marchese, it. statsm., f. 1829 Milano, 63/64, 69/76, 96/98 o. 99/01 utr.-min.
viscount, se vicomte.
Wiseman (wajs'men), Nicol., eng.-kat. teol., f. 1802 Sevilla, öfverlämnade 47 t. påfv. ett försl. till återställ, af eng.-kat. kyrk., 50 kardin., ärkeb. af Westminster o. kat. primas i Engld, d. 65.
Wisén, Teod., filol., f. 1835, 65 prof. i nord. spr. i Lund, 78 ledam. af sv. akad., d. 93. Förf.
visent', Bison europæus Ow., europ. uroxe, Europas största landtdjur, förekommer ännu i Littauen. Vild i Kaukasien.
visēra, lat., med vederbörl. bevis förse pass o. d.
visērstång, måttstång för direkt uppmätn. af ett fats kubikinneb.
visībel, lat., synbar.
vis iner'tiæ, lat., trögbetskraft.
Vising, Per Joh., språkf., f. 1855 Ångermanl., 82 fil. d:r, 99 prof. vid Gbgs högskola. Liflig författarverksamh.
Visingsö, ö i s. Vättern; ruiner af Visingsborg; bildar egen socken i Jönköp. l.
vision, lat., synvilla, andesyn.
visīr, fr., den rörl., ansiktet täckande del. på hjälmen. -punkter, på eldvap.: sikte o. korn.
visīt, fr., besök. -ation, under-, gmsökning. -era, undersöka, gmsöka.
Viskan, fl. i s.v. Sverige, uppr. i Västergötl., utf. i Kattegatt nära Varberg.
visky, whiskey, irl. l. skottskt kornbrännvin.
Wismar, st. Meckl.-Schwerin vid Östersj., 22,028 inv. Hamn. 1803 af Sverige förpant. till Meckl.-Schwerin. 19/9 1903 afstod Sverige sina anspråk på W.
vismut, Bi =208, metall. elem., s. förekom. dels gediget, dels i fören. m. svafvel; främst, gm att v.-malmerna upphettas i snedt liggande rör, hvarvid metallen utsägrar rödakt. gul, kristallinsk. Eg. v. = 9,8. Smältpunkt 268,5. -glans, kristallin. min. af vismut o. svafvel, blygrått; i Erzgebirge, Riddarhyttan m. m.
vist, (eng. whist) urspr. eng. kortspel.
vista, it., åsyn. A primav., tonk., från bladet. A v., vid uppvisandet (växels o. dyl.).
vita brevis, ars longa, lat., lifvet (är) kort, konsten (är) lång.
vitāl, lat., beträff. lifvet. -itet, lifskraft.
vitaliebröder, fetaliebröder, hättebröder, egentl.: viktualiebröder, ty. sjöröfvare i Östersjön i 14:e o. 15:e årh.
Vitālis, se Sjöberg, E.
Vitebsk, guvern. i v. Ryssld, 45,166 kv.km., 1,498,246 inv. Hst. V. v. Düna, 66,143 inv.
Vitell'ius, Aulus, rom. kejs., f. 15 e. K., kejs. 69, s. å. dödad af Vespanianus' soldater vid Roms intagande. Utsväfvande.
Viter'bo, st. i mel. Ital., 21,292 inv. Svafvelbad.
viterīt, se barium.
Vitiöarna, se Fidschiöarna.
Vitōria, bef. st. i n. Span., 30,700 inv. Sl. 21/6 1813.
vitriōl, med.-lat., namn på vissa svafvelsyr. salter, ss. järn-v. l. grön v., koppar-v. l. blå v., zink-v. l. hvit v.
vitriololja = svafvelsyra.
vitrotypī, se fotografi.
Vitrūvius, Marcus l. Pollio, krigsingen. und. Cæsar och Augustus. Skr.: De architectura.
vits, ty., ordlek.
Witt, Joh. o. Cornel. de, bröder, holl. republ. motstånd, t. huset Oranien, hvars afsättn. fr. ståthållaresk. de gmdrefvo 1667. Mördades 72 af den oran. sinnade pöbeln.
Witte, Sergej, ry. statsm., grefve, f. 1849 Tiflis, org. ry. järnvägsväsendet, afslutade freden m. Japan 05, 05/06 förste ry. min.-presid.
Wittekind, sachs. furste, stred sed. 778 mot Karl d. st., underkastade sig honom 85 och lät döpa sig, d. omkr. 07.
Wittelsbach, ty. furstefam.,
