Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/559

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


mitraljös., 09 ljudlösa gevär o. kanoner.

maxīm, lat., grundsats.

Maximiānus, Marius Aurelius Valer., 286/305 rom. kejs., flydde 308 t. Gallien, sökte störta Constantin d. st., dödades 310 i Massilia.

Maximīlian, kurfurstar af Baiern: 1) M. I., son till hert. Vilh. V af B., f. 1573 Landshut, uppfostrades af jesuiter, reg. 97, 09 i spetsen för kat. ligan, segr. 19 vid Prag, kurfurste 23, d. 51 Ingolstadt. — Hans sonson 2) M. II Maria Emanuel, son t. Ferd. Maria, f. 1662, reg. 79, hjälpte 83 att befria Wien, 92 ståth. i sp. Nederländ., 06 f. förbund m. Frankr. i riksakt, 14 återinsatt, d. 26. — Hans sonson 3) M. III Jos., son t. kejs. Karl VII, f. 1727, reg. 45, d. 77. — Kgr af Baiern: 4) M. I Jos., son t. prins Fredr. af Zweibrücken-Birchenfeld, f. 1756, 95 reg. i Zweibrücken, 99 kurfurste af Baiern, i förbund m. Napoleon I, 06 kon., 13 på de allierades sida, d. 25; ytterst älskad af folket. — Hans brorson 5) M. II Jos., son till kon. Ludv. I, f. 1811, reg. 48, d. 64; gynnade vetenskap o. konst. — Rom.-ty. kejs.: 6) M. I, son t. kejs. Fredr. III, f. 1459, 77 g. m. Maria af Burgund, 86 kon., 93 kejs., införde 95 »evig landsfred», stred i Italien mot Venezia o. Frankrike, d. 19Wels, kallad  »den siste riddaren». Förf. — Hans sonsons son 7) M. II, f. 1527 Wien, kon. af Böhmen 62, af Ungarn 63, kejs. 64, d. 76. Beviljade protest, fri religionsöfning. — 8) M. (Ferd. M. Jos.), bror till kejs. Frans Josef af Österrike, f. 1832 Wien, 57 g. m. Charlotte af Belgien, 57/59 gen -guv. i Lombardiet, 63 gm Napoleon III:s inflyt. kejs. i Mexico, höll 64 sitt intåg, 67 af republik. inneslut. i Queretaro o. skjuten.

Maximīlians-orden, bai. ord., stiftad 1853; 1 klass.

Maximīnus, 1) Caj. Jul. Verus M., kallad trakiern, rom. kejs. 235, mördad af sina egna sold. 238. — 2) Caj. Galer. Valer. M., 307 rom. kejs., 313 slagen af Licinius vid Adrianopel, dödade sig själf s. å.

max'imum, lat., d. största, högsta.

Max-Josefsorden, bai. ord., stift. 1806; 3 klasser.

May (mä), Sir Thom. Erskine, lord Farnborough, eng. förf., f. 1815, sedan 56 sekreter. i underhuset, d. 86. Skr. i politik.

Mayenne (majänn'), dep. i n. v. Frankrike, 5,212 kv.km., 313,103 inv. Hst. Laval.

Mayfair (me'fär), eng., en ö. om Hyde Park i London belägen förnämlig stadsdel.

Mayo (mäo), irl. grefsk. v. Atl. hafv., 5,507 kv.km., 202,627 inv. Hst. Castlebar.

mayonnaise (-jånnäs), se majonnäs.

mayor (mär), högsta magistr.-person i eng. stad (utom London, Dublin o. York).

mazagran (-sagrang')> fr., kaffe i ett glas; namnet eft. den algeriska byn M.

Mazarin (-saräng'), egentl. Mazarini, Jules, fr. statsm., f. 1602 Pescina, 32 präst, 42 kardinal 43 min. efter Richelieu, 51/53 fördrifven från Paris, d. 61 Vincennes. Reger. energ., men despot.

Mazepp'a, Ivan Stefanovitsch, kosakhetman, f. 1644, 87 hetman, 98 af Peter d. st. utn. till furste af Ukraine, 09 med Karl XII, flydde eft. Pultavaslaget till Bender, där han s. å. intog gift.

Mazérska kvartettsällskapet, ett på grund af donat. af grossh. Joh. Mazér (f. 1790, d. 47) 1849 bildadt sällsk. för idkande af »kvartett- o. kammarmusik.»

mazurka, se masurka.

Mazzīni, Guiseppe, it. agitator, f. 1805 Genua, grund. 32 i Marseille »det unga Italien», 33 in contumaciam dömd till döden, 42/48 i London, 49 rom. triumvir, åter