Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/809

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

järnoxid; anv. ss. polermedel o. till gjutformar.

trippel-allians', tremaktsförbund, is. det af 23/1 1668 mel. England, Nederländerna och Sverige mot Frankrike.

trirēm, lat., fartyg m. 3 rader roddarbänkar öfver haa.

Trismegis'tos, se Hermes.

trist, lat., sorgsen, dyster, mulen.

Tris'tan och Isol'de, breton. saga, poet. behandlad af Gottfrid af Strassburg, dram. af R. Wagner m. fl.

Tristão da Cunha (-tāung da kun'ja), ögrupp i s. Atlanten, under eng. beskydd, 116 kv.km.

tritōner, gr. myt., lägre hafsgudomligheter.

triumf', lat., en segerrik fältherres högtidl. intåg i gamla Rom; seger, lysande framgång. -ātor, rom. fälth., som firar triumf. -era, hålla segertåg; fröjdas, jubla.

triumf'båge, fristående, rikt prydd portbyggnad t. firande l. minne af högtidl. intåg.

triumvirāt, lat., reger. förd af tre män. Rom hade två, det 1:a mel. Crassus, Pompejus o. Cæsar (60/50 f. K.), det 2:a mel. Antonius, Octavianus o. Lepidus (43/31).

triviāl, lat., alldaglig, platt. -itēt, allvarlighet, platthet.

Trocadēro, palats, uppfördt till världsutställn. i Paris 1878 o. uppkalladt eft. d. af fransmännen 1823 intagna fortet T. vid Gadiz. Nu museum.

Trochu (-schy), Louis Jul., fr. gen., f. 1815, 59 i Italien, 70 guv. i Paris o. pres. för republ. reg., trädde tillbaka 72, d. 96.

trofē, gr., segertecken.

troglodyter, gr., jordkuleinvånare.

Troīl, Uno v., teol., reseskildr., f. 1746, d. 03 ss. ärkebisk. i Upps. Förf.

Troj'a, Ilion, Ilium, g. geogr., hst. i landsk. Troas i M. Asien, vid Egeiska haf., grundl. af kon. Troas, förstördt enl. sagan 1184 f. K. af grekerna. Utgräfn. af Schliemann 71/72 o. 90.

trokē, gr., versfot — .

Trolle, urgam., från Danmark härst. ätt. 1) Gust. Eriksson, statsm., landsförrädare, blef 1515, mycket ung, ärkebisk.; afsatt 17, 20 åter ärkebisk. o. ledamot af reg., flydde 23 till Danmark, deltog på Lübecks sida i grefvefejden, stupade 35 vid Öxnebjerg. — 2) Henr. af, rom.-förf., f. 1829, 47/56 sjöofficer, d. 86. Skr.: Skeppet Ölands flagga, Sjöofficeren m. m.

Trolle-Ljungby, st. fideikom.-egend. i Kristianst. l.

Trollhättan, världsberömda fall i Göta älf, kringgås af Trollhätte kanal, hvars trafikförmåga nära tredubblas gm anläggningen af den förbättrade farleden mel. Vänersborg o. Göteborg, hvartill ss. medel 22,800,000 kr. anslogos af 1909 års riksdag. S. å. anslogos 1 ½ mill. kr. till anläggn. af ledningar för distribution af elektr. kraft från Trollhättans kraftstation.

Trollope (tråll'op), Anth., eng skriftställ., f. 1815, d. 82 London. Skr. förträffliga reseskildr. o. 80 bd romaner.

trombōs, gr., tilltäppning af blodkärl gm blodlefrar, uppkomma dels gm tryck l. yttre skada, dels gm sjukd. i blodkärlen, bristande cirkulation m. m. Af blodlefrarna kunna stycken afskiljas o. gifva anledn. t. emboli (sed. o.) m.m.

Tromsö, 1) stift i nordl. Norge. 2 amt i sma stift, 26,246 kv.km., 74,302 inv. 3) Hst. i T. stift på en ö, 6,455 inv. Bisk., hamn, fiskerier.

Trondhjem, 1) stift i mel. Norge, 2) Hst.T., ford. Nidaros, vid T.-fjorden, 38,156 inv. Bisk., berömd domk., hamn. Norska kgrs gamla kröningsst.

trop, gr., figurl. talesätt.

tropīkerna, gr., vändkretsarna, länderna mel. dem.

Troppau, hst. i österr. Schlesien vid Oppa, 26,748 inv.

Trosa, st. i Södermanl. l. v.