Sida:Utförlig Berättelse om Thet namnkunnoga Stånge-Bro-Slag.djvu/44

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
38
Cap. 3. Om Hufwud-drabbningen.

eröfrades, blefwo Konungen återstäldta af Hertigen. Som medan walplatsen renades, och the döda begrofwos, skrifteligen bad Konungen, at, som the förr af honom gifne förslag til förening them emillan ei blefwet wedertagne, nu tå vtan förhållning och med alfwar, then saken måtte blifwa företagen. Förthenskul kommo tredie dagen ther efter, nemligen den 27 Septemb. goda och fullmyndige Män tilsammans å bägge sidor at vprätta förlikningen.[1] Hwilken dock å Konungens sido skedde mer af twång, än god wilja, för the fångne Herrars skull, som han gerna hade frälsat vtur theras arrest. Til hwilken ända åtskilliga stämplingar före hades. I synnerhet tildrog sig, vnder thet at the deputerade, eller fullmächtige hade föreningen vnder händer, at en Herr Thuro Bielkes skytte blef om natten af Hertigens folk funnen med en bössa vnder then ena bron; och tå han medelst pinande nödgades göra bekännelse, berettade han, at the fångna Herrar legdt honom med 40 Vngerska Gyllen och 3 silfskedar, at ihiälskiuta Hertigen. Här af förorsakades Hertigen, at så mycket mer skynda på förlikning skriftens vprättande och vnderskrifwande, hwilket skedde then 28 Sept. 1598. Dagen efter, som war Michels-Mässodagen, blef Hertigen buden at wara Konungens Gäst på Slottet i Linköping; Men the skulle först mötas åt och talas wid. Til hwilken ända, när Konungen red vtur Staden och Hertigen blef thet warse, sätter ock han sig til häst, och rider öfwer Stångebro Konungen til mötes. När the kommo hwar annan så när, at the skulle talas wid, stiger Hertigen, at thermed wisa sin wördnad för Konungen, af hästen, och wille til fot hälsa honom; Men Konungen wille ei thet stilstädia, vtan bad honom sittia vp, och tå redo the afsides at talas wid, och fölgdes sedan en stund ther efter åt in i Staden, tå Konungen emottog Hertigen med många betygelser af wänskap och kiärlek.

Åtskilliga af Hertigens förnämsta, och i synnehet Herr Nils Bielke Turesson til Salestad [2] läto förmerkia stor engslan och

bekym-

  1. Thenne förlikning bestod af thessa puncter, (1) At Konungen skulle föra Regimentet efter sin Konungsliga gorda ed, skrifteliga försäkring Sweriges Rikes Lag. (2) Inom 4 månader vtskrifwa en Riks-dag til Stockholm, therest alla twistigheter emellan Konungen och Hertigen, Riksens Råd och Ständerna in för owelduga domare, skulle afgiöras. (3) Skulle all vtländskt Krigs-folck, vndantagano Lif-wachten å båda sidor för afskedas. (4) Skulle på Riksdagen Råds-Herrarnas sak företagas och afdömas. (5) Wapnen nedläggas å båda sidor (6) Skulle alla Slott, Fästen, Skepp, Stycken och annat eröfwat, Konungenom