plomb (plångb), fr., blystämpel l. blysigill, hvarmed gods, s. ej skall tullbehandlas förr än vid framkomsten, förses af afsändningsortens tullmyndighet. -era, förse m. blysigill; fylla ihåliga tänder m. metall l. annat ämne.
Plombières (plångbjär), ber. fr. badort i dep. Vosges, 1,830 inv. Varma källor.
plommon, Prunus L., Drupaceæ. Vanl. p., P. domestica, krikon, P. insititia L.; renklor, P. italica Borkh., slån, P. spinosa L., m. fl. i Europa, Asien, N.-Amer. odl. träd m. stenfrukter; af kärnorna olja; blommorna blodren. te, veden slöjdvirke.
plong|ée (plångschē), fr., befästn., bröstvärnskröns lutning utåt. -era, (plångschēra), fr., nedsänka, neddoppa.
Plotīnos, nyplatoniker, f. 205 Egypten, d. 270 Minturnæ; uppställde ett fantast. system.
Ploug (plau), Parmo Karl, dan. förf. o. publ., f. 1813 Kolding, sed. 41 redakt. f. »Fædrelandet», d. 94. Skr. sånger, dikter m. m. En af huf.-kämparne för skandinavismen.
pluderhåsor, ett slags veckrika knäbyxor på 1500-talet.
plumage (plymāsch), fr., fjäderbeklädnad, fjäderbuske.
plumpudding (plöm-), eng. nationalrätt af mjöl, njurtalg, socker, mjölk, ägg, russin och kryddor, kokas i en servett o. öfvergjutes m. rom.
plurālis, lat., flertal.
pluralitēt, lat., flertal.
plus, lat., mera; antyder, att de storheter, mel. hvilka tecknet (+) står, skola smnläggas. Jfr minus.
pluskvamperfek'tum, lat., verbets tidsform för fullbordad handl., när något annat inträffade.
Plutar'kos, gr. förf., f. omkr. 50 e. K. i Boiotien, d. 120 ss. arkont i Grekld. Skr. 46 jämförande lefnadsbeskrifn., biograf.-filos. skr. m. m.
plutokratī, gr., penningvälde.
Plutōn, fr., infanteritrupp (omkring 50 man) under subalterns befäl.
Plūton, gr. myt., son t. Kronos, bror t. Zeus, g. m. Persefone. Underjordens gud och en af dess domare.
plutōniska bergarter anses ha uppkommit i jordens inre gm vulkanisk verksamh., ss. granit, porfyr, diorit, melafyr.
plutonism, d. af Hurton grund. läran, att alla icke mekan. lagrade silikat uppkommit af en smält, flytande massa.
Plūtos, gr. myt., rikedomens gud.
Pluviose (plyviås), fr., »regnmånad»; 5:e månad, i fr. revolut. tidräkn., 5/1—18/2.
Plūvius, lat., regngifvare; binamn på Jupiter.
Plymouth (plimm'öth), eng. st. o. sjöfästn. vid Kanalen, 118,014 inv. Krigshamn, arsenal, varf, kaserner, dockor, museer, teatrar, hosp.
plys, fr., långhårig, sammetsart. väfnad af silke, ylle, bomull m. m.
plåster, lat., emplastrum, utvärtes läkemed. af vax-, harts-, fett- l. oljeblandningar med åtsk. olika tillsatser.
pläd, bergskottarnas brokiga, schalliknande ytterplagg.
plädera, fr., muntligt försvara en sak inför rätta.
plätering, se försilfring.
plörös, fr., ett slags sorgflor.
p. m., abbr. f. pro memoria l. per mille, post meridiem.
pneumātisk, gr., beträffande luft, gas o. d. -a kurer, vid hka inandn. af luft und. föränderligt tryck spelar hufvudrollen. P. bädd utgöres af dynor, fyllda m. luft, i st. f. madrasser. Pneumatologī, läran om andar.
po, fl. i öfre Ital., uppr. på Monte Viso, utf. med mnga armar i Adriat. haf., 527 km., omr. 74,390 kv.km.
pockenholz, kärnveden af Guajācum officināle.
pōco, it. tonk., litet. — P. a p., småningom.
podāger, gikt i fötterna.
