Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/740

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


Hildetand, som han besegrade på Bråvalla hed.

Sigyn, nord. myt., Lokes hustru.

Sikajoki (Siikajoki), socken i fin. landsk. Österbotten. Sl. 18/4 1808.

sikel, hebr., vikt hos de forne judarne.

Sikem, g. geogr., st. i Samarien (Palestina).

sikhs, mohammed. sekt i Indien sed. 1500, förenad 1794 till ett kon.-rike, som Engld underkufvade 1849.

Sikiang l. Pärlfloden, H. i Kina, utfaller nära Kanton i Kin. haf.. 1,150 km. l.

siklöjan, Coregonus albula L., af laxfiskarnas familj, till 25 cm. l., allm. öfver hela landet samt i Östersjön.

sikt, ty., uppvisn. af en växel.

Si'kyon g. geogr., gr. st. på Peloponnesos.

Silen, Östra S. o. Västra S., sjöar på gränsen mel. Värmland och Dal.

silen'tium, lat., tystnad.

Silēnus, se Seilenos.

silfver, Ag = 108, metall. grundämne, förekommer i naturen dels gediget, dels i förening m. andra ämnen. Framställes i vårt land af silfverhalt. blyglans gm afdrifning. Hvitt o. mycket tänjbart; lösligt i salpetersyra o. varm svafvelsyra. Oxiderar ej lätt; förenar sig lätt m. klor, brom, jod. Smältpkt omkr. 1,000 °. Eg. v. 10,57. Användes i fotogr., medicin, till mynt, smycken, husgerådssaker m. m.

silfverblick, det i djupaste delen af härden eft. blyoxidens afdrifning kvarvar. silfret.

silfverglitt, detsma som blyoxid.

Silfverstolpe, 1) Ax. Gabr., skald, f. 1762, 95 ledam. af sv. akad., 1800 riddarh.-sekret., deltog i utarbet. af rikets grundlagar, d. 16. Skr.: Äreminnen öf. Birger Jarl och Sten Sture d. y., smärre dikter, sagor, satirer m. m. — Hans bror 2) Gust. Abr., tidningsm., förf., f. 1772, 16 rikshistoriograf, d. 24 ss. kyrkoh. Utg.: Litteratur tidn. (95/97), Journal för sv. lit. (97/12), skr.: Hist. öf. förh. mel. Sverige o. Norige etc. (21/23) m. m. — 3) Karl Gudm. Uno, hist., förf., f. 1840, 75 amanuens i riksarkivet, 96 arkivarie där, d. 99. Utg. : Sv. teaterns äldsta öden (82), Sv. diplomatarium etc., Dikter m. m.

silhuett', fr., skuggporträtt.

Silis'tria, bulgar. st. vid Donau, 12,133 inv. Flere gngr belägrad.

Siljan, insjö i Dalarna, gmfluten af Öster-Dalälf., 285 kv.km.

silke, spånad, s. erhålles af den hylsa (kokong), hvari silkesmasken vid förpuppningen inspinner sig. Silkesproduktionen härstammar fr. Kina o. drifves nu is. i Ital. och s. Frankrike.

silkesmasken, Bombyx mori L., insekt af fjärilarnas ordn., fr. Kina, lefver på mullbärsträdets blad o. odlas för det silke, som erhålles af kokongen (af 6-7,000 larver erhålles 1 kg. råsilke).

sillsläktet, Clupea L., af sillfiskarnes familj. Vanliga sillen, C. harengus L., till 37 cm. l., allm. i djupen af norra Atlanten, Nord- och Östersjön, kommer und. lektiden upp i omätliga skaror och tränger fram till kusterna. Sillfisket har sedan början af medeltiden varit en högst betydande näringskälla.

siluriska formationen, understa format. af paläozoiska perioden. Trilobiternas tidsålder. Inneh. kalk, skiffer, kvartsit, gråvacka.

Silvānus, rom. myt., skogsgud, den yppiga naturkraftens symbol.

Sim'birsk, ry. st. vid Volga, 44,111 inv.

Simferōpol, hst. på Krim, 60,876 inv.

simfåglar, Natatores, ordn. bland fåglarna med kort näbb, korta ben o. simhud mel. tårna. Hit höra: andfåglar, årfotade fåglar, långvingade s., gumpfotade fåglar.

Simla, sommarort i brit. Ostindien i Himalaja. 13,836 m. of. hafvet. Vice konungens sommarresidens.