socker. Import: bomull, ylle- o. bomullsvar., metaller. Inv.: ainos, japaner, européer, amerik, kines. Relig.: schintoism. Näringar: åkerbr., silkesodl., väfveri, måleri, porslin, manuf., vapenfabr. Hst.: Tokio (förut Jedo). Öfr. st: Osaka, Kioto, Kagoschima, Nagoja, Kanazava, Hiroschima, Jokohama, Vakajama, Tokuschima, Sendai. Hist.: 660 f. K. grundades den 3:e ännu härskande dynastien af Dsin-mu-ten-vu. Stamld: Kiusiu. Därpå följde Nippons eröfr. 284 e. K. krig med Korea. 6:e o. 7:e årh. buddismens införande. Underkufv. af Korea, s. kom till Kina 663. Från 14:e till 16:e årh. J. und. kinesisk öfverhögh. 1598 återeröfr. af Korea. 1780/90 eröfr. af Jeso. 1854 handelsfördrag m. Förent. stat., sedan dess är J. öppet för främlingar, o. europ. bildn. har tagit oerhörd fart. 94/95 segerrikt krig med Kina, s. afträdde Formosa. 04 05 krig m. Ryssland, s. efter lidna nederlag afträdde hälften af ön Sachalin. Nuv. kejsare l. mikado Mutsu-hi-to, sed. 1867. Bredvid honom står s. världsl. öfverhufvud en taikun. J.: 8,067 km. T.: 36,124 km. Telef.: 155 mill. samtal. Armé: fredst. 230,000, krigst. 1,5 mill. man. Flotta: 126 fart., 57,116 man.
Japanska hafvet, del af Stilla h., mel. Jap. o. Korea o. ry. Asien.
japanska språket o. litterat. Spr. är besläkt. m. mongoliskan, mandschuriskan o. ostturkiskan o. har i sig upptagit flere kines. ord. Stafvelseskriften äfven eft. kinesiskan. — Litt. inneh. arb. i rikshist., stora encyklopedier, biografier m. m.
japansk-ryska kriget, se rysk-japanska kriget.
jaquette (schakätt), fr., liten jacka, kort rock.
Jardin des plantes (schardäng' dä plangt'), »växtträdgård», bot. trädgården i Paris.
jardinière (schardinjär), blomsterlåda, fönsterträdgård.
jargon (schargång'), fr., rådbråkadt språk, rotvälska, talförhet.
Jarkand, handelsst. i ö. Turkestan vid floden J., omkr. 70-100,000 inv.
jarl, nord. fornk., högättad man o. krigare, konungens högste ämbetsm. Jfr earl.
Jarslbergs o. Laurviks amt i s. Norge, 2,320 kv.km , 104,556 inv. St.: Tönsberg, Laurvik, Holmestrand, Sandefjord.
Jaroslav', befäst, ry. st. vid Volga, 70,610 inv.
jasmin, Jasminum L., bot., Jasmineæ. J. officinale L., till pipskaft, parfymer, J. sambac L., i Indien, m. välluktande blommor, som användas att parfymera kinesiskt té.
Jasmin (schasmäng'), Jacq., fr. skald, f. 1798, perukmakare, d. 64. Skr. dikter på nyprovencal. dialekten.
Jāson, se Iason.
jas'pis, min., färgad, ogenomskinl., ofta randig varietet af kvarts.
Jassy (jasch'i), rumän, st., ford. Moldaus hst., vid Backlui, 80,000 inv.
jatagān, kort, krokigt turk. svärd.
Java en af de St. Sundaöarna i O.-Ind., gm Sundasundet skild fr. Sumatra, 131,508 kv.km., 28,7 mill. inv. I det inre vulkan, bergskedjor. Toppar: Semeru, 3,718 m., Sumbing, 3,362 m., Salamat, 3,486 m., Argepuro, 3,001 m., Gede, 3,030 m. Klimat.: trop., fuktigt, i vissa delar osundt. Rikt på vattendrag. Fl: Bengavan, Kediri, Seraju. Talr. mineralkällor. Prod.: ris, kaffe, socker, kryddor, indigo, hudar, trä. Inv.: I javaner af malaj. stam. Hst.: Batavia. Öfr. stora st: Samarang, Surabaja. — 1594 började holländarne kolonisera J., grund. Batavia 1619, intogo Bantam 1742. 1811/15 und. Engld, därpå åter till Holland. 1825 insurrektion.
javeline (schavölinn'), fr., litet kastspjut.
Jeanne d'Arc (schann dark), den s. k. Orléanska jungfrun, f.
