ålfiskar, Murænidæ, af blåsmunnarnas ordn. Dit höra: sötvattensålen, Anguilla vulgaris Turt., till 1,25 m. l., mel. Europa, och hafsålen, Conger vulgaris Yarr., till 2,67 m. l., sparsamt i Kattegatt.
ållonborren, Melolontha Fab., skalbagge af bladhorningarnas familj. Vanliga å., M. vulgaris L., 22 mm. l., i Europa. Larverna lefva i jorden och göra stor skada på odlade växters rötter.
Ålund, Otto Vilh., litteratör, publ., f. 1822, d. 91. Utg.: »Uppfinningarnas bok» (71/76), Elementarkurs i geogr. (59) m. m.
Åmmeberg, bruksegendom i Örebro l. Zinkgrufvor.
Åmål, st. i Älfsb. l. (Dal) vid Vänern, 4,120 inv. (08). Stadsprivil.
Åmänningen, insjö i Västm. l.
ånga, gasform. tillstånd, hvari vätskor vid en viss värmegrad öfvergå.
Ångermanälfven, fl. i Norrland, uppkommer af 3 källfloder, utf. i o Bottn. viken, 390 km. l.
Ångermanland, landsk. i Norrland, omgifvet i s.o. af Bottn. viken, s.v. af Medelpad och Jämtl., i n. och n.o. af Lappld och Västerb., 20,477 kv.km. Fl.: Ångermanälfven. Företer en rik omväxl. af fjäll o. dalar. Näringar: åkerbruk, bosk.-skötsel, skogsafverkn. Bildar jämte Medelpad Västernorrl. l. St.: Härnösand, Örnsköldsvik.
ångfartyg, fartyg, s. drifves med ångkraft. Som öfverföringsmedel nyttjas på hjulångare ett vid hvardera sidan af fartyget beläget skofvelhjul, på skrufångare en i fartygets akter belägen skruf (propeller). Å. uppfanns 1681 af Papin. 1787 konstruerade Miller (Engld) en hjulångare, s. å. uppfann Fitch (N.-Amer.) skrufångaren. Det första praktiska å byggdes af Fulton 1807, 1829 byggde Ressel i Triest en användbar skrufångare, 1855 uppfann Seydell reaktionspropellern, o. nyligen har ångturbinen börjat användas som drifkraft för å.
ångmaskin, kraftmaskin, som drifves med ånga. Består till sin nödvändigaste del af ångpannan, cylindern o. sliden. En mängd olika konstruktioner finnas; de delas i hög- o. lågtrycksmaskiner; maskiner med o. utan expansion. I st. f. vattenånga användes stundom varm luft (kalorikmaskiner) l. en blandn. af luft och lysgas (gasmaskiner). En å:s styrka anges i hästkrafter.
Ångström, 1) And. Joh., fys., f. 1814, d. 74 ss. prof. i Uppsala. Uttalade i Optiska undersökningar den lag, s. ligger till grund för spektralanalysen. Skr. vidare: Recherches sur le spectre solaire (68), Sur la polarisation etc. (49) m. m. — Hans bror 2) Karl Arendt, mek., f. 1821, prof. vid tekn. högskolan i Sthm, d. 96. Förf. skrifter i mekanik m. m. — Hans son 3) Knut Joh., fys., f. 1857, d. 10 ss. prof. i Uppsala, utg. ett stort antal vetensk. arb. af hög rang.
år, tiden för jordens omlopp kring solen, 365 dagar 6 tim. 14 min. 22 sek. Manår, tiden för 12 synodiska månader, 354 d. 8 t. 48 m. 36 s. Kalenderår 1 jan.—31 dec., 365 o. hvart 4:e år 366 dagar (skottår).
Åreskutan, bergtopp i Jämtl., 1,472 m. h.
Århus (Aarhus), dan. amt i Jylland, 2,476 kv.km., 186,440 inv. Hst. Å. vid Kattegatt, 55,000 inv.
Åros (Aros), ford. namn på Västerås (Väster-Å.) o. Uppsala (Öster.-Å.).
årsringar, ringformiga vedpartier, s. iakttagas i tvärsnittet af dikotyledona träds stammar. Som en å. bildas för hvarje år, kan man gm att räkna deras antal erhålla kännedom om stammens ålder.
åsar (asar), de 12 fornnord. gudarna.
Åsa-Tor (Asa-Tor), nord. myt., namn på Tor.
