ingen fientlighet stod at befruchta. Men Konungens folk, sköt äntå vtur Stegeborg med longa bössor öfwer watnet på folk och hästar, som kommo vtur Hertigens lägre at watna wid stranden. Hertigen beswärade sig häröfwer hos Konungen genom sendebud, jemte begäran, at hans folk skulle efter Accordet hålla sig frideligen. Elliest kunde och skulle jemwel han senda sådan skott tilbaka vtur sin grofwa stycke, at ingen skulle wara säker, wilket och hade skedt, om icke Hertigen welat skona Konungens och Fröken Annas egna höga Personer. Han wille vndraga så mycket han kunde, i förmodan, at när then Swenska Skeps-Flottan, som låg wid Åland, och dageligen förwentades, komme, skulle hans fiender få et annat sinne.
Emedlertid wentar Konungen på vndsettning af Finnarna, til hwilkas vpbodande, åtskillige hade til siös rest. Thesse giorde försök, at draga thet siö-folk, som hertigen hade på Swenska Flottan, genom stemplingar, på Konungens sido; Brachte ock en, som war Höfwitsmann på et Hertigens skep, benemd then vnga Velam de Vik, then gamla Velam de Viks Myntemästares son, thertil, at han vtspridde ibland siö-folket, at Hertigen skulle wara aldeles förlåten af sina förnämsta, såsom Axel Lejonhufwud, och Anders Lindersson, hwilka hafwa gått öfwer till Konungen med Hertigens bästa Krigsfolk. Han begynte förthenskul lönligen råda och förmana them, som på Flottan woro hans bästa wenner, at the skulle rädda sig, och sökia Konungens nåd, medan then stod at vndfå. Härmed kommo änteligen Ammiralerne Joachim Scheel och Peter Stolpe vnder wäder, som ock fingo weta, at thenna Velam de Vik skulle hafwa i sina gömmor lönlig bref ifrå Konungen, och flera, som woro på Konungens sido. Förthenskull til att komma i nogare erfarenhet, om thet så skulle sig hafwa, blef Velam de Vik budin til gäst av Peter Stolpe. The begynte blifwa hel lustige, och Peter Stolpe lät gå hårdt på med skålar, och hwar gång någor god skål draks, afklädde han sig något af sin kläder, och kastade vt genom Kajut-dören på öfwerdäcket, hwilken lek alla hans gäster måste
med Bråwiken, som löper vp vtur Östersiön til Norköping. Hwilkom thet tilhördt för reduction, är mig obekant. Vti sednare tider hafwer Hertig Adoplh Phals-Grefwen, som residerade på Stegeborg, innehaft och bebodt Skenäs. Efter hans död hafwer thet warit för arrenderat och förpantadt, såsom thet ännu är. År 1719 in Julio afbrändes thetta härliga Palais af then Ryska Galeje-flottan.
