Kellgren, 1) Joh. Henr., skald, f. 1751 Floby, 74 docent i Åbo, sedan Gustaf III:s handsekreterare, ledam. af sv. akad. 86, d. 95. Utg. jämte Lenngren tidn. »Stockholmsposten.» Skr. dram. Gustaf Vasa (86), Gusaf Adolf o. Ebba Brahe (88), Drottn. Kristina (85), dessutom lyriska stycken, som ha stort estet. värde (ex. Ljusets fiender, Dumboms lefverne, Nya skapelsen). — Hans brors sonson 2) Jonas Henr., sjukgymn., f. 37 Alingsås, 64 löjtnant, uppr. 74 gymn.-inst. i Lond. o. 86 Sanna vid Jönköping, har ss. sjukgymn. vunnit europ. rykte.
kelp, eng., produkt vid förbränning af tång, till beredning af jod.
kelter l. celter, folkstam af den indo-europ. folkfamiljen, ford. mäktiga i n. Ital., Gallien, Britannien, n. Spanien o. sydv. Tyskld, drogo plundrande ända till Rom, Grekland o. M. Asien; nu inskränker sig deras spr. till delar af Skottland, Irland, Wales. Bretagne o. ön Man.
keltibērer l. celtiberer, ford. folk i Spanien, en blandning af kelter o. iberer.
Kel'vin, lord, förut Sir Will. Thomson, eng. fys., f. 1824 i Belfast, 46/99 prof. i Glasgow, d. 07, har gjort sig högt förtjänt om värme- och elektricitetsläran.
Kemble (kembl), John Phil., eng. skådesp., f. 1757 Preston, d. 23 Lausanne. Heroiska roller. — Dennes bror 2) Charles, f. 1775 Brecknock, d. 54 London. Fin komiker. — Dennes son 3) John Mitchell, f. 1807 London, hist. förf. o. språkf., d. 57 Dublin.
Kēmi, fin. fl., uppr. på Maanselkä, utf. i Bottniska viken, 425 km. l.
kemī, vetenskap. om kroppars smnsättn. o. sönderdeln., delas m. afs. härpå i analyt., s. handlar om metoden för kroppars sönderdeln., o. syntet., l. läran om smnsatta kroppars framställn. af beståndsdelarna. Efter de ämnen den behandlar delas den i oorganisk (mineral-k.) o. organisk (växt- o. djurämnens k.). Aristoteles' lära, att eld, luft, vatten o. jord voro allotropier af urämnet, kullkastastades mot slutet af 17:e årh. af Boyle o. Stahl, o. den sistnämnde uppställde flogistonteorien, d. v. s. att kroppars brännbarhet beror på deras halt af ett hypotet. ämne, flogiston. Men denna teori ägde blott bestånd, tills man funnit den rätta nyckeln till dessa företeelser. Priestley o. Scheele upptäckte syret, o. härigm kunde en ny teori, s. vidare utvecklades af Lavoisier, uppställas, s. än i dag är af fundamental betydelse för kemien. Bland svenskar, s. fört denna vetensk. framåt, må nämnas, utom Scheele, Bergman o. främst Berzelius.
kemigraf, gr., zinketsare.
kemikālier, prod., s. i stort förfärdigas på kem. fabriker för tekn. o. med. ändamål.
kemiska strålar, osynl. strål. utanför de violetta strålarna i solspektrum, hka framkalla kem. förändr. hos kroppar.
kemisk frändskap l. affinitet, vissa ämnens benägenh. att förena sig med haa.
Kemi träsk, sjö i Uleåborgs l., Finland.
kemitypī, gr., metod att gm etsning framställa upphöjda teckn. på tryckplåt.
Kempten, bai. st. v. Iller, 20,663 inv.
Ken'ilworth (-worth), st. i eng. grefsk. Warwick, 4,544 inv. I närh. ruinerna af det gm W. Scotts roman bekanta slottet K.
kenn'el, eng., hundkoja, hundstall. -klubb, klubb i syfte att förbättra hundafveln.
Ken'sington, västl. del af London, med kgl. lustslott, K. house, samt stor offentl. park o. nat.-hist. museum.
Kent, grefsk. i s. ö. Engld, 4,028 kv.km., 1,351,849 inv., bildade ford. det angelsachs. kon.-riket K. Hst. Maidstone.
