Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/558

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Mathieu (-tiö), Claude Louis, fr. astron., f. 1783, d. 75 ss. prof. Paris. Und. 30 år utg.: Ann. du bureau des longitudes.

Matilda, markgref. af Toscana, f. 1046, gift med Gottfrids af Bouillon onkel Gottfrid af Lothringen. Ifrig anhäng. af Gregorius VII, testamenter. hon alla sina besittningar t. kyrkan, d. 15.

matiné, fr., morgon-, förmiddagskonsert l. spektakel.

matjes-sill, holl., eg. jungfrusill, den bästa holl. delikatessill.

Mato Grosso, stat i Brasil., 1,379, 651 kv.km., 92,827 inv. Hst. Cuyàba.

Matra, gren i Ungarn af Karpaterna.

matrik'el, lat., namnförteckn., stamrulla, inskrifningsbok.

matrīs, fr., gjutform f. stilar. Mots.: patris.

matrōna, lat., ärevörd. äldre gift fruntimmer.

matsmältning, fysiol., d. process, hvarigm födan förändras, så att den assimileras med magsaften. Därtill tjäna saliven, magsaften, s. innehåller pepsin, salt- o. mjölksyra samt salter, gallan, bukspottkörtelns sekret, tarmsaften samt äfv. mag- o. tarmmusklernas mekan. arbete, hvarigm födan förarbetas i mindre partiklar.

matstrupe, det muskulösa, cylindriska rör, s. ligger mel. luftstrupen o. ryggraden o. från svalget leder t. magen, i hkn det inmynnar vid cardia.

Matterhorn, bergpass på Penniniska alp. på gränsen mel. Wallis o. Italien, 4,482 m.

Mattēus, evangelist, Jesu lärjunge, förf. af det eft. M. ben. evangeliet, urspr. tulltjänsteman, skall ha lidit martyrdöd. i Etiopien. Dag 21/9.

Mattheson, Joh., ty. musikförf., f. 1681 Hamburg, d. 64. Skr. generalbasskolor m. m.

Mattīas, en af Jesu lärj., gm lottdragning apostel i Judas Iskariots ställe. Dag 24/2.

Mattias, 1) M., ty. kejs., son t. Maximilian II, f. 1557, kejs. 12, kon. af Ungarn 18, d. 19. — 2) M. Corvinus, son t. Joh. Hunyad, f. 1443, kon. i Ung. 58, tillbakaslog turkarne, gynnade konst o. vetensk., eröfr. 85 en del af Österrike jämte Wien, d. där 90.

Mattis, pseud. f. M:a Lundström.

maturitēt, lat., mogenhet. -s före läroverksstadgan af d. 18/2 05 benämn. för afgångsexam. fr. högre allm. läroverk.

Maubeuge (måbösch), fr. befäst st. vid Sambre, 12,970 inv.

Maupassant (måpassang'), Guy de, fr. förf., f. 1850 Normandie, d. 93 vid Paris, anhäng. af den rationalist. skolan, skref lyriska dikter-romaner, noveller m. m

Maupertuis (måpertyī), Pierre Louis Moreau de, fr. mat, f. 1698 St. Malo, 41 pres. f. akad. i Berlin, d. 59 Basel. Förf.

Mauretānien, g. geogr., n. v. del. af Afrika, nuv. Marokko.

Mauritius l. Ile (Isle) de France, den största af Maskarenerna (se d. o.) 1,826 kv.km., 373,336 inv. Mildt o. sundt klimat. Produkt.: socker, ris, kaffe, indigo, bomull. Hst. Port Louis. Sed. 1814 eng.

Mauritius- o. Lazarus-orden, it. orden, stift. 1434; 5 klass.

Maury (måri), Matthew Fontaine, amer. hydrogr., f. 1807 Virginia, 44 förestånd. för sjöobs. i Washington, d. 73 Lexington. Uppfann vind- o. regnkart. Förf.

Mauser, Wilh., ty. tekn., f. 1834, d. 82. Uppfann det efter M. ben. infanterigeväret.

Mausōlos, kon. i Karien 377/53 f. K.; bekant för den af hans gemål Artemisia öfver honom uppresta praktfulla graf (mausolé).

mauvais (måvä), fr., dålig; m. sujet (-sysché), »dåligt subjekt», utsväfvande sälle.

Maxen'tius, 306 e. K. rom. kejs., drunknade 312 i Tiber i slag. mot Constantinus.

maxill', lat., ent, insekternas andra käkpar.

Max'im, Hiram, am. ingenjör, f. 1840, konstruerade 83 en automat,