Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/735

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Bosna-Seraj, Bosniens hst. vid Bosna, 41,000 inv. Kat. ärkeb.

seralj', arab., turk. sultanens palats.

Serāpis, egypt. gudomlighet, den i Apis förkroppsligade Osiris.

Ser'bien, Srbija, europ. kon .-rike på Balkanhalfön, 48,303 kv.km., 2,784,000 inv. Gränsar: i n. till Österr., s. Bulgarien, Turkiet, ö. Bulgar, o. Rumän., v. Bosnien. Berg: Balkan. Fl.: Donau, Save, Morava, Drina. Prod.: frukt, vin, tobak, hampa, säd, boskap, ost, ull, trä, järn, koppar. Inv.: serb., bulgar., valak., zigenare, judar. Relig.: grek.-kat. Folkrepresentat.: skjuptschina. Hst.: Belgrad. Öfr. st.: Kragujevats, Nisch, Laskovats, Alexinats, Vranja. — Hist.: S. ford. en del af det rom. riket; senare und. bysantin. välde. 638 invandr. de slav. serberna. 1043 S. oafhäng. und. Stefan Dobroslav. 1336/50 Stef. Duschan, d. störste serb. furste, behärskade äfven en stor del af det nuv. europ. Turkiet. 1459 S. till Turkiet, 1718 till Österr., 1739 åter turk. 1817 S. oafhäng., 1885 olyckligt krig med Bulgarien. Nuv. kon. Peter (Petar) I, sed. 03.

serbiska språket o. lit. Serb. spr. en gren af d. slav. spr.-stammen m. dels cyrilliskt, dels lat. alfabet. Lit. är rik på folksånger; men und. turk. tryck blomstrade folkpoesien föga. Und. befrielsekrigen patriot. lyrik (Milutinovitsch).

serenād, fr., aftonmusik i fria luften till ngns hyllning.

Seret, bifl. till Donau t. v., i Bukovina o. Moldau, 416 km. l.

sergeant (-schant'), fr., lägsta underofficersgrad.

Sergel, Joh. Tobias, bildh., f. 1740, vistades 67/78 i It., d. 14. Utförde: En liggande faun, Amor o. Psyche, Gust. III, statyer af Venus m. m.

sērie, lat., rad, talföljd.

seriös, fr., allvarsam.

Serkland, fornnord. geogr., serkernas (saracenernas) land, namn på flere länder, ex. n. Afrika, en del af Spanien.

sero venien'tibus ossa, lat., de, som komma för sent, (få gnaga) benen.

Serpa Pinto, Alex. Alb., port. Afrikaresande, f. 1846, 48/58 i Amer., 69 i ö. Afr., gmtågade Afr. 77/80, 83/86 i ö. Afr., d. 00 Lissabon.

serpentīn, gult l. grönt min., består af kiselsyra o. magnesiumoxid, finnes i Sverige, Tyskld, Frankr., på Grönld etc. Använd, till ornament, vaser, bordskifvor m. m. -dans, utföres af en danserska i veckrika kläder und. färgskiftande belysning.

serra, port., bergskedja.

Serrāno y Domin'guez (-i-), Franc., hert. de la Torre, sp. gen., f. 1810, drottn. Isabella II:s gunstl., utr.-min. 63, trädde 68 på de upproriskas sida, slog de kungliga vid Alcolea, 69 regent, 74 diktator, drog sig tillbaka eft. Alfonso XII:s tronbestign., d. 85.

Sertōrius Quintus, rom. fälth., Marius' anhäng. mot Sulla, gjorde uppror i Span. 82 f. K., mörd. 72.

se'rum, lat., fysiol., blodvatten. -terapī, botande genom insprutande af serum.

serös, fr., fysiol., innehållande l. afsöndrande serum.

servēra, fr., eg. tjäna; lägga för, bjuda omkring.

servēt, fr., liten handduk till bruk vid måltider.

servīl, lat., slafvisk, krypande.

servīs, fr., eg. tjänst; tillbehör, manskap etc. till en kanon; tillbehör till ett matbord.

servitör, fr., tjänare.

Ser'vius Tull'ius, 6:e rom. kon. 578/534 f. K., gaf Rom en ny författn. o. nya murar, mörd. af Tarquinius Superbus.

ser'vus, lat., tjänare, dräng.

serös, lat., liknande blodvatten (serum). Serösa hinnor, hinnor, s. afsöndra serösa vätskor, ex. hjärtsäcken.

sēsam, arab., öppnande trollformel. -olja erhålles ur fröna af