Sida:Ur samtiden (literaturstudier).djvu/92

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
75
ALEXANDER L. KIELLAND.

Så ha vi fått följa med till ett ting på landet. Ja, en stadsbo kan omöjligt sätta sig in i, hur sann denna skildring är. Hvarje landtbo vet det, så framt han ej har något intresse af att för neka fakta. Men ej häller där träffa vi på några ideala arbetare.

Njædel och hans dotter Kristine äro de af landtbefolkningen, som komma i beröring med världen i hufvudstaden. Detta är egentligen hela historien i »Arbejdsfolk». Hvad blir vinsten för dessa människor af att komma i beröring med en annan samhällsklass? Det är egentligen frågan, som hela boken värder sig om, och det är svaret på denna fråga, som framkallat så starka beskylningar mot Kielland för partiskhet och orättvisa.

Svaret har blifvit följande, framlagdt i fakta, utan kommentarier. Kristine flyttar in till staden, till sin farbror, som är departementets vaktmästare, och vållar oro i statsrådets familj, genom att dennes båda söner hvar på sitt sätt blifva förälskade i henne, den ene på det sätt, hvarpå de fleste unge män blifva förälskade i en bondflicka, den andre på ett sätt, som rent af hotar med att föra till äktenskap. Det är den senare kärleken, som föräldrarne frukta, och detta är orsaken, hvarför statsrådet ej »vill lägga sig i den värde vaktmästarens enskilda affärer,» när denne gifter sig med sin brorsdotter, och detta ehuru såväl statsrådet som hans fru veta, att Moe lider af en sjukdom, som borde hålla honom ifrån äktenskap. Att detta är sanning, har ingen försökt förneka. Hvar och en vet, hur få som skulle hafva mod att begagna sin ställning