Lilla Edet, handels- o. fabriksplats i Älfsb. l. vid Göta älf.
Lilla hunden, se Hunden.
Lile (līl), fr. befäst st. vid fl. Lys, 206,000 inv.
Lillehammer, nor. st. i Kristians amt, vid n. ändan af Mjösen, anl. 1827, 3,108 inv.
Lillie . . ., se Lilje . . .
Lill'iput, i Swifts »Gullivers resor» namn på ett sagoland med dvärglik befolkn.
Lilljeborg, Vilh., zool., f. 1816 Hälsingborg, 54/82 prof. i Upps., d. 08. Skr.: Sveriges o. Norges ryggradsdjur (B. 1 — 3) m. m.
Lilljekvist, Joh. Fredr., arkit., f. 63 Sthm, sed. 95 slottsarkit. å Gripsholm, där han utfört omfattande restaureringsarb., har äfv. utfört restaur. af Strängnäs domk. jämte ritn. till villor m. m.
Lill-Ryssland, förr benämn. på nuvar. ry. guvern. Kiev, Poltava, Tjernigov o. Charkov.
Lilly, se Lyly.
lim, i varmt vatten lösl., kväfvehalt. ämne, s. framställ, gm kokn. af affall vid garfn., oxfötter, tarmar o. s. v.
Lima, hst i Peru v. Rimacfl., 145,000 inv. Domkyrka, ärkeb., univ. Ofta jordbäfn.
Limburg, ford. hertigd., 1794 fr., 1814 holl. prov., 39 del. i: 1) nederl. L., 2,204 kv.km., 255,359 inv., hst. Maastricht: 2) belg. L., 2,204 kv.km., 309,752 inv., hst. Hasselt.
Lim'erick, grefsk. i Irld vid Shannons mynning, 2,775 kv.km., 200,000 inv. Hst. L. vid Shannon o. Atlanten, 146,018 inv.: hamn.
Limfjorden, en i Nörrejyllands ö. kust djupt inskjut. fjord af Kattegatt, hkn gm en kanal är förbund. m. Nordsjön. 158 km. l., arealen 1,500 kv.km.
Limhamn, köping i Malmöh. l., 9,312 inv. (08).
lim'ited, eng., kallas t. ex. ett bolag, i hkt hvarje medlem end. ansvarar med sin däri gjorda insats.
limit|ation, lat., begränsning. -era, begränsa, inskränka.
Limoges (-måsch), hst. i fr. dep. Haute-Vienne, vid Vienne, 59,300 inv. Domkyrka, bisk.
limonād, it., läskedryck af socker, citron o. vatten.
Limousin (-musäng'), ford. fr. grefsk., nu dep. Corrèze, större del. af Haute-Vienne saml del. af Creuse o. Dordogne. Hst. Limoges.
lin, Linum, Lineæ. L. usitatissimum, vildt i Mingrelien, odlas i Gamla världen, förnämligast Europa, o. N.-Amer. Bastcellerna anv. t. tyg, fröna i med. o. t. pressn. af linolja, hvarvid återstoden formas t. linfrökakor (kreatursfoder); frökapslarna fördrifva svarta kornmasken (Calandra granaria). L.-fibrerna äro långa, otvinnade. Kungs-l., L. usit regale, blir 1/1,3 m. h.
Lināres, st. i sp. prov. Jaen, 38,245 inv. I närhet, blygrufvor.
Lincoln (lin'könn), eng. grefsk. v. Nordsjön, 6,853 kv.km., 498,781 inv. Hst. L. 48,784 inv. Bisk., den äldsta rent got. domkyrka i Europa.
Lincoln (~), Abrah., pres. i För. stat., f. 1809 Hardin County (Kent.), af låg härkomst, 36 advok., 47 medl. af kongr., 61 pres., 64 omvald, l4/4 65 på teat. i Washington skjuten af skådesp. Booth, d. dagen däreft.
lind, Tilia Tourn., Tiliaceæ, allm. växtsläkte i Europa. Träet t. slöjdvirke, inre barken t. bast, blommorna anv. i medicin.
Lind, Jenny, se Lind-Goldschmidt.
Lindau, Paul, ty. publ. o. dram., f. 1839, grund. tidn. »Die Gegenwart» o. »Nord u. Süd». Skr.: Harmlöse Briefe, reseskildr., dramer, novell, m. m.
Lindberg, 1) Will., industriidk., f. 1818 Helsingör, öfvertog 53 Tegelvikens varf i Sthm, d. där 77. — 2) Joh., Ad., medaljör, f. 1839 Sthm, 97 gravör vid myntverket. — 3) Joh. Aug., skådesp., f. 46 Hedemora, ypperlig Hamlettolkare, verksam för
