katol. kyrkan gm inför, af biskopsvälde o. en del gamla bruk), d. 82.
Puschkin, Alex. Sergejev., ry. gref., skald, f. 1799, d. 37 Petersburg i duell. Rysslands störste nationalskald, romantiker. Skr. rom., dram., epos, hist. skrift. m. m.
pussēra, fr., stöta, undanknuffa; skuffa fram.
Pussta, ung., vidsträckt grässlätt i mel. Ungarn, kreatursbete.
pustler, lat., med var fyllda blåsor i öfverhuden.
Putbus, badort på Rügen, nära Östersjön, 2,056 inv. Slott.
putrīd, lat., förskämd, rutten.
putt'i, it., mer l. mindre nakna barngestalter, s. användas i den dekorativa plastiken l. på målningens område.
Puttkamer, Rob. Vikt. von, preuss. statsm., f. 1828 Frankfurt a. d. Oder, 71/75 reg.-pres. i Gumbinnen, 75 i Metz, 77 öfv.-pres. i Schlesien, 79 undervisn.- o. 81 inrik.-min., 91/99 öfverpresid. i Pommern, d. 1900.
Puy (pyī), fr. st. nära Loire, i dep. Haute-Loire, 20,570 inv. Bisk., domk., fabr., museer.
Puy de Dome (pyī dö dåm), 1) berggrupp i Auvergne, 1,466 m. h.: 2) fr. dep., 8,016 kv.-km., 544,194 inv. Hst. Clermont-Ferrand.
Pyd'na, g. geogr., st. i Makedonien. Slag 168 f. K.
pyem', gr., se varförgiftning.
Pygmālion, gr. myt., kon. på Cypern, förälskade sig i en af honom förfärdigad skön kvinnobild, hkn Afrodite på hans begäran gaf lif.
pygméer, gr., fabelakt. dvärgfolk, af de gamle förlagdt än till Etiopien, än till Indien, än till Trakien.
Pyhy (egentl. Peutinger), Konr. v., nederl. äfventyrare, 1538 Gust. I:s kansler samt riksr., orsak till Laurent. Andreaes o. Ol. Petris störtande, 42 sändebud i Frankrike, 43 fängslad, d. i fängelse.
Pyhäjoki, socken i Österbott. Slag 16/4 1808.
Pyhäjärvi, se Finland.
Py'lades, gr. myt., Orestes' vän, g. m. Elektra. Jfr Orestes.
pyloner, gr., tornartade infattningar till de gammalegypt. tempelportalerna.
Py'los, g. geogr., st. i Messenien, Nestors säte.
pyramīd, gr., geom., solid fig. med en plan, rätlinig fig. till grundyta o. till sidoytor lika mga i en pkt (spets) smnlöp. trianglar, s. grundytan har sidor; vol. = 1/3 af basen ggr höjd.; arkit., fornegypt. kgrs pyramidform., jättestora grafvårdar. Störst Keops' p. vid Gize, 151 m. h.; den kvadratiska basens sida 240 m. -āltal, se figurtal.
Py'ramos o. Tisbe, ett älskande par i Babylonien. P. dödade sig, emedan han trodde T. uppslukad af ett lejon, o. T. dödade sig i sorg öf. P:s död.
pyré, se puré.
Pyrenēerna, bergsträcka mellan Frankrike o. Spanien, från Medelhaf. till Biscayavik., 429 km. l., 22/111 km. br., ytan 33,000 kv.km. Toppar: Mont Perdu, 3,352 m., Vignemale, 3,290, Maladetta, 3,306, Pic du Midi, 2,986 m. h., m. fl.
Pyreneiska freden slöts 7/11 1659 mel. Frankr. o. Spanien.
Pyreneiska halfön, Europas sydv. halfö, best. af kon.-rik. Spanien o. Portugal (se d. o.).
Pyrēthrum Gærtn., Compositæ, blommorna på flera arter i Kaukasus, Armenien, Dalmatien m. m. lämna persiskt insektspulver; andra art. prydnadsväxter.
pyrīt, svafvelkis.
Pyrmont, till Waldeck hör. furstend., 66 kv.km., 9,102 inv. Hst. P. vid Emmer, 1,483 inv. Slott, bek. badort.
pyrofāg, gr., eldätare.
pyrogallōl l. pyrogallussyra, kem., C6H3(OH)3, färglösa kristaller, lösl. i vatten o. alkokol,
