Sida:Ur mitt liv.djvu/323

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
321

framrycka mot Epernay. Flodövergången i en stridsberedd fiendes åsyn var tvivelsutan ett djärvt företag. Men med tanke på våra upprepade erfarenheter från olika flod- och älvövergångar hyste vi icke heller i detta fallet några betänkligheter mot en dylik framryckning. De största svårigheterna lågo icke i det direkta besittningstagandet av flodavskärningen utan i stridens fortsättning på andra sidan hindret. Det efteråt skeende överförandet av artilleriet och alla anfallstruppernas strids- och livsförnödenheter var hänvisat till krigsbroar, vilka naturligtvis erbjödo tacksamma mål för det fientliga artilleriets fjärreld och fiendens flyganfall.

Utöver det ursprungliga målet för vår strid, som uteslutande avsåg intagandet av Reims, erhöll vår plan under loppet av åtskilliga överläggningar en utsträckning i ostlig riktning långt in uti Champagne. Anledningen härtill framgick å ena sidan ur vår avsikt att omfatta Reims även från sydost och å andra ur vår förhoppning att efter våra senaste erfarenheter möjligen kunna driva fram vårt anfall ända till Chalons-sur-Marne, därtill lockade av utsikten till stort byte i fångar och krigsmateriel, därest företaget lyckades i denna utsträckning. Därmed fingo vi i alla fall taga med på köpet faran att till förmån för en bred anfallsfront försvaga vår styrka på de avgörande punkterna.

Vi hade naturligtvis stort intresse av den nya operationens snara igångsättande. Inför de anländande amerikanska förstärkningarna arbetade icke tiden för utan emot oss. Det rätta avvägandet mellan nödvändigheten av förberedelser och det allmänna krigslägets krav blev nu uppgiften och sannerligen icke den lättaste delen av beslutet. Alldeles bortsett från de rent taktiska förberedelserna, som t. ex. transporterna och framförandet av alla stridsmedel till anfallspunkterna, fingo vi trots det allmänna lägets trängande fordringar icke förbise vilka svårigheter, som följde, varje gång vi hade att bereda våra trupper till nya uppgifter. Sålunda kunde vi i förevarande fall låta anfallet börja först den 15. juli.



21. — Hindenburg, Ur mitt liv.