Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/59

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
109[AUR–AUS] 110
Aurengabad–Australien

Aurengābad, st. i o.-ind. prov. Haidarabad, 26,165 inv.

Aurengzib (»tronens prydnad»), stormogul i Ind., f. 1619, störtade sin far Dschahan, 58, reg. väl o. lyckl., d. 07.

auréole (åreå̄l), fr., ljusglans, helgongloria.

Aurīga, lat., »körsven»; astron., stjärnbild mel. Taurus o. nordpolen.

aurik'el, se Primula.

aurikulār, lat., till örat hörande.

Aurillac (årijack'). fr. st. i Auvergne, 10,400 inv.

auripigment' (operment), guldgult mineral, består af arseniksvaflighet.

Aurōra, rom. myt., morgonrodnadens gudinna. Jfr Eos.

Aurōra, vittert sällsk., stift. i Åbo 1770 af H. G. Porthan m. fl., upplöst omkr. 1780.

aurōra boreālis, lat., se norrsken.

Aurōra-förbundet, vittert sällskap, stift. i Uppsala 1807 af Atterbom o. några andra unga studenter, ägde bestånd till 10.

A. U. S., förk. för actum ut supra.

ausbruch, ty., vin pressadt ur de bästa drufvorna. Is. ungerskt vin.

Auschwitz, Osvieczim, st. i Galiz., 6,841 inv. Slag 1866. A. var hst. i d. forna hertigd. A. o. Zator.

auskult|ant', lat., åhörare af ett verks förhandlingar, -ation, undersökn. af inre kroppsdelar o. s. v. -era, lat., som åhörare öfvervara ett verks förhandl.; läk., undersöka inre kroppsdelars tillstånd m. örat direkt l. gm hörrör (stetoskop).

auslese, ty., vin pressadt ur utsökta vinklasar.

ausōner, forn-it. folk i Bruttien o. Lucanien, senare i Gampanien o. Latium.

Ausōnius, Dec. Magnus, rom. skald, 309/395 e. K. Skr.: ekloger, epigram, idyller (Mosella m. fl.)

auspi'cie, lat., fågelskådning, järtecken, förebud. Jfr augurer.

Aussig, böhm. st. vid Elbe, 37,225 inv. Brunkol.

Austerlitz, mähr. st. 3,145 inv. Slag 1805, vapenstillest. s. å.

Austrālien, den minsta världsdel., 9 mill. kv.km., 6.8 mill. inv. Består af kontin. A. l. Nya Holland o. öarna i Söderhafvet l. Oceanien (se d. o.). Australkontin. omslutes i v., n. och s. af Ind., i ö. af Stilla hafvet. Kustbildn. föga utvecklad. Vikar: Carpentaria, Halifax, Broadsea, Port Curtis, Hervey, Moreton, Clarence, Macquarie, Port Jackson, Botany, Jervis, Port Philip, Discovery, Vincent, Spencer, Esperance, King George strait, Flinders, King strait, Collier, Admiralty, Cambridge, Port Darwin, Van Diemens, Arnhem, Melville. Halföar: York, Arnhem, Coburg, Eyria. Berg: Australalp., Blå bergen, Liverpool range, Warrego range, Cheviot r., Flinders r., Stuart r., Musgrave r., Petermann r., Rawlinson r., Warburton r., Bluff r., Robinson r., Dividing r., Hull r., Hugh r. Toppar: Kasciusco (d. högsta, 2,190 m.), Mount Hotham, Ben Lomond, Lindsay, Abbott, Elliot, Augustus, Farmer. Floder: Murray, Darling, Lachlan, Cooper, Victoria, Flinders, Murchison, Blackwood. Sjöar: Eyre, Gairdner, Torrens, Gregory, Frome, Austin, Moore. Klimat. n. om vändkrets. tropiskt, söd. därom subtrop., i de sydligaste del. temper. Flora: gummiträd, tebuske, ceder, palmer, orkidéer. Fauna: känguru, dingo, pungråtta, kasuar, svart svan, papegoja, sköldpadda. Prod.: guld, koppar, bly, topas, beryll, kol, korn, majs, hafre, orange, persika, vin, tobak, bomull, socker, kaffe, ull, talg, kött, smör, ost, hudar, läder, trä, bark, gummi. Urinv.: besläktade m. melanesierna, lågt stående, mörksvart hud, tjocka läppar, långt, ej krusigt hår, primitiv beklädn., antropofager. Hufvudnäring.: jakt o. fiske. Polit. bildar A. en förbundsrepubl., det Australiska