Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/709

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

allmän, is. i dammar; former: sjöruda (större), dammruda (mindre).

Rudbeck, 1) Olof d. ä., lärd, f. 1630, studerade först anat. (uppt. 51 de lymfatiska kärlen) o. bot., blef 58 prof. i Upps., anlade den bot. trädg. Vann sin största ryktbarhet gm sitt arb. Atland l. Manheim (79/02), hvari han sökte bevisa, att Platons Atlantis var Sverige, d. 02. — Hans son 2) Olof d. y., lärd, f. 1660, 92/30 prof. i Uppsala, d. 40, gjorde stora saml. till ett planschverk of. sv. fåglar o. ägnade sig åt oklara jämförande språkstudier.

Rudensköld, 1) Karl, gref., förf., f. 1698, 61/65 o. 69/72 medlem af rådet, d. 83. Ansedd som vitter förf. — Dennes dotter 2) Magdalena, f. 1766, blef 84 hoffröken o. sed. Gustaf Armfelts älskarinna; ss. medveten om hans stämplingar, schavotterade hon 94 o. sattes på spinnhuset, fri 96, d. 23. — 3) Torsten, gref., förf., f. 1798? d. 59. Inlade stor förtjänst om folkskolan.

Rüdesheim, st. i Hessen-Nassau vid Rhen, 4,772 inv. Vin.

rudimatērie, lat., råämne.

Rudin, Erik Geo. Valdem. Nap., teol. förf., f. 1833 Ö. Ryd, Östergötld, fil. d:r 57, teol. d:r 77, teol. prof. 92/00, ledam. af Sv. akad. 96, har skr. predikosaml. Evighetsvinkar, Läran om mskosjälen m. m.

rudiment', lat., första grunden till ngt, outveckladt organ. -är, outvecklad.

Rudolf, 1) R. af Schwaben, 1059 hert. af Schwaben, 77 motkon. till Henr. IV, d. 80 efter slaget vid Mölsen. — 2) R. I, f. 1218, son till Albr. af Habsburg, 73 vald till kon., förvärfvade Österr., d. 91 Germersheim. — 3) R. II, f. 1552, Maximil. II:s son, 72 kon. af Ungarn, 75 af Böhmen, 76 kejs., alkemist o. astrol., lät jesuiterna råda, d. 12.

Rudolstadt, hst. i Schwarzburg-R., 12,494 inv.

ruff, holl., rum på fartygs däck, kajuta på segelbåt.

Rufīnus gallier, 394 mäktig min. hos östrom, kejs. Arcadius, mörd. 395.

Ruge, Arnold, ty. polit. förf., f. 1802 Rügen, d. 80 Brighton.

Rügen, preuss. ö. i Ö.-sjön, 968 kv.km., 47,022 inv. Hufvudort: Bergen. 1648/1814 svensk.

Rūgendas, Geo. Phil., ty. bataljmål, o. kopparst., f. 1666, d. 42.

rūgier, german. folk vid Oder, senare vid Donau, uppgick omkr. 500 i andra folk.

Ruhmkorff, Heinr. Dan., ty. mek., f. 1803 Hannover, d. 77. Uppf. den eft. honom uppkallade induktionsapparaten.

Ruhr, bifl. till Rhen t. h. 235 km. l.

ruīn, lat., förfall, undergång, lämning eft. byggnad. -era, förstöra, bringa t. undergång.

Ruisdael, (röjs'dal), berömd nederl. landsk.-mål., f. 1625, d. 82.

rulād, fr., kok., hoprullade fisk- l. köttstycken; tonk., löpning i sång.

Rule Brittann'ia (rûl-), härska Britannia! eng. folksång.

rulett (rulätt'), fr., trissa; hasardspel, hvarvid man låter en liten kula falla på en i numrerade fält indelad roterande trissa. Den ruta, på hvilken kulan stannar, bestämmer vinst l. förlust.

rullsten, geol., lösa, kantstötta stycken af klippmassor, dels spridda på jordytan, dels inbäddade i sand- o. lerlager.

Rūmex L. Syra, Polygoneæ. R. acetosa L., scutatus L. o. patientia L., i Europa, till grönsaker. Äfven andra arter ätliga.

Rumīlien, turk. landskap.

rumōr, lat., larm, buller. -mästare, fordom ordningsman vid hälsobrunn; lustigkurre.

rumpparlamentet, 1648 öknamn på eng. underhuset, sedan dess icke republikanskt sinnade medlemmar fördrifvits af Cromwell.