Sida:Ur samtiden (literaturstudier).djvu/22

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
7
VILHELM TOPSØE.

han havde naaet maalet og erobret en plads, hvorfra han, som han en gang havde drømt det, kunde tale til et helt folk, netop da begyndte at mærke, at som forholdene vare, var maalet ikke kampen værd; nu vendte han tilbage til den forladte novellistiske virksomhed som til sin rette opgave, ja, der var en Tid, hvor han i sin officielle Stilling kun saae et frikort, der aabnede ham adgang til alle de kredse og forhold, han kunde ønske at iakttage» (enligt muntliga utlåtanden 1876).

Det, som nu blir föremål, man kan nästan säga, för hans undersökning, är den erotiska kärleken, och han har på detta område gjort en följd af iakttagelser, som höra till det rikhaltigaste, mest detaljerade och på samma gång mest djupgående och skarpsinniga, någon literatur äger. Till denna period höra de båda berättelserna »I Solskin» och »Livsanskuelserne», utkomna 1867, den långt senare anonymt framträdande »Jason med det gyldne Skind» samt »Fra Studiebogen». Den sista utkom visserligen senare än »Nutidsbilleder», men dess flesta berättelser hade förut varit tryckta i tidskrifter, en del kort efter »Jason».

Det är ett anmärkningsvärdt förhållande, att »Jason» utkom efter en så lång mellantid, nämligen först 1875, och att den utkom anonymt. De 1867 utkomna berättelserna röja visserligen begåfning, och, hvad mera är, man kan utan svårighet i dem finna liksom anslaget till den uppfattning af lifvet, som sedan skulle blifva Topsøes, ja, man igenkänner till och med lätteligen de typer, som sedan fingo en mångsidigare och bättre behandling. Men