Rottnen, insjö i s. Småland, 34,5 kv.km., ger upphof åt Ronnebyån.
rotun'da, lat., rund byggnad.
rotvälska, smnblandadt språk, tjuf- och landstrykarspråk.
Roubaix (rubä), fr. st. vid R.-kanalen, 209,000 inv. Fabr.
roué (ruē), fr., utsväfvande person.
Rouen (ruang'), fr. st. vid Seine, 116,316 inv. Ärkeb., akad., mus., bibliot., tafvelsaml., katedral.
rouge (rûsch), fr., röd, rödt smink.
rouge et noir (rûsch e nåār), fr., »rödt o. svart», ett franskt hasardspel.
Rouget de Lisle (ruschē dö' līl), Jos., ingenjörofficer, f. 1760, d. 36 Paris. Förf. marseljäsen (92).
Rouher (ruär), Eug., fr. statsman, f. 1814, 49/52 justit.-min., 70 min.-pres. (vicekejsare), bonapartisternas ledare till 79, d. 84 Paris.
roundhead (raund'hedd), eng., »rundhufvud», förr spenamn på puritanerna i Engld, emedan de buro kortklippt hår.
Rousseau (russå), 1) Jean Bapt., fr. skald, f. 1670 Paris, d. 41 vid Brüssel. Skr. satir, epistlar o. epigr. samt oden. — 2) Jean Jacq., epokgörande förf. o. filos., f. 1712 Genève, d. 78 Ermenonville. Skr.: La nouvelle Héloïse (59), Le devin du village (52), Émile (61), Contrat social (62), Confessions (67) m. m. — 3) Théod., landsk.-mål., f. 1812 Paris, d. 67.
Roussillon (russijång'), ford. fransk prov. vid Medelh., det nuv. depart. Pyrenées orientales.
route (rutt'), fr., väg, resa.
routine (rutīn), fr., se rutin.
Rovigno (-vin'jå), st. i Istrien v. Adriat. haf. 10,302 inv. Hamn.
Rovīgo, hert. af, se Savary.
Roxāne, dotter till den baktriske ståth. Oxyartes, sed. 327 f. Kr. Alex. d. stores gemål.
Roxen, insjö i Östergötl., 97 kv.km., gmfluten af Motalaström.
royal (råajall'), fr., kunglig.
Royal Society (råj'all såsaj'eti), tre lärda samfund i London, Edinburgh och Dublin.
rubāto, it., tonk., »rubbadt tempo», den friare behandl. af ett tempo på uttrycksfullare ställen.
rubel, ry. silfvermynt à 100 kopek = 2,92 kr.
Ruben, Jakobs äldste son och ättefader för R:s stam.
Rubens, Peter Paul, berömd nederl. mål., f. 1577 Siegen, d. 40 Antwerpen. Stift. af den brabantska skolan. Öfv. 1000 taflor.
Rubenson, 1) Alb., mus., f. 1826 Sthm, 72 inspektor (fr. 88 tit. direktör) vid Mus. akad., d. 01. — 2) Rob., fys., metreol., f. 1829 Sthm, prof., förest. för meteor. centralanstalten i Sthm, d. 92. Förf. — 3) Mauritz, publicist o. kommunalman i Göteborg, f. 1836, d. 99. »Flygande» korrespondent, rask och vaken.
Rübezahl, enl. sagan bergande i Riesengebirge.
Rūbico, g. geogr., gränsflod mel. Gallien o. Italien. Cæsar tågade öfver denna 49 f. K.
rubīdium, Rb, alkalimetall, upptäckt af Bunsen gm spektralanalys.
rubīn, röd, dyrbar varietet af korund, fr. Ceylon. R. vägande öf. 3 karat äro dyrare än diamanter. -glas, med guldpurpur l. kopparoxid rödfärgadt glas.
Rubinstein, Anton, ty mus., f. 1829 nära Jassy, 62/67 dir. vid konservat. i Petersburg, d. 94. Firad pianovirtuos. Komp.: operor, orator., symfon., violinkonserter m. m.
rubricera, lat., förse med öfverskrift, ordna efter rubriker.
rubrik, lat., öfverskrift, afdelning.
Rūbus L., Rosaceæ. R. fruticosus, björnbärsbusken, i Europa o. orienten; R. idæus L., hallonbusken, i Europa, odlas för sin frukt; många andra arter.
Rückert, Friedr., ty. skald, f. 1788 Schweinfurt, d. 66. Utmärkt lyriker o. mästare i efterbildn. af främm. dikter.
rudan, Carassius gibelio Bloch, fisk af karparnas fam., till 42 cm. l.,
