Stratford (strätt'-), eng. st. i Warwickshire vid Avon, 8,310 inv. Shakespeares födelse- o. begrafningsort.
Stratford (strätt-'), Sir S. Canning, visc. De-Redcliffe, eng. statsm., f. 1788 London, sedan 09 diplomat, is. verksam i Konstpl 41, understödde turk. mot Ryssld, återkallad 58, d. 80.
Strauss, 1) Joh., danskomp., »valskonungen», f. 1804 Wien, d. där 49. — Hans son 2) Joh., dans- o. operettkom., f. 1825 Wien, d. 99. Komp.: Läderlappen, Donauvalsen m. m. — 3) Dav. Friedr., ty. förf., f. 1808 Ludwigsburg, d. där 74. Skr.: Leben Jesu, Lessings Nath. d. Weise, Der alte u. d. neue Glaube m. m. 3) Rich., ty. komp., f. 1864 München. Skr. symfonier och operor, bl. a. Salome.
Strehlenau, Niembsch v., Nik. Lenau, skald, f. 1802 Czadat, d. 50. Skr. Faust, Savonarola m. m.
strejk, eng. strike, arbetsinställelse i massa.
strelitzerna, ford. ry. garde, undertr. af Peter d. st. 1698.
strieto, it., tonk., påskyndadt.
strike, eng., se strejk.
striktūr, lat., smnsnörpning, is. af urinröret.
Strindberg, Joh. Aug., skald, mångfrestande, ytterst produktiv förf., f. 1849 Sthm, 75/82 amanuens i k. bibliot., sed. ngra år bosatt i utlandet, men sed. 99 åter i Sthm. Skr.: Från Fjärdingen och Svartbäcken (77), skådesp. Mäster Olof (78), Röda rummet (79), Det nya riket (82), Sv. öden och äfventyr (82/84, 3 bd), sagosp. Lyckopers resa (82), Giftas (84, 86), Tjänstekvinnans son, dikter, hist. dramer m. m.
stringendo (-djen'då), it., tonk., skyndsammare.
Strinnholm, And. Magn., hist., f. 1786, 37 ledam. af sv. akad., d. 62 Sthm. Skr.: Sv. folkets hist. under konungarne af Vasaätten (19/23), Svenska foklets hist. från äldsta till närv. tider (34/54), Sveriges hist. i sammandrag (57/60) m. m.
Strix (lat., eg. »uggla»), skämttidn., sed. 1897 utg. af Alb. Engström.
strof, gr., fören. af flere versrader till ett helt; en del af körens sång i den gr. traged.
stron'tium, Sr = 87,5, metall. grundämne, förekomm. täml. utbredt i fören. med svafvel- o. kolsyra. Svagt gul, oxiderar lätt o. sönderdelar vatten redan vid vanl. temp. Det salpetersyrade saltet nyttjas i fyrverkeri till röd eld.
Struensee (-se), Joh. Friedr., gref., dan. min., f. 1737 Halle, 68 dan. kon. Kristian VII:s lifmedikus o. drottn. Matildas älskare, 70 kabin.-sekret., 71 min. och grefve, verkade för upplysn. och ordn., väckte dock öfverallt missnöje, störtad o. afrättad 72.
struktūr, lat., sammanfogningssätt, byggnadssätt.
strumpebandsorden, order af the garter, eng. orden, stift. af Edvard III 1350, utdelas blott till främmande furstar, medlemmar af eng. kon.-familjen, 26 af eng. högadeln. Dessutom utnämnas 26 s. k. fattiga riddare (vanligen gamla hoftjänare).
strupe, inbegreppet af de i öfre halsen liggande svälj- och andningsverktygen före deln. i luft- o. matstrupen.
struphufvud, Larynx, luftstrupens öfversta del, består af fl. kantiga brosk och öfverklädda med en slemhinna. I s. finns en smal spricka, begränsad af 2 elast. band, stämbanden, gm hkas dallring toner framkallas. -spegel, laryngoskop, liten spegel, hvarmed struphufvudet kan undersökas.
struplungsot, se laryngoftisis.
strutsen, Struthio L., af strutsfåglarnes ordn. Afrikanska s., S. camelus L., Afrika, v. Asien, 2/2,5 m. h., jagas och hålles tam för sina sköna (ving- o. stjärt-) fjädrar, som anv. till prydnader.
Struve, 1) Geo. Friedr. Wilh.,
