Lycoper'sicum Tourn., Solanaceæ. L. esculentum Dunal, fr. Amer., O.-Ind., Medelhafsländ.; odlas allm. äfv. hos oss f. sina under namnet tomater kända frukter.
Lyddeån l. Käflingeån, s. Skånes största vattendrag, utf. i Öresund, 80 km. l.
Lydien, g. geogr., landsk, i v. M. Asien.
Lyell (laj'el), Sir Charl., eng. geol., f. 1797 Skottld, d. 75 ss. prof. i London. Grundl. af den moderna geol. Förf.
Lykaōnien, g. geogr., landsk. i M. Asien.
Lykeion (-ej'-), gr., lat. Lycēum, ett v. Athen beläget gymnasium, där Aristoteles lärde.
Lykien, g. geogr., landskap i det s.v. M. Asien.
Lykseth, Magna Elvine, nor. sångerska, f. 1874 Kristiania, debut. på Operan i Sthm 01 o. har alltsedan tillhört nämnda scen. Förnämligast Wagnersångerska.
lyktmasken, Fulgora L., Hemiptera, ent., stora, brokigt färg. insekter inom tropikerna; sannolikt orikt. uppgifna s. lysande.
Lykur'gos, 1) L., lagstiftare i Sparta i 9:e årh. f. K. — 2) L., attisk statsm. o. talare, f. omkr. 400 f. K., föranledde stora byggnadsföretag, d. 323.
Lyly (li'li) l. Lilly, John, eng. förf., f. 1554 Kent, d. 1606 Lond. Skr. roman. m. m.
lym'fa anat., lymfkärlens innehåll, en färglös l. gulhvit vätska, best. af blodvatten o. lymfceller. Den från matsmältningsorganen kommande l. kallas chylus l. mjölksaft, emedan den är hvitaktig till följd af rikedom på små fettkulor, upptagna ur näringen.
lymfatisk, lat., kroppsbeskaffenhet med slappt utseende, osund hud o. föga motståndskraft mot sjukdomar.
lymf|kärl, anat., med mycket tunna väggar försedda kärl, s. i sig upptaga o. fortskaffa de från organens hårrörskärl kommande vätskorna. -körtlar, anat, små runda l. äggform., af cellväfnad inneslutna organ. L. innehålla säckform. ihåligheter, s. stå i fören. m. in- o. utgående sugådror (lymfkärl). Mycket utsatta för sjukdomar.
lynchlag, folkets själftagna rätt att bestraffa (lyncha) en f. skyldig ansedd person, utan att han gm laga rannsakn. o. dom blifvit friad l. fälld.
Lyon (liång'), Frankr. 2:a stad, v. Rhône o. Saône, 472,000 inv. Stark fästn., ärkeb., domkyrka, akad., konstskola, museer, bot. trädg., betydl. hand. o. sidenindustri, bibl.
Lyonnais (lionnä), ford. fr. landsk., omkr. 7,800 kv.km., hst. Lyon; nu dep. Loire, Rhône o. en del af Puy-de-Dôme.
Lyons (lajns), Edm., lord, eng. amiral, f. 1790, öfverbefälh. of. Svartahafsflottan under Krimkriget, eröfr. 55 Kertsch o. Kinburn, d. 58.
lyra, gr. och lat., forngr. stränginstr.; sinnebild af musiken.
Lyran, stjärnb. på n. himlahvalfvet.
lyrfågelsläktet, Menura, Passeres. Lyrfågeln l. lyrstjärten, M. superba, i s.ö. Australien hemmahör. sångfågel; lefver parvis på marken. Hannens stjärt lyrformig.
lyrīk, gr., det af poesiens 3 hufvudslag, s. omedelbart uttrycker känslor o. sinnesstämningar.
Lysander, Alb. Teod., estetiker, f. 1822 Göteb., 64 prof. i Lund, d. 90 där. Skr.: Rom. lit.-hist. (I, 58), öfvers. Evangelina af Longfellow, utg. C. J. L. Almqvists skr. m. m.
Lysan'dros, lat. Lysan'der, spart. fältherre und. peloponnes. kriget, eröfr. o. kufvade 404 f. K. Athen, stupade 395 Haliartos.
Lysekil, stad i Göteb. o. Boh. l., 40 km. v. om Uddevalla, 4,018 inv. (08). Badort.
lysgas, den med starkt lysande låga brinnande produkten vid torr destillation af stenkol, trä, torf, olja, fettaffall, tjära m. m. Den renade lysgasen består af omkr.
