Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/491

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

sidor om sv.-nor. gränsen. Toppar: Sarektjokko, 2,130 m., Sulitelma, 1,880 m., Åreskutan, 1,472 m., Skurdalsporten, 594 m., Syltoppen, 1,790 m., Städjan, 1,159 m., m. fl.

kölhala, luta ett fartyg så, att dess köl kommer öfver vattnet. Ford. äfven straff för förbrytare, s. medels ett tåg halades und. kölen.

Köll'iker, Alb., schweiz. anat., f. 1817 Zürich, d. 05 Würzburg. Förtjänt om den mikroskop. anatomien. Förf.

Köln, hst. i preuss. Rhenprov. vid Rhen, 469,000 inv. Katedral, ärkebisk., rådhus, gymnas., fästn.

König, Friedr., ty. mek., snällpressens uppfinn., f. 1774 Eisleben, d. 33 Würzburg.

Königgrätz, befäst böhm. st. vid Adler o. Elbe, 9,733 inv. Sl. 3/7 1866.

Königsberg, hst. i Ost-Preuss. vid Pregel, 239,000 inv. Univ., fabr., betyd. handel, slott.

Königshütte, preuss. st. i Schlesien, 65,969 inv. Järnverk.

Königsmark, fr. Tyskld härstammande adl. ätt. 1) Hans Kristof. v., gref., fälth., f. 1600 Brandenburg, 30 i sv. tjänst, eröfr. Bremen o. Verden samt en del af Prag, fältmarsk. 55, d. 63. — Hans son 2) Otto Vilh. v., gref., fälth., f. 1639, 72/74 i fr. tjänst, 75 sv. fältmarsk. o. öfverbefälh. i ty. kriget, 85 i venetiansk tjänst, d. 88. — Dennes brorsdotter 3) Maria Aurora v., f. 1668 Bremen, beryktad för sin skönhet, pol. kon. August II:s älskarinna, födde honom marsk. Moritz af Sachsen, d. 28 ss. prostinna i Quedlinburg.

Köpenhamn, dan. Kjöbenhavn, Danmarks hst., på Själland vid Öresund, 535,000 inv. Utom 4 förstäder (Öster-, Nörre-, Väster-, Amagerbro) 3 af fästn.-verk omslutna hufvuddelar. Arsenal, varf, 16 öppna platser o. torg (Kongens nytorv). Byggnader: Vor frue kirke, slotten Kristiansborg, Charlottenborg o. Rosenborg, Thorvaldsens konst-, etnograf. museum, rådhus, univ. (sed. 1475), observat. — K. omtalas 1:a gngn 1043 und. namnet Hafn, fick stadsprivil. 1254, hst. sed. 1443.

Köping, st. i Västmanl. l. vid K:s-ån, 4,643 inv. (08). Urgammal. Stadsprivil. 1474.

Köpnick, se Cöpenick.

Kö'prili, turk. fam., af hkn Mohammed (d. 1661), hans söner Achmed (d. 1676) o. Mustafa (d. 1691) samt hans brorson Husejn. K. (d. 1702) ss. storvesirer förgäfves motarbetade det osman. rikets förfall.

kör, gr., se kor.

Körling, Sven Aug., komp., f. 1842 Kristdala, Kalm. l., sed. 66 organist i Ystad, 88 ledam. af Mus. akad. En af Sveriges mest sjungna viskomp.

Körner, Karl Theod., ty. skald, f. 1791 Dresden, föll vid Gadebusch 12. Mest betydande äro hans krigssånger: skref äfv. dramer o. lustspel.

körsbärsträdet, af släktet Prunus L., Amygdaleæ. Af söt-k., P. acium L., möjl. inhemsk i Europ., 2 odlade slag: bigarråer, hjärtkörsbär. Af sur-k., P. cerasus L., fr. M. Asien, äfven 2 odlade slag: klarbär, moreller. Af frukterna, körsbär, beredas saft, vin, likör, af veden hårdt virke, ur stammen flyter körsbärskåda.

körtel, namn på afsöndringsorgan i djurorganismen.

Körös (kö'rösch), bifl. till Teis i Ungarn, 550 km. l.

Köslin, st. i Pommern nära Östersjön, 20,417 inv.

Köthen, st. i Anhalt vid Ziethe, 22,091 inv. Fabr.

kött, mskns mest närande födoämne. Det viktigaste k. är af nötboskap, får o. svin. K:s beståndsdelar äro köttfibrer, köttsaft, fett, bindväf o. s. v. Däri befintl. näringsämnen: fiberämne