Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/60

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
111 [AUS–AVE]112
Australsken–Avernus

statsförbundet med 6 stater: (Nya Syd-Wales, Victoria, Syd-Australien, Queensland, Väst-A., Tasmanien), under eng. öfverhöghet. Städer: Brisbane, Sidney, Melbourne, Adelaide m. fl. Expedition.: 1601 Godinho de Eredia till kap Van Diemen, 1606 Torres i det eft. honom benämd. sundet, 1642 Tasman i Van Diemens ld, Cook uppt. senare hela A:s ostkust, 1777 sydkust. 1791 M’Glure vid nord.-k., 1797 Bass i Basssund., 1802 undersökte Flinders syd-k., 37 upptäckte Wickham Victoria-fl., 39/40 Eyre i det inre, 44/47 Leichhardts exped., 60 Burke i det inre, 72/76 Giles’ resa, 87/89 Lindsay o. 04 Wells, George o. Basedow gmreste landet från n. till s.

austrālsken, sydsken, jfr norrsken.

Austrāsien, östl. del. af frankiska riket. Till Pipin den lille egna konungar. Delar: Lothringen, Belg., Auvergne. Hst. Metz.

Austria (a͡u'-), lat. namn på Österrike.

aut—aut, lat., antingen—eller.

autent|icitēt, gr., äkthet, -isk, äkta.

auto (a͡u'-), sp., i Spanien skådespel med religiöst innehåll; förbjudna 1765.

auto- (a͡u'-), gr., själf-.

auto|biografī, gr., själfbiografi. -dafē (af lat. actus fidei), port., troshandling, den ford. i Spanien o. Portugal vanl. förbränningen af kättare, -didakt', gr., person, s. bildat sig själf, själflärd. -grāf, gr., handskrift, -krat, gr., själfhärskare. -krati, envälde.

autoktōner, gr., urinvånare i ett land.

auto|mat, (a͡u'-) gr., mekan. konstverk, härmar en msks l. ett djurs rörelser; restaurang, där serveringen sker med tillhjälp af a.-maskiner, -matisk, mekanisk, själfrörlig. -mobīl, gr.-lat., ett gm mek. kraft framdrifvet hjuldon, själfgående landsvägsfordon, -nomi, gr., själfstyrelse, rätt för del af en stat att stifta lag för sig själf. -plastīk, gr., operat., hvarvid materialet för återställ. af en kroppsdel tages från patienten själf.

autopsī, gr., undersökning m. egna ögon; likbesiktning.

autor, se auktor.

autotypī, fotogr., reproduktionsförfarande vid klichéers framställn.

Autun (åtöng'), ford. Bibracte, fr. st. vid Arroux, 15,764 inv.

Auvergne (åvärjn'), fr. landsk., 15,000 kv.km., 850,000 inv. Floder: Allier, Dore, Dordogne. Toppar: Plomb du Cantal, 1,858 m., Puy de Dôme, 1,465 m. Ursprl. grefsk., från 1225 fr. provins.

Auxerre (åsärr'), fr. st., 18,901 inv. Vin.

auxiliǟr, lat., hjälpbringande.

auxomēter, gr., instr. till uppmätn. af kikares förstoring.

aval (avall'), fr., underborgen.

avance (avangs'), fr., försprång, förskott. -mang, framsteg, befordran.

avancera, fr., rycka fram, vinna befordran.

avant-gar'de, fr., förtrupp.

avant la lettre (avang' la lättr), fr., kopparsticksaftryck med konstnärens namn, men utan full underskrift.

avant-scen (avangsǟn), fr., eg. »framför skådebanan», teaterloge närmast scenen.

avārier, transkaukas. bergfolk, mohammedanskt.

Ave, pseud. för Eva Vigström.

āve, lat., var hälsad!

Avellīno, it. st., 23,760 inv. Kloster Monte Vergine.

āve Marīa, lat., »änglahälsning», som Gabriel gaf Maria vid bebådelsen o. som af katol. framsäges vid rosenkransen.

Avēnio, se Avignon.

Aventinska kullen, en af det forn. Roms 7 kullar.

aventurier (avangtyriē), fr., äfventyrare.

aventurīn|glas, mörkgrönt m. kopparfjäll bemängdt glas. -kvarts, k. med inneslutna rödakt. glimmerfjäll.

avenȳ, fr., bred med träd planterad gata.

Avern'us, it. sjö i gamla