Hoppa till innehållet

Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/673

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

framåtskridande. -īv skatt, sdn s., ju större tillgångarna äro, utgår i desto högre procent af dem.

progressist', lat., medlem af ty. »framstegspartiet».

prohib|ēra, lat., förbjuda, förhindra. -itīvsystem, det statsekonom. system, hvarigm de inhemska näringarna skola skyddas för utländsk täflan ej blott gm skyddstullar, utan äfven gm införselförbud; i allmänh. för fri o. naturl. utveckling hinderliga åtgöranden från statens sida.

projekt (-schäkt'), fr., förslag, utkast.

projektīl, fr., se kastkropp.

projektion, lat., afbildning i plan af en geometr. storhet, is. en solid fig., delas i normal p., i hkn p.-linjerna äro vinkelräta mot planet, och perspektivisk l. central-p., hvarvid alla pktr på föremål. smnbindas gm räta linjer med en fast pkt (distanspkt) o. deras skärningspktr med planet bestämma bilden. Af kart-p. må nämnas: central-p., då ögat tänkes i jordens l. himlens medelpkt, stereografisk, då det antages vara på sfären själf, o. Merkators (se d. o.).

projiciēra, lat., göra ett utkast l. en projektion.

prokanslēr, universitetskanslerens ställföreträdare i univ.-städerna.

proklam|ation, lat., offentligt tillkännagifvande, upprop. -era, utropa, kungöra.

Pro'klos, nyplaton., f. 412 Konstantpl, d. 85 Athen. Fruktbar förf., full af fantast, o. underbara idéer.

Pro'kne, gr. myt., Filomeles syster; förvandlades till en svala.

prokonsūler och proprætorer, i det gamla Rom konsulernas o. prætorernas ställföreträdare; på kejsartiden ståth. i provinserna.

Prokop, Andr. d. st., husit-anförare, f. omkr. 1380, först munk, eft. Ziskas död 24 anförare, stupade 34 i slag. vid Lipan.

Prokopios af Cæsarea, bysant. hist., Belisarius' sekret., d. eft. 558 i Konstpl. Skr. sin tids hist.

prokrastinera, lat., uppskjuta till morgondagen.

Prokrus'tes, gr. myt., af Teseus dödad röfvare i Attika, s. ant. sträckte ut sina offer i en lång säng l. af högg de öfverskjutande lemmarna i en för kort.

prokūra, lat., fullmakt af en affärsman l. ett bolag åt ett ombud att teckna firmans namn. -tion, i allmänhet ställföreträdande, is. furstl. giftermål på förhand gm befullmäkt. ombud. -tor, fullmäktig, ställföreträdare, ombud; syssloman.

prokurist', d. s. äger rätt att teckna prokura.

prolegōmena, gr., lärd och förklarande inledning till en skrift.

proletariāt, lat., samling af proletarier, i gamla Rom 6:e borgareklassen; fattiga, s. ej gm eget arbete kunna förvärfva mer än dagliga lifsuppehället.

prolōg, gr., inledn. till en roman, teaterpjäs l. d.; förord.

prolong|ation, lat., förlängn., is. af en betalningstermin. -era, förlänga, uppskjuta.

promemōria (abbr. p. m.), lat., minnesanteckning.

promen|ād, fr., spatserfärd; plats för spatserfärd. -era, lustvandra. -oār, spatser-, promenadplats (is. inom hus).

promess', fr., löfte; interimslott.

Prometeus (-tevs'), gr. myt., son till Iapetos, stal elden från gudarne, fastsmiddes vid en klippa på Kaukasus, hvarest en örn uppåt hans ständigt ånyo tillväxande lefver; befriades af Herakles.

prom|otion, lat., befordran, is. till akad. värdigheter; högtidligheterna därvid. -ōtor, verkställare af p. -ovēra, befordra; univ., tilldela någon lärdomsgrad.

promulg|ation, lat., offentligt tillkännagifvande, kungörande. -era, utfärda, förkunna, kungöra (en lag).

pronāos, gr., tempelförgård.