Sida:Utförlig Berättelse om Thet namnkunnoga Stånge-Bro-Slag.djvu/18

12

Cap. 2. Om Dalekarl: vpresning.

war i Dalarna, i the samma dagar, som Konungen och Hertigen wistades wid Stegeborg.

Dalekarlarna hade, alt sedan the warit Konung Gustav them första behielpelige at vtdrifwa Konung Christiern Tyran, och vpsatt honom på then Kongl. Thron, et mycket gott Hierta för all hans barn. Men fram för alla the andra, elskade the i synnerhet Hertig Carl, at the jemwel år 1579 och 1580, när vnder Konung Johans Regemente mycken förföljelse war å färde för Religion skull, ärnade honom Cronan och Riket.^[1] Vtaf samma sinnelag emot honom war ock then öfrige allmogen i Riket, at the icke

ger-

↑ Thet war ingen rätt vpriktig kärlek emellan Konung Johan och Hertig Carl, så länge de lefde, ifrån thet Konung Johan emottog Cronan och Riket. Forsta vprinnelsen war thenna, at när de bägge woro Hertigar, förbundo the sig tilsammans med wälde och macht, at aftwinga Riket deras Broder Konung Eric, för hans sälsamma Regemente skul; Tå hertig Johan låfwade Hertig Carl, ( som mera elskades av Officerare och Soldater än hertig Johan, ) at om han wille wara honom behielpelig emot Konung Eric, wille han ingen Konunga-Titul begära, widare än at han tillika med honom Riket förestå och Regementet föra måtte, med bägges lika höghet och myndighet; Hwilket löfte och förening med stark förbindelse skedde vppå resan ifrå Öster-Götland åt Stockholm, tå bägge Bröderna trädde vnder en ek, och hwar andra om deras tro försäkrade: Ther vtaf bägges theras betienter och Hof-folk hela then tiden buro eke-löf i theras hattar, och et mynt slogs i Wadstena med eke-löf kring kanterna, til tekn af thenna förbindelsen. Men tå spelet wunnit war med Konung Eric, och thet mycket genom Hertig Carls flitiga bestyrande, satte Konung Johan icke allenast thetta löftet i färgätenhet, vtan ock, sedan han war Konung blefwen, mycket inskränkte Hertigens macht och myndighet öfwer sit egit Hertigdömme; Til hwilken ända Eric Sparre lät vtgå en bok emot Hertigen, vnder Titul: Pro Lege, Rege, & Grege. Och när Hertigen wille förswara sig, stämde Konungen honom till Wadstena Riksdag år 1587. Men saken blef i wänlighet bilagd.
Här til kom ock det, at Konung Johan, så länge han lefde, fruchtade före, thet hans Broder Hertigen med tiden torde wilja spela Riket vndan hans Son Sigismund, i synnerhet, om han haft någon Son medan Konung Johan lefde. Men efter han war vtan manliga arfwingar, och vnder sit änklinga stånd lät förmärkja, at han ei widare willa gifwa sig i ächtenskap, gaf Konungen sig til frids. Men när Hertigen år 1592 then 27 Augusti hölt sitt biläger med Christina, Hertig Adolphs dotter af Holsten, et fierdedels år förr än Konungen dödde, tyckte han ei wäl ther om, vtan spådde liksom förvt, hwad sedan hände, nemligen, at hans arfwingar blefwo Cronan qwitte.

[p-1] Thet war ingen rätt vpriktig kärlek emellan Konung Johan och Hertig Carl, så länge de lefde, ifrån thet Konung Johan emottog Cronan och Riket. Forsta vprinnelsen war thenna, at när de bägge woro Hertigar, förbundo the sig tilsammans med wälde och macht, at aftwinga Riket deras Broder Konung Eric, för hans sälsamma Regemente skul; Tå hertig Johan låfwade Hertig Carl, ( som mera elskades av Officerare och Soldater än hertig Johan, ) at om han wille wara honom behielpelig emot Konung Eric, wille han ingen Konunga-Titul begära, widare än at han tillika med honom Riket förestå och Regementet föra måtte, med bägges lika höghet och myndighet; Hwilket löfte och förening med stark förbindelse skedde vppå resan ifrå Öster-Götland åt Stockholm, tå bägge Bröderna trädde vnder en ek, och hwar andra om deras tro försäkrade: Ther vtaf bägges theras betienter och Hof-folk hela then tiden buro eke-löf i theras hattar, och et mynt slogs i Wadstena med eke-löf kring kanterna, til tekn af thenna förbindelsen. Men tå spelet wunnit war med Konung Eric, och thet mycket genom Hertig Carls flitiga bestyrande, satte Konung Johan icke allenast thetta löftet i färgätenhet, vtan ock, sedan han war Konung blefwen, mycket inskränkte Hertigens macht och myndighet öfwer sit egit Hertigdömme; Til hwilken ända Eric Sparre lät vtgå en bok emot Hertigen, vnder Titul: Pro Lege, Rege, & Grege. Och när Hertigen wille förswara sig, stämde Konungen honom till Wadstena Riksdag år 1587. Men saken blef i wänlighet bilagd.
Här til kom ock det, at Konung Johan, så länge han lefde, fruchtade före, thet hans Broder Hertigen med tiden torde wilja spela Riket vndan hans Son Sigismund, i synnerhet, om han haft någon Son medan Konung Johan lefde. Men efter han war vtan manliga arfwingar, och vnder sit änklinga stånd lät förmärkja, at han ei widare willa gifwa sig i ächtenskap, gaf Konungen sig til frids. Men när Hertigen år 1592 then 27 Augusti hölt sitt biläger med Christina, Hertig Adolphs dotter af Holsten, et fierdedels år förr än Konungen dödde, tyckte han ei wäl ther om, vtan spådde liksom förvt, hwad sedan hände, nemligen, at hans arfwingar blefwo Cronan qwitte.

[1]