50 % vätgas, 30/40 % metan, 8 % koloxid o. 4/5 % tyngre kolväten, exploderar blandad med luft, luktar egendomligt, är lättare än luften, mycket giftig, begagnas ursprl. nästan end. t. belysning, men numera mycket äfv. t. kokn. o. drifkraft t. gasmaskiner. Beredes i horisontella järnretorter, hvarifr. de utvecklade gaserna gm uppåtgående rör ledas till ett vidt horisontellt rör (hydraulik), där tjär- o. vattenångorna fötätas, o. därifr. gm ett långt rörsystem (kondensatorer) t. skrubben, där de sista kondensationsprodukterna aflämnas. Därifrån går l. gm en luftpumpform. maskin (exhaustor), mätes af stationsmätaren l. fabriksuret o. kommer slutl. t. en stor klockform. behållare af järn (gasklockan), hvarifr. rörsyst. utgår. L. beredes num. mycket äfv. af vattengas därigm, att vattenånga ledes gm retorter, fyllda m. glödande koks. Stor betydelse ha biprodukt. v. l.-fabrikationen, is. tjära, koks, ammoniakvatten, retortgrafit m. m., hka ofta betäcka tillverkningskostnaden.
Ly'sias, gr. talare i 5:e årh. f. K.
Lysi'makos, en af Alex. d. stores fältherr., 306 kon. af Trakien, eröfr. en del af M. Asien, 287 äfv. Makedonien, stupade 281 f. K. i Frygien.
Lyasipp'os, gr. bildh. i 4:e årh. f. K.
lysmasken, Lampyris L., Coleoptera. Den i s. o. mel. Sverige förekom. l. är honan t. L. noctiluca L., hkns 2 näst sista segmentet å bakkroppen utveckla ett fosforesc. sken. Den i Tyskld allm. Johanniswürmchen, som också lyser, är honan t. L. splendidula L.
lysmaterial, fasta: talg, stearin, paraffin, vax m. m. vid elektr. lampor kol; flytande: fotogen, fl. andra slags oljor; gasformiga: lysgas, vattengas.
lysol', kem. tekn., en till antisept. ändamål använd blandn. af stenkolstjäroljor o. såpa.
lyster, fr., egentl. »glans»; ljuskrona, stor armstake. -färger, sdna, s. meddela lergods metallglans. -tyg, skimr. tyg af bomull o kamgarn.
Lytton, (littn), 1) Sir Edw. Geo. Earle L. Bulwer-L., eng. förf. o. statsm., f. 1803 London, 58/59 kolonialmin., baron 66, d. 73. Skr.: Pelham, Eugene Aram, Last days of Pompeii, Rienzi m. fl. på sv. öfvers. rom., m. m. — Hans son 2) Edw. Rob. L. Bulwer-L. (pseud. Owen Meredith). eng. statsm. o. förf., f. 1831, sändeb. i åtsk. länder, 76/80 vicekon. i Ind., d. 91 ss. ambassadör i Paris.
lyx, fr., prakt, öfverflöd. -tåg, af det internationella sofvagnsbolaget i Brüssel inrättade tåg med endast en (I) klass. -uös, yppig, prålande.
Lågen, 1) Guldbransdals-L., nor. fl. från dovfrefj., utf. i Mjösen, 190 km. omr. 12,370 kv.km. 2) Numedals-L., nor. fl. fr. Hardangserfj., utf. i Laurviksfjord., 300 km., omr. 5,660 kv.km.
Låland, l. Lolland, dan. ö. i Östersjön., s. om Själland, 1,164 kv.km., 70,585 inv. Bildar tills. m. Falster o. fl. småöar Maribo amt. Hst. Maribo.
långan, Molva vulgaris Fleming, hör till mjukfeningarnas ordn., allm. i Katteg., ända t. 238 cm. l. Beredes på olika sätt t. klippfisk, kabeljo, salt-l. o. spil-l.
Långbans gruffält i Värml. l.
Långhalsen, insjö i Söderml. l., 40 km. l., utrinner gm Nyköpingsån i Östersjön.
Långholmen, ö i Mälaren vid Sthm. Centralfängelse.
långsynthet, oftalm., vanl. medfödt fel i ögat, hvarigm detta ej kan noga urskilja närbelägna föremål, utan end. sdna på längre afstånd o. ej ens detta alltid. L. beror på f. kort axel hos ögat o. kan äfv. bli en följd af ålderdom gm kristallinsens förhårdn. o. minskade
