Sida:Utkiken.djvu/104

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

98


Sven Petter.


S
ven Petter han gick för sin fader att stå.
För hi och för hej, och för hej hej hej!
Han ville ge besked hvad hans hjerta låg på.
För hi och för hej, och för hej hej hej!

Men gubben satt trägen och band på sin not.
För hi och för hej, och för hej hej hej!
Han hade knappt tid att ta son sin emot.
För hi och för hej, och för hej hej hej!

Sven Petter han gick fram till spiselns häll.
För hi och för hej, och för hej hej hej!
“På herrgåln jag slutat mitt dagsverk i qväll.”
För hi och för hej, och för hej hej hej!