af Aquino (d. 1274) o. Duns Scotus (d. 1308). Skolastiken förföll und. 15:e årh.
skoliōs, gr., läk., permanent sidokrökn. af ryggraden, vid rachitis, benröta, uppkommer äfven gm öfvervägande bruk af ena armen, dålig hållning m. m. Behandling: gymnastik, ortopedi.
skonare l. skonert, fartyg med 2 m. salningar försedda master, af hka den främre, fockmasten, ofta har rår, men den aktre, stormasten, är utan.
Sko'pas, athen. bildh. och arkit. omkr. 370 f. K., fr. ön Paros.
skorf, Impetigo, utslagssjukdom, variga partier, is. å den hårbeklädda delen af hufvudet.
Skorpiōnen, stjärnbild i djurkrets.
skorpiōner, Scorpionina, af spindeldjurens klass, hafva bakkroppen delad i en främre, bredare, o. en bakre, smalare del m. giftig gadd i spetsen. Farliga äro: Androctonus australis L., 9 cm. l., i n. och mel. Afrika, samt Buthus occitanus Amour. 8,5 cm. l., i Medelh.-länderna.
Skottland (eng. Scotland), norra delen af Stor-Britannien, omgifves på 3 sidor af Atlanten o. skiljes i söder fr. Engld gm Cheviotbergen. 78,748 kv.km., 4,676,603 inv. Berg: Cheviot, Grampian. Fl.: Tweed, Clyde, Tay, Don. Kanal: Kaledoniska. Öar: Hebriderna, Orkneys. Vikar: Firth of Forth, Firth of Tay, Moray Firth, Firth of Clyde, Solway Firth. Sjö: Loch Ness. Prod.: fisk, hafre, hvete, potatis, boskap, bly, silfver, järn, stenkol, ull. Inv.: skottar. Näringar: åkerbruk, boskapsskötsel, fiske. Hst.: Edinburgh. Öfr. st.: Leith, Glasgow, Greenock, Dumfries, Perth, Dundee, Aberdeen, Banff, Kilmarnock m. fl. Polit. indeln.: 33 grefsk. — Hist.: första inv. pikter och skoter; dessas infall i rom. prov. Britannia; strider med romarne. I 7:e årh. funnos i S. 4 själfst. riken, hka i början af 10:e årh. förenades till ett und. namnet Alban. Strider m. angelsachserna. 1124/53 David 1:e härsk. i S. Sedan strider m. England. 1175 blef S. län und. Engld, men 1209 åter oafhäng. 1217 åter eng. län. Sed. 1296 reg. i S. fick eng. ståth. 1327 S. åter egna kgr. I 14:e årh. inre strider. 1370 tillföll S. huset Stuart. I 16:e årh. infördes reformat. Maria Stuart hade krig m. Engld o. afrättades 1587. 1603 förenades S. m. Engld, men med egen styrelse. 1707 förenadt med England till ett rike: Stor-Britannien.
skottår, se kalender.
skribent', lat., skrifvare.
skrifkramp, af skrifning framkallad kramp i de tre första fingrarnas böj- och sträckmuskler. Behandlas m. konstant elektr. ström.
skrifmaskin, en handskriften ersättande stämpelapp., hvari på förbirullande papper skrift åstadkommes gm trycktyper, hka sättas i gång medelst tangenter. Den första brukbara s. (af amerik. uppfinn.) patenterades 1867.
skrift, språkets framställn. gm synbara tecken. Äldst voro bildskrift o. ordskrift (kilskrift o. hieroglyfer), därpå stafvelseskrift och till sist bokstafsskrift, vid hvilken hvarje bokst. representerar ett ljud. Denna uppfanns antagligen af indierna.
skrofler, Scrofulosis, konstitutionell sjukd., s. förvärfvas gm dålig föda, fukt o. brist på kroppsrörelse, yttrar sig i utslag i ansikte o. hufvud, körtelsvulster, inflammat, af ögon, öron, näsa. Botas gm hygien, lefnadssätt, is. rationell diet, hafs- och solbad.
skrot och korn, se mynt.
skrup|el, lat., ford. apoteksvikt = 20 gram = 120 centigram. -ler, betänkligheter. -ulös, betänksam, sorgfällig.
skrå, se gillen.
