gen.-direkt, för finanserna, afsatt 81, återkallad 88, tog afsked 90, d. s. å. Förf. — Hans dotter var mad. von Staël (se d. o.).
Nederländerna, Nederland, Holland, europ. kon.-rike, 33,000 kv.-km., 5,747,000 inv. (07,) Gränser: n. Hannover, Nordsjön, s. Belgien, ö. Hannover, Westfal., Rhenprov., v. Nordsj. Flackt. Flod.: Rhen, Maas, Schelde, Yssel. Öar: Texel, Schouwen, Walcheren, Beveland. Många kanaler. Klimat: mildt, sundt o. fuktigt. Hufvudnäringar: landtbruk, bosk.-skötsel, hand., fiske. Prod: järn, fisk, trä, kol, boskap, frukt, cikoria, lin, hampa, tobak, ost. Pol. indeln. i 11 prov. Hst. Haag. St. öf. 20,000 inv.: Amsterdam, Rotterdam, Utrecht, Groningen, Arnheim, Leijden, Harlem, Leeuwarden; Maastricht, Dordrecht, Nimwegen, Delft, Herzogenbusch, Schiedam, Zwolle, Helder. — Hist.: N. var först rom., sedan frank, i 8:e årh., 855 lothring., 870 största del. tysk. I 14:e årh. under huset burgund. Valois. 1435 fören. de nederl. landsk. till ett helt gm Filip den gode. Senare under habsburg. herravälde. 1555 Filip II af Span. härsk. i N. 1567/72 hert. Alba i N. Strid mel. Span. o. Vilh. af Oranien. 23/1 1579 bildades unionen i Utrecht t. spanjorernas fördrifvande. 1625 prins Fredr. Henr. ståth. i Holland, Zeeland, Utrecht, Geldern, Overijssel. 1648 westfal. freden: fören. af N. ss. oafhäng. stat; afskaff. af ståth.-värdigheten. 1722 Vilh. IV 1:e ärftl. ståth. i N. 1795 N. Batav. republik. 8/6 1806 N. kon.-rike und. Ludv. Bonaparte. 10 N. till Frankr. 15 Belgien o. Holland fören. till kon.-riket N. und. Vilh. I. Uppror 30 i Belg. mot Höll., senare krig, 31 skilsmässa mel. Belg. o. Holl. Nuvar. drottn.: Vilhelmina, sed. 90. Inkomster 274 o. utg. 297 mill. gulden, skuld: 1,937 mill. guld. J.: 3,114 km. T.: 7,216 km., Telef. 84,3 mill. samtal. Armé i krig: 184,361 man. Flotta: 70 fartyg, 504 kanoner o. 6,548 man.
nederländska (l. holländska) språket o. litteraturen. Nederl. spr., en gren af lågtysk., s. skiljer sig i flamska, s. talas i Belgiens tyska delar, o. holländska i Nederländerna. Nederl. lit.: Till folkdiktn. hör epos Reineke Fuchs; konstdiktn. börjar i 13:e årh. med J. v. Maerlant: i 14:e o. 15 årh. rimkrönikor, mysterier, moraliteter m. m.; i 16:e årh. mästersångareföreningar (rederijkkamers); blomstr.-period under J. van den Vondel, Cats, Broekhuyzen o. Poot: därpå franskt inflytande, fr. hkt nederl. lit. först i 19:e årh. frigjorde sig.
Nedschd, landsk. i Arabien.
Neerwinden, belg. by, sl. 29/7 1693 o. 18/3 1793.
Nees von Esenbeck, Christ. Gottfr., ty. bot., f. 1776 Erbach, d. 58 Breslau. Betyd. systematiker.
nēfas, lat., orätt. Se fas.
negat|ion, lat., förnekning. -īv, nekande; vid fotografering den omvända bild, s. omedelb. tages af ett föremål. negera, neka, upphäfva.
negli|gé (-schē), fr., morgon-, nattdräkt ; ett slags fruntimmersmössa. -gence (-schangs'), försumligh., vårdslösh. -gent (-schangt), värdelös.
negligera (-schēra), fr., försumma, vårdslösa.
nego|ciation l. -tiation underhandling, bemedling. -tiera, underhandla. -tiatör, underhandlare.
negrer, afrik. mskoras, med svart hud, krusigt hår, platt näsa, tjocka läppar, egendoml. lukt. Två hufvudstammar: Sudan-n. i hela Centr.-Afrika o. Bantu-n. i Syd-Afrika.
negress' l. negrinna, negerkvinna.
negrītos, se papuas.
Negropon'te, se Eubea o. Kalkis.
nēgus, etiop., »konung», i Abbessinien tit. på härskare.
