Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/511

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

fajans, af hvit lera m. gmskinl. glasyr, stengods, af färgad lera med l. utan glasyr, o. porslin (se d. o.).

Le Sage (lö sāsch), Alain René, fr. skald, f. 1668 Bretagne, d. 47 Boulogne. Skr. de hum. roman. Gil Blas, Le diable boiteux m. m.

Les'bos, turk. ö i Egeiska baf. v. asiat. kusten, 1,750 kv.km., omkr. 125,000 inv. Prod.: olja, vin, sydfrukter. Hst. Kastro.

les extrèmes se touchent (läs eksträm sö tûsch), fr., ytterligheterna beröra haa.

Lesīna, österr. ö v. Adriat. haf., 303 kv.km., 3,820 inv. Hst. L., 2,000 inv.

Lesjöfors, stor bruksegendom i Värmland.

Leskovatz, st. i Serbien, omkring 13,700 inv.

Lespes (läspäss'), Ant. Jos. Nap. Leo (pseudonym Timothée Trimm), fr. publ., f. 1815, d. 75 Paris. Grund. 62 »Le petit journal».

Lessebo, pappersbruk i Kronob. l.

Lesseps', Ferd. de, fr. vicomte o. ingen., f. 1805 Versailles, 48 sändeb. i Madrid, 54 planen t. Suezkanalen, som fullbordades 69, sed. 80 syssels. m. Panamakanal., d. 94.

Lessing, Gotth. Ephraim, en af Tysklands förnämste skriftst. och krit., f. 1729 Kamenz, 60 guvernsekret. hos Tauentzien, 69 bibl. Wolfenbüttel, d. 81 Braunschweig. Af betyd. inflyt. på ty. lit:s utveckl. Skr.: Laokoon, M. v. Barnhelm, E. Galotti, Nathan der weise.

Le Sueur (lö syör), Eust., fr. mål., f. 1617, d. 55 Paris.

Leszczinski (leschtsch-), Stanislav, pol. kon., se Stanislav L.

letargī, gr., fullkomligt känslolöst tillstånd; tages stundom i bemärk. skendöd.

l'état, c'est moi (leta' sä måa'), fr., staten, det är jag; Ludv. XIV:s valspråk.

Lēte, gr. myt., fl. i underjorden.

Letō, lat. Latona, gr.-rom. myt., en af Zeus' älskarinnor, mor till Apollon o. Artemis l. Diana.

letter, indo-europ. folkstam i Kurld o. Livld.

Letterstedt (eg. Lallerstedt), Jak., mecenat, f. 1796 Vallerstad, måste f. skuld lämna fäderneslandet, 41 konsul o. 57 gen.-konsul Kapstaden, d. 62 Paris. Storartade donationer t. sv. vetenskapsakad.

lettres de cachet (lättr dö kaschē), fr., kungl. bref om arrester. i Frankr. före 1789 års revol.

Letälfven, t. en del gränsfl. mel. Värmld o. Närike, utlöper i sj. Skagern, 215 km. l.

Leu (löj), Aug. Wilh., ty. landskapsmål., f. 1819 Münster, bosatt i Düsseldorf, d. 97. Alp- och nor. landskap.

Leuchtenberg, 1) ford. landgrefsk. i Öfre Pfalz, omkr. 220 kv.km. m. huf.-ort L., v. Luhe; slott. — 2) Eugène Beauharnais, hert. af L., furste af Eichstädt, f. 1781, son t. den 1794 giljot. vicomte B. och Josephine Tascher de la Pagerie, Nap. I:s 1:a gem., 04 fr. prins, 05 v. kon. af Ital, 07 adopt. af Nap., 10 storhert. af Frankfurt, 12 öfverbefälh. i Ryssld, 13 i Ital., fick 17 af sin svärfar Maximil. af Baiern landgrefsk. L., d. 24 München. — Hans son 3) Karl Aug. Eug. Napol., f. 1810 Milano, var 35 und. 2 mån. form. m. Maria II da Gloria i Portugal, d. s. å. — Dennes bror 4) Maximil. Jos. Eug: Nap., f. 1817 München, sed. 39 i Petersb., d. där 52. — At de 4 döttrarna till 2 blef Josefina form. m. sederm. kon. Oskar I af Sverige-Norge o. Amalia m. kejsar Pedro I af Brasilien.

Leuckart (löj-), Karl Geo. Friedr. Rud., ty. zool., f. 1823 Helmstädt, sed. 70 prof. i Leipzig. Utveckl. läran om intestinalmaskarna.

Leufsta, se Löfsta.

leukemī, gr., läk., sjukdom, karakteriserad därigm, att de hvita blodkropparnas antal betydl. tilltar, medan de rödas samtidigt