notābler, till rådslag kallade ansedde borgare (is. i Frankrike: assemblées des notables, und. kon.-dömet).
notārie, lat., protokollsför. v. domstol l. annat ämbetsverk.
notārius pub'licus, lat., ämb.-man, s. har att upprätta vissa handlingar, hka därigm äga allm. vitsord, bevittna andra handlingar, utfärda växelprotester m. m.
notifi|cēra, lat., tillkännagifva. -kation, kungörande, tillkännagifvande.
notis, fr., kännedom, underrättelse.
notōrisk, lat., allm. bekant, ökänd.
Nôtre Dame (nåtr dām), fr. namn på jungfru Maria.
Nott'ingham (-häm), eng. grefskap, 2,184 kv.km., 514.437 inv. Hst. N. vid Trent, 248,811 inv. Siden- o. strumpfabr.
nottur'no, it., tonk., pianostycke af drömm. karaktär.
nouveauté (nûvåtē), fr., nyhet, nymodig sak.
Novaja Sem'lja, ry. dubbelö i N. ishaf., 91,070 kv.km. Berg: 1,200 m. h. Bebodt af ngra fiskare o. jägare.
Novālis, se Hardenberg.
Novāra, st. i n. Ital., 45,248 inv. Bisk. Sl.: 23/3 1849.
Nōva Scōtia, se Nya Skottland.
novell', fr., ett slags kort roman, men enklare i anläggningen än denna. -ett', liten novell, -ist', nov.-förf.
november, lat., vintermånad, årets 11:e mån., hos rom. d. 9:e.
Nov'gorod (N. Velikij, fornnord. Holmgård), ry. st. vid Volkov och Ilmen, 17,600 inv. Katedr. Ford. blomstrande.
Novi, st. i n. Ital., 18,588 inv. Slott. Sl.: 15/8 1799.
Novibāzar, st. i europ. Turkiet vid Raschka, 12,000 inv.
novitiāt, lat., pröfvotid, som noviserna, d. v. s. de, som önska gå i kloster, måste genomgå.
Novo George'ievsk (förr Modlin), ry. fästn. i Polen vid Bug och Weichsel.
Novo Tscherkask', ry. st. i Don. kosackernas land, 52,000 inv.
nōvum, lat., något nytt.
noyader (nåajād-), fr., dränkningar i massa af motst. till fr. revolut., is. i Nantes 1793.
n. st., förk. för nya stilen.
N. T., förk. för Nya Testamentet.
Nu, tidskrift, utg. af J. Grönstedt 1874/76 o. Edv. Bäckström 77.
Nubar Pascha, egypt. statsm., f. 1825 Smyrna, egypt. min. sed. 66, min.-pres. 78/79, d. 99 Paris.
Nūbien, land i n.-ö. Afrika v. Nilen, 864,500 kv.km., 1 mill. inv. Hst.: Kartum. Ford. själfst. kon.-rike med hög kultur. Sed. 1820 afhäng. af Egypten (1882/1900 del af madhiriket).
Nuchā, ry. st. i Kaukas. 24,511 inv.
nuditēt, fr., nakenhet.
nuisance (njûsens), eng., skada, offentl. förargelse.
Nukahiva, d. störste af Marquesaöarna, 482 kv.-km., 1,000 inv.
nullitēt, lat., obetydlighet.
Numant'ia, g. geogr., st. i Spanien vid Durius. 143/133 f. K. krig m. romarne.
Numa Pompi'lius, Roms 2:e sagokon., 715/672 f. K.
Numedalen, den öfre delen af en större dalgång i Buskeruds amt i Norge.
numerālia, lat., räkneord.
numērisk, lat., s. har afs. på tal.
nūmer|us, lat., nummer, spr., talform, s. betecknar antal. -är, lat., antal.
Numīdien, g. geogr., rike i norra Afrika, möjl. motsv. Algeriet.
numismat|īk, lat., myntvetenskap. -iker, myntkännare.
Nuñez de Arce (nūnjes-), Gasp., sp. skald, f. 1834Valladolid, d. 03 Madrid. Skr. lyr. dikt., dram.
nunna, lat., kvinna, s. aflagt klosterlöfte.
nunnan, Liparis monacha, L., fjäril af spinnarnas familj. Larven högst skadlig f. barrträd.
nunt'ius, lat., påfl. sändebud.
Nuphar Smith, Nymphæaceæ. N.
