Hoppa till innehållet

Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/734

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

i Finld är s. sed. 1816 namn på regeringskonseljen, hvaraf en afd. är landets högsta domstol.

senātor, medlem af senat.

Sēneca, Lucius Annæus, stoisk filos., f. 2 e. K. Corduba, Neros lärare, dödade sig själf 65.

Senefelder, Aloys, stentryckets uppfinnare, f. 1771 Prag, d. 34 München.

Senegal, flod i v. Afrika, utf. i Atlanten, 1,430 km. l.

Senegam'bien, land i v. Afrika vid Atlanten, mel. Senegal o. Gambia, 23,500 kv.km., 110,500 inv. Lågland m. rik trop. vegetat. Inv.: negrer. Talrika fr. och eng. kolonier.

seneschall, med.-lat., i Frankr. ford. tit. på öfverhofmästare.

sengångaren, Bradypus L., däggdjur af trögdjurens ordn. Vanliga s., B. tridactylus Pr. W., 52 cm. l., i ö. Brasil., lefver ständigt i träd.

senhor (-jår), port., herre. -a, fru.

senīl, lat., gubbaktig.

sēnior, lat., den äldre; äldst inom ett visst samfund.

sennablad, Folia Sennæ, bladen af flere Cassia-arter, verka afförande.

Sennār, del af egypt. Sudan mel. Hvita o. Blå Nilen. Hst: S. vid Blå Nilen.

se non è vero, è ben trovāto, it., om det ej är sant, är det dock väl påhittadt.

señor (-jår), sp., herre. -a, fru.

sensation, fr., känsla; uppseende.

sens commun (sang kommöng'), fr., sundt förstånd.

sensīb|el (sang-), fr., kännbar, känslig. -ilitēt, känslighet, känslofullhet; mottaglighet.

sensitīv, fr., känslig. Sensitiva nerver, känselnerver.

sens moral (sang mårall'), fr., andemening, lärdom som kan hämtas ur en berättelse e. d.

sensu|alism, lat., lära, enl. hkn all kunskap uppstår gm intryck på de yttre sinnena. -ell, sinnlig, vällustig.

sentens', fr., tänkespråk.

sententiös, fr., rik på tänkespråk, sinnrik.

sentēra, lat., känna, uppfatta.

sentimentāl, fr., känslofull. -itēt, känslofullhet.

senza, it., tonk., utan.

separ|ation, lat., söndring, afskiljande. -atism, afsöndring i trossaker. -atist, person, s. afsöndrar sig från den härskande kyrkan o. föranstaltar särskild relig.-öfning. -ātor, app. för afsöndr. af vissa ämnen från haa. -era, skilja, söndra.

Sēpia L., bläckfisken, af hufvudfotingarnas klass. S. officinalis L., i alla europ. haf. 45 cm. l., m. griparmar vid munnen och en kalkskifva i mantelns rygg. Den bruna vätska, S. afsöndrar, användes till målarfärg (sepia).

sepoys (si'pojs), eng., af infödingar bestående trupper i Indien.

sepsis, gr., förruttnelse, förskämning.

septem'ber, lat., årets 9:e månad, i forna Rom d. 7:e, höstmånad.

septenn'ium, lat., tidrymd af 7 år.

septen'trio, lat., norden, norr.

septett', lat., sjustämmigt tonstycke.

sep'tic tank, eng., stor behållare i boningshusens källare, hvari orenligheten tömmes o. oskadliggöres.

sep'tima, lat., tonk., 7:e tonen fr. grundtonen.

sep'tisk, gr., s. framkallar förruttnelse.

Septuagēsima, lat., 9:e söndagen före påsk.

Septuagin'ta, lat., 70; S. l. Alexandrinska bibelöfversättningen, grek. öfvers. af G. T., s. Ptolemaios Filadelfos af Egypt. lät 72 lärda judar verkställa.

serāf, hebr., pl. serafīm, änglar med 3 par vingar, som omgifva Guds tron.

serafīm-orden, Sveriges högsta riddarorden, stift. af Fred. I 1748, utdelas blott t. personer m. minst gen.-löjtnants rang. 1 kl.

Seraing (-räng'), belg. fabriksort v. Maas, 39,843 inv. Slott.

Sera'jevo, Sarajevo l.