Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/74

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
139 [BAR–BAR]140
Bar Kokba—Baronet

Bar Kok'ba, Simon, jud. folkuppviglare mot romarne 131/135 e. K. Utgafs f. Messias. Föll efter en blodig kamp.

barkskepp, se bark.

Barlaam o. Josafat, gr. relig. roman fr. medelt. Inneh.: J:s omvändelse gm B.

barlast, ballast, 1) sjö., sten, sand, järntackor o. a., stufvadt i nedersta rummet på olast. fartyg för dess stadigare gång; 2) öfversta grusfylln. på järnvägsbankar.

Bar-le-Duc (-lö-dyck'), hst. i fr. depart. Meuse. 17,693 inv.

Barletta, it. hamnst. vid Adriat. haf., 42,022 inv., fyrbåk.

Bārlow (-lå), Joel, amer. skald o. statsm., f. 1775 Connecticut, d. 12.

Barma, se Birma.

barmakider, barmekider, pers. släkt; mäktig und. abbasid. kaliferna, utrot. 803 af Harun al Rasjid.

Barmen, st. i preuss. reg. omr. Düsseldorf, v. Elberfeld. 141,944 inv., fabrik.

Barmhärtiga bröder och systrar, munkar o. nunnor för lindr. af mänskl. elände utan afs. på rel. o. nation; de förra stift. af portug. João Ciudad 1540 efter Augustinus' regel, svart kåpa; de senare (filles de la charité) stift, af Vincentius de Paula i Frankr. 1625. Upphörde und. revol., återställda af Napoleon I.

Bārnabas, levit fr. Cypern, i börj. Paulus' reskamrat, sed. missionär på Cypern. B:s bref oäkta.

Barnabīter, munksamf., stift. 1530 i Milano, sysselsatte sig med predik., sjukvård o. utdeln. af sakrament.

Barnar'do, Thom. John, eng. filantr., f. 1845 i Irld, d. 05 London. Bildade skolor för barn från gatan.

Barnaūl, sibir. st. 29,850 inv. Bergverk.

Barnay, Ludw., sed. 1860 skådespel., f. 42 Pest. Hjälte- och karaktärsroller.

Barneveldt, se Oldenbarneveldt.

barnförlamning, poliomyelītis, läk., gm en bacill framkallad inflammation i ryggmärgen, företrädesvis i de främre grå »hornen», leder till förlamning.

Barni, Jul. Rom., fr. lärd, f. 1818 Lille, d. 78 Mers. Öfvers. o. komment. Kant.

Barnum (bārnöm), Phineas Tayl., gm sin originella »humbug» känd amerik., f. 1810 Connecticut, d. 91. Grund. B:s museum i N. York. Skr. Autobiography (54).

baro-, i smnsatta ord: tyngd, tryck.

barock', fr., underl., besynnerl., öfverdrifven; b.-stil, se byggnadsstil.

Barōda, brit. skyddsstat i presidentskap. Bombay i Ostind. 20,720 kv.km., 2 mill. inv. Hst. B., 103,790 inv.

baro|grāf, barometrograf, gr., barometer, s. själfantecknar barometerståndet, -makromēter, gr., instrument, s. samtidigt visar nyföddes längd o. tyngd, -mēter, gr., instrument f. mätn. af lufttrycket. B. består af ett lodrätt stående, ofvan tillslutet o. med kvicksilfver fylldt glasrör, s. med sin nedre öppna ände antingen slutar i en med kvicksilfver fylld skål (dosb.) l. ock i nedre änden är u-formigt böjdt uppåt (häfvare-b.). Längd. på kvicksilfverpelaren, hkn gm lufttrycket hålles sväfvande i röret, anger b.-ståndet. Vid hafsytan är medel-b.-ståndet = 760 mm. I aneroid-b. verkar lufttr. på en i det närmaste lufttom metalldosas tunna, elast. bottnar. Enär lufttr. aftar, i samma mån höjden öf. hafvet tilltar, är b. användbar s. höjdmätare. -metrogrāf, se barograf.

barōn, medelt.-lat., 1:a klassen af d. lägre adeln i Tyskld o. Frankr., lägsta klassen af d. högre adeln i Engld. I Sverige lägre afd. af högadeln; kallas hos oss officiellt friherre, -i, barons egendom. -iserad, upphöjd i friherrl. stånd.

bar'onet, (abbr. Bart.), eng.