Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/530

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

tryckpump o. ant. enkel l. dubbel. Sugrören leda från pumpkannan (stöfveln) t. en m. sin jämnslipade kant på en glasskifva stående glasklocka (recipient). Högsta förtunning, med kvicksilfverluftpumpen, .

luftrörskatarr, se bronkit.

luftsegling, aëronautik, konsten att medelst vissa app. höja sig i luften o. där röra sig i den riktn. man vill. Till l. tjäna flygskeppen, flygmaskinerna o. luftballongen, en stor af lätt, lufttätt tyg o. med gas, lättare än luften, fylld säck. Den 1:a sdn konstruerad 1783 af prof. Charles. I den af bröderna Montgolfier 1782 konstr. ballongen förtunnades luften gm direkt eld. 1872 konstr. Dupuy de Lôme en någorlunda styrbar ballong. Luftskeppens fullkomliga styrbarhet har länge eftersträfvats o. har till sist uppnåtts af Santos Dumont, Lebaudy, Parseval, Gross, Zeppelin, bröderna Wright m. fl.

luftstrupe, det 12/13 cm. l. från struphufvudet nedåt gående röret, s. förgrenar sig t. lungorna.

lufttryck, se atmosfär 3.

Lugānosjön, sjö i schweiz. kant. Tessin o. Lombardiet. 271 m. öf. haf., 50,5 kv.km., gm Tresa förenad m. Lago maggiore. Natursköna omgifn.

Lūgo, sp. prov., 9,881 kv.km., 465,386 inv. Hst. L., nära Miño, omkr. 27,415 inv. Bisk.

Lugos (lūgåsch), ung. st. v. Donau o. Temes, 12,489 inv. Vinodl.

Luīni, Bernardino, it. mål., f. i slutet af 15:e årh. Luino, d. omkring 1533 Milano.

Luisen-orden, preuss. kvinno-ord., stift 1814; 2 klasser.

Lukānien, g. geogr., landsk. i nedre It. v. Tarentoviken.

Lukas, evangelist., Pauli lärj., förut läkare. Förf. t. Lukas' evangel. och Apostla-gärningar. Målarnes skyddspatron.

Lukiānus (lat. Lucianus), gr. förf., f. omkr. 120 Samosata, d. omkr. 200 ss. prokurator i Egypten. Sofist.

lukratīv, lat., vinstgifvande, inbringande.

Luksōr, se Karnak.

lukt, fys., det yttre sinne, hvars organ end. är näsans slemhud, s. erfar intryck af de i luften inblandade luktande ämnena o. gm luktnerverna fortplantar dessa intryck i hjärnan.

lukull'isk, yppig, öfverflödig, efter den rom. frossaren Lucullus.

Lule lappmark, se Lappland.

Lule vatten, se Stora Lule vatten.

Lule älf, af Stora o. Lilla L., upprinner på Sulitelma; bildar vattenfallet Harsprånget, utfaller i Bottn. v., 310 km. l., omr. 27,000 kv.km.

Luleå, stapel- o. residensst. i Norrbott. l. v. Lule älf o. Bottn. v., 19,172 inv. (08). Privil. 1649 o. f. Sjöfart.

Luleå-Ofoten-banan, järnväg fr. Luleå till Ofotenfjorden i Norge.

Luleå stift omfattar Västerb. och Norrb. l. Dess 1:e bisk. utn. 29/2 1904.

Lull'i, Giov. Bat., komp., f. 1633 Florens, d. 87 Paris ss. direkt, f. den af honom grund, stora operan; reform. mus.-dramat.

Lullus, Raimundus, skolast. teol., f. omkr. 1235 Mallorca, d. 15. Missionär.

Lumbye (-by), Hans Krist., dan. komp., f. 1810 Köpenh., d. 74. Dansmusik m. m.

luminös, lat., ljus, lysande; bild., ypperlig.

lummer, Lycopodium L., Lycopodiaceæ. L. selago L., »mattgräs», L. complanatum L., grön om vintern; båda allm. i Sverige. De ljusgula sporerna lämna det und. namnet »nikt» allbekanta pulvret.

Lūna, lat., måne; mångudinnan.

lunch (lönsch) l. luncheon (lönschn), eng., »gaffelbit», gaffelfrukost omkring kl. 1.

Lund, urgam. st. i Malmöh. l.,