Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/453

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Keats (kīts), John, eng. skald, f. 1795 London, d. 21. Skr.: Endymion m. m.

Keble (kībl), John, eng. präst, skald, f. 1792, d. 66. Skr.: The Christian year m. m.

Kebnekaise, Sveriges högsta berg, 2,136 m.

Kecskemét (ketsch-), ung. st., 56,951 inv. Frukt o. vin.

kedīv, pers., Egypt. vice-kon.

kedjebråk, fortlöpande bråk, hvars nämnare består af ett helt tal o. ett bråk, dettas nämnare också af ett helt tal o. ett bråk o. s. v.

kedjelinje, mat., jämviktslinjen för en jämtjock, i 2 pktr fritt upphängd tråd l. kedja.

Kefalōnia, en af de Joniska öarna, midt emot Patras-vik., 688 kv.-km., 70,077 inv. Bergig. Topp: Monte Nero, 1,600 m. Mildt klim. Fruktbar. Prod.: olja, vin, säd, korinter. Inv. greker. Hst.: Argostoli.

kefalopōder, gr., se hufvudfotingar.

Ke'feus (-fevs), gr. myt., lat. Cepheus, kon. i Etiopien, erh. jämte sin maka, Kassiopeia, o. sin dot., Andromeda, plats bland stjärnorna.

Kefisos, lat. Cephisus, g. geogr., flod i Grekland, utf. i sjön Kopais.

Kefren, egypt. kon. omkr. 3,000 f. K., eftertr. sin bror Keops.

Keiller (kill'er), Alex., industriidk., f. 1804 Skottland, kom 25 till Göteb., anlade mek. spinnfabr. o. mek. verkstad därstädes samt väfveri i Jonsered, d. 74.

Keiron (kej'-), gr. myt., lat. Chiron, läkekunnig kentaur. Akilleus' lärare.

Keiser, Reinh., ty. mus., f. 1673, d. 39 Köpenh. Skr. 120 operor.

Keith (kīth), James, Lord Marishal, skot. krigare, f. 1696, jakobit, 28 i ry. tjänst, för framgång mot turkarne fältmarsk., sedan 47 å preuss. tjänst, föll 58 vid Hochkirch.

kejsare (af lat. Cæsar), titel på rom. rikets behärskare sed. Augustus. Karl d. st. upptog tit. af rom. k. 799. Sed. Maximilian I tit. på ty. kgr till ty. rikets upphörande 1806; sed. 1721 på Rysslands själfhärskare, sed. 1804 på Österrikes härsk. äfvensom på Napoleon I 1804/14 o. Napoleon III 1852/70 ss. Frankrikes k., sed. 1871 på kon. af Preussen ss. Tysklands k., sed. 1877 på Stor-Britanniens härsk. ss. k. af Indien, 1822/89 på Brasiliens härsk. Äfven tit. tillagd härsk. i Kina, Japan, Korea, Marokko o. s. v.

Kejsar|kanalen, kines. kanal, s. förenar Peiho, Hoangho o. Jangtsekiang, 1,300 km. l. -krönikan, medelhögty. dikt, förf. omkr. 1150, utgör sagohäfder om de ty. o. rom. kejsarne. -snitt, sectio caesarea, kir., operation, hvarigm buken o. lifmodern gmskäras o. fostret uttages.

Kekrops, lat. Cecrops, äldste kon. i Attika, byggde Athens borg, införde kultur.

Keksholm, fin. Käkisalmi, st. i Karelen vid Ladoga, 1,250 inv., intogs 1580 af Pontus de la Gardie o. 1710 af Peter d. st.

Keksholms län, fordom län i Finland, afträddes 1617 gm freden i Stolbova af Ryssland åt Sverige.

Kekulé, Friedr. Aug., ty. kem., prof. i Bonn, f. 1829 Darmstadt, d. 96 Bonn. Skr. ang. organ. kemi, s. han gaf en ny riktn.

Kelāt, hst. i Belutschistan, 8,000 inv.

Keller, 1) Friedr. Ludw. von, schweiz. jur., f. 1799 Zürich, d. 60 Berlin. — 2) Jos., ty. kopparst., f. 1811, d. 73 Düsseldorf. — 3) Gottfr., schweiz. skald, f. 1815 vid Zürich, d. 90. Utmärkt novellist o. lyriker. — 4) Ferd., ty. hist. mål., f. 1842 Karlsruhe, direkt. vid konstskolan där.

Kellermann, Franç. Christ., fr. marsk., hert. af Valmy, f. 1735 Wolfsbuchweiler, 52 i fr. tjänst, 92 div.-gen., 94 öfverbefälh. för alparmén, 04 marsk., hert. af Valmy, pär, d. 20.