Sida:Utkiken.djvu/23

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
17


Till ”Henne”.


L
jufva bild, min hulda tröstarinna,
Du min glädje från min barndoms dar!
Vid din röst mitt hjertas moln försvinna,
Vid din syn står hoppets stjerna klar.
 
Lifvets solskensdagar äro korta,
Och den tjusning, som vi lefva i,
Snart försvinner. Ack! när du är borta,
Är min vår- och sommarfröjd förbi.
 
Än en gång de unga björkar buga,
Och för solen öppnas blad och knopp:
Våren kommer, jag slår fönstret opp
Ack! välkommen — lilla sommarfluga!




2