Sida:Ur mitt liv.djvu/146

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
144

Donaustranden voro i detta avseende för oss gynnsammare. En av bulgariska, osmanska och tyska förband nybildad armé höll på att koncentreras i det bulgariska gränsområdet invid Dobrudscha och längre uppåt Donau, sammanlagt omkring sju fördelningar av mycket olika styrka.

Detta var i huvudsak allt, som för närvarande fanns till förfogande på denna den mest sårbara av alla sårbara platser på vår europeiska krigsskådeplats, nämligen den rumänska gränsen. Ytterligare kraftbehov måste antingen dragas bort från andra stridsfronter eller tagas från förband, som voro förslitna och i behov av vila eller slutligen vinnas genom uppsättande av nya fördelningar. Men just i sistberörda avseende voro förhållandena varken hos oss eller våra bundsförvanter gynnsamma. Ersättningsförhållandena hotade vid fortfarande lika eller högre påfrestning att bliva betänkliga. Ävenledes hade förbrukningen av materiel och skjutförnödenheter genom stridernas långa varaktighet och omfång på alla fronter blivit så oerhörd, att faran för en förlamning av vår krigföring redan av denna anledning icke syntes utesluten. Till läget i Turkiet återkommer jag senare.


DET POLITISKA LÄGET.

Icke blott de första intrycken av det militära utan även av det allmänna politiska läget fordra en kort utläggning. Jag börjar med förhållandena inom vårt eget fosterland.

Då ledningen av operationerna uppdrogs åt mig, ansåg jag stämningen inom hemorten visserligen icke modfälld men dock allvarsam. Det rådde intet tvivel, att man där fått ögonen öppnade genom många av de sista månadernas krigshändelser. Därtill kom, att nöden i det dagliga livet väsentligt stegrats. Särskilt svårt led medelklassen under de för den ovanligt ogynnsamma ekonomiska förhållandena.