort.

Covington (köv'ingtön), st. i Kentucky vid Ohio, 42,938 inv.

Cowley (kauli), Abr., eng. skald, f. 1618, d. 67. Skr.: Poetical blossoms, Essays m. m.

Cowper (kaup-), Will., eng. skald, f. 1738, d. 1800. Skr.: The task m. m.

Cramær, Mauritz, dram. förf., f. 1818 Visby, d. 48 Sthm. Skr.: lustspelen Fem hundra riksdaler banko o. Symamsellerna m. m.

Crāmer, Joh. Bapt., komp., f. 177, Mannheim, d. 58. Komp. sonater o. etyder.

Cramér, Joh. Niklas, skolman, förf., f. 1812 Visby, d. 93 Sthm. Skr.: Svensk etymologi (39), Sv. rättstafn.-lära m. m.

Crānach, Lukas, eg. Sunder, mål., kopparst. o. xylogr., f. 1472 Kronach, d. 53 Weimar.

Crane (krēn), Walter, eng. mål., f. 1845 Liverpool, har illustrerat sagoböcker samt målat oljefärgstaflor (Venus' födelse m. m.) o. akvareller.

Cranmer (kränn'-), Thom., teol. o. Englds reformator, f. 1489. Som ärkebisk. af Canterbury rådde han Henr. VIII till affall fr. Rom o. öfvers. bibeln 1539 på eng. Und. Edv. VI befäste han reformat., bränd af drottn. Maria 1556.

Crass'us, M. Licinius, rik rom., f. 114 f. K., 70 konsul, 60 med Cæsar o. Pompejus triumvir, stred mot parterna, slagen v. Karrhæ o. därpå mörd. 53.

Crawford (kråförd), 1) Thom., amer. bildh., f. 1813 N. York, d. 57 London. — 2) Franç. Marion, am.-eng. rom.-förf. f. 1854, d. 09.

crayon (krajång'), fr., ritstift, blyertspenna; utkast.

Crébillon (-bijång'), 1) Prosp. Jolyot de, d. ä., dram. förf., f. 1674 Dijon, d. 62 Paris. Skr.: Rhadamiste m. m. — Hans son 2) Claude Prosp. Jol. de, d. y., f. 1707 Paris, d. 77. Skr. slippriga rom. ss. Le sopha m. fl.

Crécy (-sī), fr. st. i Somme vid Maye, 1,564 inv. Sl. 1346.

crēdo, lat., »jag tror», d. apostol. trosbekänn.

creek (krīk), eng., i_N. Amer. namn på bäckar o. åar.

crémaillère (-majär), fr., sågformigt fäst.-verk.

crême (kräm), fr., grädde, kräm; de tbästa af ngt; c. de la crême, högsta societeten.

Cremer, Will. Randal, eng. polit., f. 1838 Fareham, d. 08 London, svarfvare, 85 i parlam., ss. befordrare af fredsrörelsen Nobelpristagare 03.

Crémieux (-miö), Isaac Ad., fr. statsm., f. 1796, jude, 48 justitiemin., stiftade Alliance israélite universelle, fr. 76 senator, d. 80.

cremonesare, se kremonesare.

Cremōna, it. st. i Lombardiet vid Po, 37,963 inv. Violinfabr. Katedr. Bisk.

crēmor tar'tari, lat., renad vinsten.

creneau (-nå), fr., skottglugg.

crêpe, se kräpp.

crescendo, it., tonk., tilltagande i tonstyrka.

Creuse (krös), fr. dep., 5,568 kv.km., 277,831 inv. Hst. Guèret. — C., bifl. till Vienne, 235 km. l.

Creusot, Le (lö kröså), fr. st. i Saône-et-Loire, 30,584 inv. Fabr., stenkol, kanongjuteri, järn- o. stålverk.

Creutz (kröjts), sv.-fin. adlig ätt, 1) Lorens, frih., amiral-general, f. 1615, riksråd 60, sprängdes jämte sitt skepp »Kronan» i luften i sl. vid Öland 76. — 2) Ernst Joh., frih., f. 1675, riksråd 27, afträdde 38, då han afrådde krig med Ryssld, d. 42. — 3) Gust. Filip, gref., diplom., skald, f. 1731 Finld, sv. sändebud i Span. 63, i Frankr. 65, kanslipresid. 83, d. 85. Grundlade den franska smakens välde i vår vitterhet. Skr.: Atis o. Camilla, Sommarqväde, Daphne m. m.

Crewe (krû), eng. st. i Cheshire, 42,074 inv.

crick'et, ett eng. bollspel.

crīmen, lat., brott; c. læsæ majestātis, majestätsbrott.

Cris'palt, topp mel. Uri o. Graubünden, 3,099 m. h.

Cris'pi, Franc., it. statsm., f. 1819 Sicil., advok., und. upploppet 48 krigsmin, på Sicil., 60 administratör und. Garibaldi, 76 kammar-presid., 77 inr.-min., 78 tvungen till afsked gm en bigamiprocess, d. 01 Neapel.

Crispīnus, skomakarnes skyddspatron, påstås ha stulit läder för att göra skor åt de fattige, d. som martyr 287.

Cristiernīn, Harald af, amiral f. 1751, utmärkte sig i sl. vid Hogland 88, d. 99.

Cristīnos, anhäng. af sp. drottn. Kristina und. inbördes krig. 1835/40.

critērium vēri, lat., kännetecken på sanningen.

crock'et l. croquet, ett eng. bollspel.

Crōcus L., Irideæ. Af C. sativus L., i Asien o. Grekl., äkta saffran.

Cromarty (kromm'arti), del af skotska grefsk. Ross.

crom'lech, i Stor.-Brit. grafvårdar fr. keltiska tiden.

Cromptom (krömtn), Sam., eng. mek., f. 1753, d. 27. Uppf. en spinnmaskin (mulejenny).

Cromwell (kråm'wäll), 1) Thomas, eng. statsm., f. 1490 Pubery, Henr. VIII:s statssekr., motst. till katol., 40 afrättad s. högförrädare. — 2) Oliver, Englds protektor, f. 1599 Huntingdon, puritan, fr. 28 parlam.-ledamot., independenternas anförare, segrade 44 vid Marston Moor o. 45 vid Naseby, gmdref Karl I:s afrättn., underkuf. Irl. o. Skottl., 53 lord-protektor, höjde riket till välstånd o. anseende, d. 58. — Hans son 3) Rich., f. 1626, följde s. protekt., abdik. 59, d. 1712.

Cronhamn, Joh. Pet., komp., f. 1803, d. 75 som prof. vid mus. akad. Utg. K. mus. akad. åren 1771/1871, koralbock., sv. folkvisor m. m.

Cronhielm, Gustaf, grefve, statsm., f. 1664, d. 37 som riksråd, fr. 1710 ordf. vid utarbetandet af 1734 års sv. lag.

Cronhjort, Abr., frih.. milit., f. 1634, d. 03 som landshöfd., skyddade tappert Finlands gräns mot ryssarne 1700.

Cronholm, Abr., hist. förf., f. 1809, fr. 49 prof. i Lund, d. 79. Skr.: Väringarna (32), Skånes polit. hist. (47/51), Sveriges hist. und. Gust II Adolf (57/72) m. m.

Cronje, Pieter Arnoldus, boer-general, f. 1840 Transvaal, stred 81 mot Engld, segrade 99 vid Modderfloden o. Magerfontein, måste kapitulera 1900.

Cronstedt, 1) Karl, frih., milit., f. 1672, d. 50 som gen.-löjtn., inlade förtjänst om artilleriet. — 2) Axel Fredr., den nyare mineralogiens grundl., f. 1722, d. 58 som bergmästare. Skr.: Försök till mineralogie (58), som utkom på flere spr., m. m. — Hans brorson 3) Karl Olof, amiral, f. 1756, utmärkte sig i sl. vid Svensksund 90, blef 01 kommendant på Sveaborg, s. han förrädiskt öfverlämnade åt ryssarne 08, fick ry. pension, d. 20 s. ry. undersåte.

Cronstrand, 1) Simon And., astronom, f. 1784, d. 50. Skr.: Handbok i practiska astronomien m. m. — Hans bror 2) Baltzar, tekn., f. 1794, besökte Egypt. 36/37 o. gjorde där noggranna afbildn. af fornlämningar, 45/59 föreståndare för svenska slöjdskolan, d. 76.

Crookes (krucks), Will., eng. fys. o. kem., f. 1832 London. Verksam på optikens område, uppf. en radiometer, uppt. thallium. Ifrig spiritist.

croquet (kråckē), fr., se crocket.

croquis (kråkī), fr., utkast till målning l. teckning.

Cross'fell, högsta topp på Penninska bergen (Engld), 892 m.

Croton (kråtn), bifl. till Hudson. C.-akvedukten förser N. York med vatten.

Crōton, L., Euphorbiaceæ. C. Eleuteria Bennet, träd o. buskar i V. Ind., lämnar kaskarillbarken, C. tiglium L., O. Ind., Kina, crotonoljan.

Crotoy (-tåa'), fr. fiskarstad vid Somme, 2,342 inv. Badort.

croup (krupp), eng., läk., strypsjuka.

croupier (krupjē), fr., spelbanksägares medhjälpare.

Crowe (krå), Jos. Archer, eng. konst-hist., f. 1825 London. Utg. m. Cavalcaselle: Early Flemish painters, Hist of painting in Italy m. m.

Croydon (krå'jdn), eng. st. nära London, 51,011 (06) inv.

Cruikshank (kruck'schänk), George, eng. karikatyrteckn. o. kopparst., f. 1798 London, d. där 78.

Crus'ca, Accademia della C, lit. samfund i Florens, grundl. 1584. Ändamål: språkförbättring.

Crusell', Bern. Henr., komp., f. 1775 Finld, d. 38, satte musik till »Hell dig, du höga nord» m. fl. populära sånger.

Crusenstolpe, 1) Magnus Jak., förf., polit., f. 1795, assessor i Svea hofr., utg. tidn. »Fäderneslandet» 31/33, först Karl XIV:s förtrogne, sed. hans bittraste fiende, 38 för majestätsbrott 3 års fästn., d. 65 Sthm. Formfulländad stil, förvridn. af fakta, försåtl. anspelningar utmärka hans arb. Skr.: Vidräkning o. reform (39), Morianen (40/44), Carl Joh. o. svenskarne (45/46), Huset Tessin (47/49), Dödsrunor m. m. — Hans bror 2) Joh. Fredr., f. 1801, d. 82 s. min.-resident i Lissabon, öfversatte Koran (43).

Cruveilhier (kryväjiē), Jean, fr. anatom, f. 1791 Limoges, d. 74 Jussac. Skr.: Anatomie pathologique m. m.

Csaba (tschaba), köping i Ungarn (den största i Europa), vid Grosswardein, 37,547 inv.

csardas (tschardäsch), en ungar. nationaldans.

Csokanay (tschå-), Vitez Mich. von, ung. skald, f. 1773 Debreczin, d. 05 Pressburg.

Csongrad (tschån-), ung. st. vid Körös o. Teis, 29,619 inv.

Cūba, se Kuba.

cu'bitus, lat., eg. underarm, fornrom. längdmått = 6 palmi (= 0,₄₂₅ m.).

Cuen'ca, sp. st. vid Jucar, 10,916 inv. Ullhandel.

Cue'nça, st. i Ecuador vid Matadero, 30,000 inv.

cui bōno, lat., till hvad nytta?

cuivre (kuīv^r), fr., koppar; c.poli en legering af zink o. koppar m. stor kopparhalt.

Cujācius, Jacobus, eg. Jacq. de Cujas, jur., f. 1522 Toulouse, d. 90. Sin tids störste jur., stift. den s. k. humanistiska jurisprudensen.

Culloden, (köllåden), skot. by vid Inverness, sl. 1746.

cul'pa, lat., jur., fel, förseelse af oaktsamhet. Mots. dolus.

Cūmæ (gr. Kyme), g. gr. koloni i It. vid Kampaniens kust.

Cumaná, st. i Venezuela vid Manzanares, 12,100 inv.

Cumberland (kömberländ), 1) bifl. till Ohio, 950 km. l. — 2) eng. grefsk., 3,926 kv.km., 266,921 inv. Hst. Carlisle. — 3) St. i Maryland vid Potomac, 17,129 inv. Järn-, koppar-, bly-, kolgrufvor. — 4) Del af Baffinsland, omkr. 50,000 kv.km.

Cumberland (~),1) Vilh. Aug., hert. af, son till Georg II af Engld, f. 1721, slagen vid Fontenoy 45, segrade vid Culloden 46, slagen vid Hastenbeck 57, d. 65 Windsor. — 2) Ernst Aug., son till Georg V af Hannover, f. 1845, förm. 78 med Tyra af Danm., bosatt i Gmunden (Österrike).

Cumberland (~), Rich., förf., f. 1732 Cambridge, d. 11 Tunbridge. Skr. lustspel (The jew m. fl.) o. rom. (Arundel m. fl.).

Cumbre de Mulahacēn, högsta topp på sp. Sierra Nevada, 3,563 m. h.

Cumbrian mountains (köm'brian maun'tens), högsta eng. bergskedja; högsta topp Scafell, 985 m. h.

cum grāno sa'lis, lat., »med ett korn salt», med en smula urskillning.

cum insigniore laude, lat., »med utmärkt beröm godkänd», ett af betygen i aflagda kunskapsprof.

cum laude, lat., »med beröm», det mellersta examensbetyget,

cu'mulus, lat., stackmoln, namn på rundade, hvita moln.

Cunard (kjunārd), Sir Sam., f. 1787 Halifax, grund, den trans-atlant. ångbåtsfarten 40, baronet 59, d. 65.

Cunctātor, lat., den senfärdige; namn på Q. Fabius Maximus.

Cunēne (Nourse), fl. i s. Afr., 1,500 km., uppr. på Mossambabergen, utf. i Atlanten.

Cu'neo l. Coni, st. i n. It. vid Stura o. Gesso, 27,065 inv.

Cunha (kun'ja), Tristão da, port. sjöfarande; återvände fr. en expedit, mot kon. af Kalkutta med 5 rikt lastade skepp; d. 1540. Efter C. är en ögrupp i Atlant, uppkallad.

Cunningham (könn'ighäm), Allen, skot. naturskald, f. 1784 Blackwood, d. 42 London. Skr. folkliga sånger o. ballader, epos, rom. m. m.

Cupīdo, l. Amor, kärleksguden hos romarne. Jfr Eros.

cūra, lat., omsorg; c. poste'rior, en senare omsorg.

Curaçāo (-sāung), Curassāo, holl. ö i V. Ind., 550 kv.km., 31,351 inv. Prod.: salt, kochenill, likör (kyrasså). Hst. Willemstad.

curāre, pilgift hos indian, vid Orinoco, erhålles af strychnéarter, förlamar rörelsemusklerna, men ej medvetandet.

Curassāo, se Curacão.

Cur'ci, Carlo Maria, jesuit, f. 1810 Neapel, ifr. förfäktare af påfvens ofelbarh., utstött ur jesuitorden 77.

Curcūma L., Zingiberaceæ. C. longa L. har rotknölar, benämnda gurkmeja, som innehåller färgämnet curcumin.

cūria, lat., afdeln. af folket i forna Rom.

Curiātier, se Horatius.

Curie (kyrī), Pierre, fr. fys., f. 1859 Paris, d. där 06, tills, med sin hustru Marie C. (f. 67) de radioaktiva elementen radium o. polonium. 03 båda Nobelpristagare.

curiōsum, lat., sällsynthet.

Curman, Carl Pet., läk., balneolog, f. 1833, fr 69 prof. i anat. vid och sed. 84 hedersled. af Fria konsternas akad. Har utg. flere arb. i hälsovård.

Currer Bell (körr'er-), pseud. för Ch. Brontë.

curric'ulum vītæ, lat., lefnadslopp.

curry powder (körr'i pau'der), eng., skarp ind. kryddblandn. af peppar, ingefära, koriander m. m.

Cur'tius (-tsius), 1) Marcus, rom. yngl., s. enl. sagan 362 f. K. störtade sig i ett svalg, för att rädda Rom. — 2) Quintus C. Rufus, rom. hist. förf., und. 1:a årh. e. K. Skr. Alex. d. stores hist.

Cur'tius (-tsius), 1) Ernst, ty. arkeol., f. 1814 Lübeck. Skr.: Peloponnesos m. m. — Hans bror 2) Georg, språkf., f. 1820 Lübeck, d. 85. Skr.: Grundzüge der griech. Etymologie m. m.

Curz'ola, dalmat, ö i Adriat. haf., 259 kv. km., 11,160 inv. Hst. C. 6,485 inv. 2 hamnar.

Cūsa, Nicolaus, l. N. Cusanus (eg. Krebs), kardinal, f. 1401 Kues, var i början påfvens motst., sed. hans anhängare, 48 kardin, o. bisk. i Brixen, d. 64 Todi. Matem., filos.

Cus'cuta L., snarrefva, Convolvulaceæ. C. trifolii Bab. växer parasitiskt på klöfver o. gör stor skada, C. epilinum Weihe d:o på lin.

Custine (kystīn), Ad. Phil., gref. de, fr. gen., f. 1740 Metz, eröfr. 92 vänstra Rhenstranden, giljotinerad 93 för återtåg.

cus'tos, lat., väktare; c. morum, ordningsman i skola.

Custozz'a, it. by vid Verona, sl. 1848.

cuti'cula, lat., hinna öfver epidermis på växter.

Cutt'ack, se Cattack.

Cuvier (kyvjē), Geo. Léop. Chrét. Fréd. Dagob., baron, fr. naturf., f. 1769 Mömpelgard, d. 32. Gaf zool. en ny riktn. o. höjde den jämf. anat. till vetensk. Skr.: Le règne animal m. m.

Cuyabā, st. i Brasil. vid fl. C. 18,000 inv.

Cuyp (köjp), Albert, holl. landsk.- o. djurmål., f. 1620, d. 91.

Cuz'co, st. i Peru, 3,468 m. of. hafvet, 30,000 inv. Univ. Det gaml. inkas-rikets hst.

cwt, förk. för hundredweight.

cyān, C₂ N₂ = 52, består af kol o. kväfve, färglös, giftig, brännbar gas. -kalium, KCN = 65, erhålles vid smältn. af blodlutsalt m. kolsyradt kali. Krist. i tärningar, är lösl. i vatten, mycket giftigt. Användes vid galvanoplast. förgylln. o. försilfr. samt i fotografi. -kaliumförgiftning, yttrar sig i konvulsioner, krampakt, andn., hastig död. Motgift: kräkmedel o. klorvatten. -omāter, gr., instr. att bestämma intensiteten af himmelns blåa färg. -ōs, gr., se blåsot. -vätesyra, se blåsyra.

Cycas L., Cycadeæ. C. revoluta Thunb., träd i Kina o. Japan, lämnar sago.

Cy'clamen L., Primulaceæ. C. europæum L., i s. o. mel. Europa, prydnadsväxt.

Cygnaeus, 1) Fredr., fin. skald, f. 1807, prof. i estet. i Hälsingf. 54/ 67, d. 81. Hans Skaldestycken utgåfvos 51/70. — Hans kusin 2) Uno, präst, skolman, f. 1810, organiser. folkskolan i Finld, d. 88.

Cyg'nus, 1) se svansläktet. — 2) Svanen, stjärnbild i Vintergatan.

cykel, gr., cirkel; följd af år, ef t. hkas förlopp sma företeelser upprepas i sma ordn. Solcykel, tidrymd af 28 år, eft. hkn veckodagarna åter infalla på sma datum. Måncykel, 19 år, hvarefter nymåne inträffar på sma datum o. s. v.

cykla, åka velociped.

Cykladerna, se Kykladerna.

cykliska skalder, gr. skalder, s. i Homeros' stil besjöngo de gr. heroernas bragder.

cykloīd, gr., hjullinje, kurva, s. en pkt på en cirkels perif. beskrifver, när denna rullar på en rät linje.

cyklōn, hvirfvelstorm i den heta zonen.

cyklōp, se kyklop.

cyklorāma, gr., se panorama.

cylin'der, gr., geom. kropp, begränsad af 2 prlla kroklin, ytor o. en dem fören. buktig yta. Rotations-c. uppstår därigm, att en rektangel roterar kring en sida.

cymbāl, lat., tonk., bäcken; ett slags slaginstr., bestående af 2 kupor l. 2 tallrikar af metall, äfven hackbräde.

cyniker, gr., filos., medlem af cyniska skolan; rå, ohyfsad mska.

cynisk, gr., »hundaktig», rå, ohyfsad.

Cyniska skolan, af Antistenes i Athen bildad filos. skola, lärde, att det högsta goda består i försakelse af alla sinnl. njutningar. Diogenes fr. Sinope dref dessa läror till ytterlighet.

cynism', gr., råhet, oanständighet.

Cypern (gr. Kypros), turk. ö i Medelh., 9,282 kv.km., 239,392 inv., greker. Topp: Oros Stavros 2,018 m. Prod.: vin, säd, bomull, sydfrukter, ceder, cypress. Hst.: Levkosia. Hamnst.: Larnaka, Famagusta. 1571 turk., 1878 und. eng. förvaltn.

cypress', Cupressus L., Coniferæ. Den vanl. cypressen, C. sempervirens L., träd i s. Europa, M. Asien, n. Afrika, anses s. en sorgens sinnebild, lämnar varaktigt virke.

Cypria (gr. Kypris), ett af Venus' tillnamn.

Cypriānus, Tascius Cæcil., lat. kyrkofader, f. 200, d. 58 s. martyr, Kartago.

Cyrano de Bergerac, se Bergerac.

Cyrenaica, se Kyrenaika.

Cyrill'us, 1) C. från Jerusalem, kyrkofader, f. 315, d. 386. Skr.: 23 kateket. föredrag. — 2) C. från Alexandria, patriark, fanatiker, föranledde Hypatias död, bekämpade Nestorius, utbredde Mariakulten. — 3) C., slavernas apostel, f. 827, d. 868 Rom.

Cyrus, se Kyros.

cysta, lat., ett slags svulst med flytande innehåll.

Cy'tisus L., Papilionaceæ Guldregnet, C. Laburnum L., buske från Italien o. s. ö. Europa, prydnadsväxt.

Czajkovs'ky (tschaj-), Mich., nov.-förf. från Litauen, f. 1808 Helczyniec, d. 86 gm själfmord. Skr. nov., s. behandl. kosackernas lif.

czapka (tschapp-), pol. ulanmössa.

czar, se tsar.

Czartorys'ki (tschar-), 1) Ad. Kasimir, furste, f. 1734, 63 polsk tronkandidat, und. Napol. I marskalk för pol. riket, 15 ry.-pol. senator, d. 23 Sieniava. — Hans son 2) Adam Geo., furste, f. 1770, Alex. I:s af Ryssl. vän o. min., från 31 hufvudman för de pol. emigrant., d. 61 Paris.

czecher (tsche-), se tscheker.

Czenstochova (tschenstokau), st. i ry. Polen vid Varta, 53,650 inv.

Czermak (tsche'r-), J. Nepomuk, fysiol., f. 1828 Prag, d. 73 s. prof. i Leipzig. Införde struphufvudspegeln.

Czernagōra (tscher-), illyr. namn på Montenegro.

Czernovitz (tscher-), hst. i Bukovina vid Prut, 32,300 inv. Univ. Bisk.

Czerny (tschērni), 1) Georg, Serbiens befriare o. 1:e furste, f. 1766, svinaherde o. kreaturshandlare, 04 landets öfverhufvud, 04/11 segrar öfv. turkarne, 13 fördrifven, 17 eft. sin återkomst mördad. — 2) Karl, pianist, f. 1791 Wien, d. där 57. Komp. etyder.

Cöpenick (Köpniek), preuss. st. vid Spree o. Dahme, 27,721 inv. bekant för skom. Vogts bravad.

Ord, som icke återfinnas under C, torde uppsökas under K.