Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/747

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Skuld, nord. myt., en af nornorna, framtidens gudinna.

skuldran, bildas af nyckelbenet, skulderbladet och öfverarmens öfre ände jämte motsvarande muskler.

skulpt|ūr, lat., se bilhhuggarkonst. -ör, bildhuggare.

skup'tschina, serb. nationalförsamlingen.

Skutāri, 1) turk. st. i Albanien vid S.-sjön, 20,000 inv.; 2) st. i M. Asien vid Bosporen midt emot Konstpl, 82,400 inv.

skvadrōn, fr., afdelning af kavalleriregem., står und. befäl af en ryttmästare.

skvättan, Saxicola L., Passeres. Buskskvättan (3 arter) S. rubicola o. S. rubetra, o. stenskvättan, S. ænante, bygger i stenrösen, ganska allmän, flyttfågel.

skyddskoppympning, se kokoppympning.

skyddstull-system (protektionssystem), politik, s. gm att lägga tull på införsel af utländska varor söker skydda inhemska produkter o. underlätta deras afsättning.

Skye (skaj), ö bland Hebriderna, 1,533 kv.km., 15,705 inv.

skylight (skaj'lajt), eng., takfönster.

Skyros gr. ö bland Sporaderna, 204 kv.km., 3,512 inv.

skyskrapare (eng. sky-scrapers), mycket höga, 20/60 våningar, hus i de stora n.-amer. städerna.

skyter kallade grekerna alla nord-osteurop. folk.

Skytte, Joh., frih., statsm., f. 1577, Gust. II Adolfs lärare, upprättade ss. kansler för Uppsala univ. skytteanska professuren, d. 45.

skyttebank l. bank, bakom ett bröstvärn anbragt upphöjning, hvarifr. man skjuter öfver vallen.

Skytten, stjärnbild o. 9:e tecknet i djurkretsen.

skålpundfot, det arbete, som åtgår för att på 1 sekund lyfta 1 skålp. 1 fot högt.

Skåne, landsk, i Götaland, gränsar i n. till Halland o. Småland, i n.o. till Blekinge, för öfr. omgifvet af Östersj., Öresund o. Kattegatt. 11,275 kv.km., 671,870 inv. (08). Floder: Rönne-, Vege-, Sax-, Kjeflinge-, Helgeån. Sjöar: Ringsjön, Ifösj. o. Vombsj. I n. uppfylldt af åsar, i s. i allmänh. slättland. Vårt rikaste landsk., »Sveriges kornbod». Delas i Malmöh. l. o. Kristianst. l. Städer: se länen.

skäggkarp, Barbus Cuv., af karpfiskarnas familj. Vanliga s., B. fluviatilis Ag., 70 cm. l., Mel.-Europas floder.

skärmytsling (it. scaramuccia), liten fäktning.

skärrfåglar, Strisores, ordn. bland fåglarna med 4 tår, 3 framåt och 1 bakåt; näbben utan vaxhud; underarmens stora täckfjädrar bilda flere rader o. räcka utom armpennornas midt. Hit höra kungsfiskare, Alcedinidæ, biätare, Meropidæ, blåkråkor, Coraciidæ tornsvalor, Cypselidæ, nattskärror, Caprimylgidæ.

skärseld, purgatorium, enl. kat. läran mellantillstånd för de troende eft. döden, hvari de gm eld renas från ännu oförsonade synder, för att sedan komma till himlen. S. kan mildras o. förkortas gm böner, aflat, mässor m. m.

skärtorsdag (af skära, rena), torsdagen före påsk, då botgörare under kat. tiden återupptogos i kyrkans gemenskap.

Sköfde, st. i Skarab. l. vid Billingen, 6,418 inv. (08). Omtalas redan på 1400-talet.

Sköldebrand (Skjöldebrand), And. Fredr., gref., krigare, dipl., skald, f. 1757, segrade öf. danskarne vid Bornhöft 13, d. 34 ss. infanterigeneral. Skr. dram., dikter m. m.

sköldkörtel, körtelartadt, kärlrikt organ på halsen framför ringbrosket o. på sidan om struphufvudets sköldbrosk. Vid dess ansvällning uppstår strypsjuka.

sköldlöss, Coccidæ, insekter af skinnbaggarnas ordn. Parasiter