Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/649

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Stagnelius' Vladimir d. st. till latin.

Petersson, Alfred, polit., f. 1860 Söderåkra, Kalm. l., börj. s. landtbr., ledam. af 2:a kam. 96, i den Lundebergska ministären 05, samt i den Lindmanska 06, afgick 09, invald i 1:a kamm. 10.

Petervardein, ung. st. o. fästn. v. Donau, 5,019 inv. Sl. 5/8 1716.

Petion de Villeneuve (petjång' dö villnöv), Jérôme, fr. revolutionsm., f. 1753, påyrkade Ludv. XVI:s afsättn., 93 häkt. ss. girondist, flydde, sederm. funnen d. vid Bordeaux.

petit (-tī), fr., liten, ung; ett slags boktrycksstil.

petition, lat., bön, ansökan, is. t. monark o. högsta myndigheter. -era, inkomma med ansökning.

petition of rights (petisch'ön åv' rajts), af eng. parlam. 1628 till Karl I öfverlämnad bönskrift om återställande af folkets fri- o. rättigheter, föranledde declaration of rights (se d. o.).

petītio princīpii, lat., felakt, bevis af en sats på grund af en annan, s. först måste bevisas.

petitmaître (petimätr), fr., sprätt.

Petrar'ca, Franc., it. skald, f. 1304 Arezzo, d. 74 v. Padua. Förtjänt om återuppväckand. af de gamla klassikernas studium; humanismens grundl. Skr.: Rime (däribl. sonett. t. Laura).

Petré, Joh. Tore, bruksägare, riksdagsm., f. 1793, d. 53. Oppositionsman.

Petri, se Laurentius o. Olaus P.

Petri cath'edra (festum cathedræ Petri), kyrkofest t. minne af aposteln Petrus' uppstigande på biskopsstolen (d. 22 febr.).

Petrie (pītri), Will. Matth. Flinders, eng. arkeol. o. egyptol., f. 1853 nära London, har gjort viktiga fynd i Egypten, 92 prof. vid University College i London.

petrifikāt, förstenad återstod af t. urvärlden hör. djur o. växter. De förras mjuka beståndsdelar oftast förstörda, de senare förvandlade t. kol; stund. hela organismerna försvunna o. blott aftryck kvarlämnade.

petrifikation, lat., förstening.

Petrikau, se Piotrkov.

petrogenēs, gr., se geologi.

petrografī, gr., se geologi.

petrōleum, bergolja, nafta, i naturen förekom., antändl., tjärart. vätska, is. best. af kolväten o. förekom, i Pennsylvania, vid Baku o. Rangun; måste före anv. renas m. koncentrerad svafvelsyra, natronlut o. gm destillering, emedan den eljest är explosiv. Vidstr. anv. ss. lys- o. brännämne. Bland dess destillationsprod. må nämnas: fotogen (fl. olika slag), gasolja (bensin, nafta), paraffinolja, gasolin.

Petrōnius Ar'biter, rom. förf., d. 67 e. K., skildr. rom. sederna i Satiricon liber.

Petropav'lovsk, ry. fästn. o. hst. på östkust. af Kamtschatka, 420 inv.

Petrōsa, Petrus (egentl. Peder Eriksson Romanovitz), lär stämplat mot Karl IX:s lif o. blef därför 1606 afrättad.

Petrucci (-trutt'schi), Ottav. de, uppfinn. af nottryck m. typer, f. 1466 v. Urbino, d. där omkr. 23.

Pētrus (urspr. Simon), apostel, förut fiskare, af Kristus kallad P. (klippa), tillhörde den trängre kretsen af lärjungarna; enl. rom.-kat. sägnen 1:e bisk. i Rom 42/67 o. v. Neros förföljelse korsfäst m. hufvudet nedåt. Dag 29/6.

petschaft', tschek., sigillstämpel.

Petschōra, fl. i n.ö. Ryssld, uppr. på Ural, utf. i N. ishaf., 1,582 km. l., omr. 329,503 kv.km.

Pettenkofer, Max v., ty. kem., f. 1818 Baiern, sed. 65 prof. i München, d. 01 där gm själfmord. Uppfann trälysgas m. m. Förf.

Pettersson, 1) Karl Ant., militär, f. 1818, d. 63 ss. kaptenlöjtn. o. inspekt. f. navigationsskol. Skr. läroböcker o. Lappland, dess natur o. folk m. m. — 2) Otto, kem., f. 1848, sed. 84 prof. vid