Den här sidan har korrekturlästs
16
Se! öfver dal och klyfta
Den unga majsol ler;
Sin ishjelm bergen lyfta
Från ärrig panna ner.
Och liten båtsman landar
Vid samma kust igen.
Han hissar flagg och standar,
Och längtar till sin vän.
Ej anande förtreten,
IT land han ila vill:
På samma strand stod geten,
Men Lisa sågs ej till.
Och lika grön stod skogen,
Då liten båtsman kom,
Och geten hon var trogen,
Men Lisa var tvärtom.
Och liten båtsman sade:
“Till sjös vill jag nu gå!”
Och deri rätt han hade,
Ty han for da'n derpå.
