Tat'ra, bergknut på midten af Karpaterna, 2,647 m. h.
Tatt'ersall, eng., samlingsplats för hästsportsmän i London; äfv. i Sthm sed. 1898 ett T.
tatuēra, pryda huden med inristade o. färgade figurer, is. brukl. bland indian., Stillahafsöbor, negrer, sjömän, prostituerade.
Taube (tåb), 1) Hedv. Ulr., f. 1714, fr. 1730 Fredr. I:s älskarinna, 43 riksgref. af Hessenstein, d. 44. — 2) Evert, frih., f. 1737, d. 99 ss. gen.-löjtnant. Stort inflytande på Gust. III.
Tauchnitz, 1) Karl Christ. Trang, ty. boktr., f. 1761, d. 36. Utg. stereotypuppl. af de gamla klassikerna. — Hans brorson 2) Kristian Bernh. v., boktr., f. 1816, 60 frih., d. 84 Leipzig. Förläggare f. Collect. of brit. authors (till 1910 4,190 bd).
Tauenzien, Friedr. Bogislaw Eman., preuss. gref. o. gen., f. 1760 Potsdam, utmärkte sig 13, d. 24 ss. guv. i Berlin.
Taunton (tåntönn), st. i eng. grefsk. Somerset, vid Tone, 21,078 inv.
Taunus, bergsträcka mel. Main o. Lahn (Hessen-Nassau), högsta topp Feldberg, 881 m. h.
Taurien, ry. guvern., 63,554 kv.km., 1,447,790 inv. Hst. Simferopol.
Tauriska halfön, se Krim.
Taurus, sydligaste bergsträckan i i M. Asien, 3,000/3,500 m. h.
Tausen, Hans, den 1:e dan. reformatorn, f. 1494, son af en smed, Luthers lärj., det evang. partiets ordf. 30, d, 61 ss. bisk. Öfvers. de 5 Moseb.
tauto|logī (tav-), gr., onödigt upprepande af sma ordalag. -lōgisk, som innehåller tautologi.
Tavast, Magnus Olavi (Olsson), teol., statsm., f. före 1360, Eriks af Pommern kansler, 1412/50 bisk. i Åbo.
Tavastehus, län i Finland, 21,584 kv.km., 285,281 inv. Residensst. T. (fin. Hämeenlinna), 5,840 inv. Anl. omkr. 1240.
Tavastland, landsk, i inre Finld. Birger Jarls korståg dit 1240.
tavern', it., vinhus, krog.
taxamēter, gr., apparat för kontroll vid åkning i åkardroskor, angifvande åkturens längd.
Taxis, se Thurn u. T.
Tay (tä), fl. i Skotld, utfaller gm Firth of T. i Nordsj., 200 km.
Taygetos (taj-'), berg på Peloponnesos mel. Lakonien och Messenien, 2,410 m. h.
Taylor (talör), 1) Zachary, n.-amer. statsm., f. 1784 Virginia, anförare i kriget mot indianerna o. 46/47 mot Mex., republ. pres. 49, d. 50. — 2) Bayard, n.-amer. skald o. resande, f. 1825 Pennsylvan., d. 78 ss. sändeb. i Berlin. Skr. rom., dram., reseskildr., lyrik m. m. Utm. öfvers. af Faust.
te, bladen af Thea chinensis Sim., Ternströmiaceæ, buske i Assam, Kina, Japan, O.-Ind., Ceylon. Innehåller 11,4 % vatten, 21 % kväfvehalt. ämnen, 7 % gummi och dextrin, 12,4 % garfsyra, 5,1 % aska, och 1,4 % tein. Af två hufvudslag (grönt och brunt), med en mängd olika sorter: pecco-, kongo-, souchong-, haysan-, pärl- m. m. Det öfver land forslade s. k. karavan-t. är bättre än det sjöledes införda, emedan hafsluften inverkar skadligt. Sed. urminnes tider kinesernas nationaldryck, sed. 17:e årh. utbredt i Europ., hufvudsakl. i Holland, Engld, Ryssld. Årliga importen till Sverige omkr. 250,000 kg., till ett värde af omkr. 500,000 kr.
teak (tik), se tekträdet.
teā|ter, gr., byggnad f. dram. föreställning. -trālisk, beträffande t.; konstlad, tillgjord.
teatīner, en 1524 af kardinal Caraffa (sed. påf. Paul VI) stift. andl. orden, stadf. 1540.
teatotaler (tītåtätör), eng., absolut nykterist, absolutist.
Tebe, g. geogr., 1) egentl. Ape, hst. i öfre Egypt., förstörd 84 f. K.;
