Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/654

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

pint (pajnt), våtvarumått i Engld = 1/8 gallon = 0,57 l., i V.-Indien = 0,93 l.

pint'scher, en hundras.

pin'xit, lat., (han) »har målat» (på taflor).

piōn, Poeonia L., Ranunculaceæ, flere i Tyskld, Sibirien, Kina inhemska arter, allm. trädgårdsväxter.

pioniärer, fr., ungefär detsma som ingenjörtrupper; vägbrytare.

Pio'trkov l. Petrikau, ry.-polskt guv., 12,249 kv.km., 1,403,911 inv. Hst. P. vid Strada, 32,173 inv. Slott.

pipa, våtvarumått i Portugal, för vin = 535,7 l., för olja = 502,2 l.; i Spanien f. sprit = 435,69 l., f. olja = 433,42 l.; ford. i Sverige = 180 kannor = 471,1 l.

piparesläktet, Charadrius L., t. vadarnas ordn. hör. fåglar. Arter: större strandpiparen, C. hiaticula L., fjällpiparen C. morinellus L., regnpiparen, C. pluvialis L., kustpiparen, C. squatarola L. m. fl.

pipe (pajp), våtvarumått i Engld

2 hogsheads = 126 gallons

572,48 l.; i N.-Amer. = 476,94 l.; i Kapstad. = 416,37 l.

Piper, Karl, gref., statsm., f. 1647, 97 k. statsråd, 98 frih. o. gref., 05 öfverste marsk., 09 fången vid Pultava, d. 16.

pipett', fr., stickhäfvert.

Pipin (pipäng'), 1) af Héristal, major domus i Austrasien, d. 714. — Hans sonson 2) P. den lille, son till Karl Martel, 741 maj. dom. i Neustrien, 751 vald till frankernas kon., besegr. langobarderna o. skänkte 755 det från dem tagna exarkatet t. påfven, d. 768. Far till Karl den store.

piplera, plastisk lera, som i stark eld bränner sig hvit.

Pipp'i, Giulio, Romano kallad, it. mål. o. arkit., f. 1492, d. 46 Mantua. Raffaeles talangfullaste lärjunge.

pirāt, lat., sjöröfvare; arbetsväska, sypåse.

Pirēus (ford. Peiraieus), Athens hamn vid Eginaviken, 75,000 inv.

Piri'thous, se Peiritoos.

pirog, fr., större roddbåt hos flere vilda folkslag.

piruett', fr., i dans hast. kringsvängning på ena tåspetsen; i ridn. hästens hastiga omkastande.

Pīsa, it. prov., 3,055 kv.km., 331,619 inv. Hst. P. vid Arno, nära Adriat. haf., med omkr. 61,321 inv. Ärkeb., domk., univ., palats, akad., bot. trädg., målaregall., ett lutande 54 m. h. torn.

pīsang, se Musa.

Pisāno, 1) Niccoló, it. bildh., f. i börj. af 13:e årh., d. omkr. 1280 Pisa. — Hans son 2) Giov., bildh., arkit. o. guldsmed, f. 1240 Pisa, d. 20. — 3) Andrea, bildh., f. 1270, d. 1345.

Pisi'dien, g. geogr., landsk. i s. delen af M. Asien.

Pisis'tratus, se Peisistratos.

Pistācia L., Cassuvieæ. P. lentiscus L., i Medelhafsländerna, lämnar mastix. P. terebinthus L., Kios, Cypern, Rodos m. fl. af Arkipelagens öar, lämnar terpentin.

pistacier l. pistasch »gröna mandlar», fröna af Pistācia vera, i Medelh.-länderna, till konditorivaror.

pistill', lat., bot., det honliga befruktn.-organet hos fanerogama o. angiosperma växter.

Pistoja', it. st. vid Ombrone, 62,606 inv. Bisk., domk., palats, akad., fabr.

pistol, äldre sp. guldmynt = omkr. 13,80 kr.

pistol, fr., kort eldhandvapen från 16:e årh.

pistong', fr., på mässingsinstr. ininrättn. f. att förlänga ljudröret; kolfstång på ångmaskin.

Pitaval', Franç. Gayot de, fr. rättslärd, f. 1673, d. 43 ss. advokat i Lyon. Skr.: Causes célèbres et intéress., 20 bd. Fl. återbildningar.

Pit'cairn (-kärn), en af Tuamotu-öarna i Stilla haf., 1790 befolkad af ngra eng. matroser, s. gjort myteri, o. ngra tahitiskor, (1904) 169 inv.