protektion, lat., beskydd, beskärm. -ist', anhängare af skyddstullsystemet.
proték'tor, lat., beskyddare, riksföreståndare.
pro tem'pore, lat., för det närvarande.
protest', lat., gensaga, invändning. Jfr växelprotest. -anter, namn på de bekännare af kristna läran, s. i följd af 16:e årh. reformat. skilde sig från kat. kyrkan, uppkommet af protesten i Speier år 1529. -antism, deras lära. -era, bestrida, förklara missnöje med, afgifva protest; hand., gm protest bevara en växels exekutiva egenskap.
Proteus (-evs'), gr. myt., hafsgud, s. ägde förmåga att spå o. förvandla sig; ombytlig mska.
protistriket, smnfattn. af de organismer, s. utgöra en mellanlänk mel. växt- o. djurriket.
Proto'genes, gr. mål. omkr. 300 f. K.
proto|koll', gr., skriftl: uppsats öfver en förhandl. vid domstol, smnträde o. d. -plas'ma, se cell. -typ, urbild. -zōer, urvärldsdjur; infusorier. -zoiska formationer, geol., fossila djuråterstoder i de äldsta sedimentslagren, ansedda för de 1:a organism. på jorden.
protuberan'ser, lat., upphöjn., utväxter; eruptionsart. vätgasströmmar fr. solens inre, synas tydligast v. solförmörk.
protypisk, gr., förebildlig.
Proudhon (prudång'), Pierre Jos., fr. social., f. 1809 Besançon, fördömde 40 i en skrift egendom ss. stöld, stift. 48 en folkbank, flera gånger häkt., dömd, flydde, d. 65 Passy. Förf.
provençalska språk (-åvangsal-) l. Langued'oc, det tidigast utbild. romanska språket, var i 11:e o. 12:e årh. trubadurernas språk, men måste i 14:e årh. vika för systerspråket nordfranskan. Ännu folkdialekt.
Provence (pråvangs'), ford. fr. prov. v. Medelhafvet, omkr. 21,500 kv.-km., 1487 fr. Nuv. dep. Rhône, Var, Basses-Alpes o. en del af Alpes-maritimes.
proverb', fr., ordspråk; litet, på ett ordspråk grundadt lustspel.
proviant', lat., lifsmedel, munförråd. -era, anskaffa p.
Providence (pråv'idens), en af hst. i n.-amer. staten Rhode Island, 203,243 inv. Univ.
providens', lat., förutseende, försyn.
provins', lat., i gamla Rom ämbetsområde, sedan underkufvadt land utom Italien; nu större administrat. område i vissa länder = landskap; kat. ärkebiskopsdöme l. ordensprov, (afdeln. af andlig orden). -iāl, föreståndare för ordensprov. -ialism', för en trakt l. ett landskap egendoml. ord l. språkbruk.
provision, fr., förråd, is. af lifsmedel ; efter procent beräkn. arfvode. -s handelsresande mot p. o. utan lön.
provīsor, lat., föreståndare, 1:e medhjälpare på apotek.
provisorisk, lat., tillfällig.
Prschevalskij, N., ry. öfverste o. resande, f. 1839 Smolensk, 67/73 o. 79/80 vidsträckta resor i inre Asien, d. 88 i Karakol. Förf.
Prudentius, Aurelius P. Clemens, krist. rom. skald, f. 350 Spanien, d. i kloster 410.
prudentlig, fr., småklok, förnumstig.
prudhomme (prydåm'), fr., hedersman; förtroendeman.
Prud'hon (prydång'), Pierre, fr. mål., f. 1758, d. 23.
pruneller, ett slags plommon.
Pruss'ia, nylat., namn på Preussen.
Prut, bifl. t. v. till Donau, uppr. i Galizien på Karpat., gräns mel. Ryssland o. Rumänien, utf. vid Galatz, 828 km. l., omr. 17,620 kv.km.
pryd, fr., tillgjordt blygsam, sipp, skenhelig.
Przemysl (prschēmischl), st. i Galizien v. San, 46,295 inv. Rom. o. grek. bisk.
prärie, fr., äng; trädlös grässlätt i Amerika.
Prästö, dan. st. på Själland, v. Östersjön, 1,497 inv. Hamn.
